I veckan har jag läst två riktigt bra böcker om olyckliga barn som känner sig svikna av både sina föräldrar och andra vuxna i närheten. Jag tror att de där böckerna kan vara väldigt viktiga för barnen (det finns andra som har det som jag, jag har det i alla fall inte inte SÅ illa, det är kanske någon i min klass som har det sådär) men minst lika viktiga är de för oss vuxna. Hur beter vi oss egentligen tillsammans med barnen, de gör ju trots allt som vi gör, INTE som vi säger. Det är verkligen inte lätt att vara barn/ung idag och det är inte lätt att vara vuxen heller, men vi borde åtminstonde vara bättre än barnen på att hantera svårigheterna. Att tala sanning och erkänna sina fel och misstag är kanske en bra start.
Sara Kadefors Nyckelbarnen handlar om Siri, som är ett av klassens nyckelbarn. Det innebär att hon får, eller kanske måste, vara själv hemma efter skolan eftersom hennes föräldrar jobbar och reser väldigt mycket. I samma hus bor stökiga Leo och snobbiga Linn som Siri nästan aldrig pratat med, men på hösterminen i femman blir de tre vänner. De delar ensamma eftermiddagar och håller ihop mot läraren Maggan som är orättvis mot Loe. Deras oskyldiga upptåg och bus eskalerar till inbrott och krossade rutor och till slut vet Siri inte längre hur det ska gå att dra sig ur.
Syltmackor & oturslivet är Anna Ehrings debutbok som handlar om Nisse Berg som bor med pappa och lillebror Nodi efter att mamma dött i cancer. Nisse saknar henne, orkar inte riktigt bry sig om skolan och tycker att hans liv är det oturligast som finns. Innan mamma blev sjuk köpte hon en ödla till Nisse, men han är inte speciellt förtjust i den. Åtminstonde inte förrän det visar sig att den kan prata och att det inte alls är en ödla utan en drake. Det blir inte lättare att vara Nisse när pappa åker fast för snatteri i Konsumbutiken, på själva nyårsafton, och Nisse och Nodi måste bo hos farmor och farfar.
Det är två riktigt bra berättelser. Läs dem!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.