Balladen om en bruten näsa

Balladen om en bruten näsa är skriven av Arne Svingen som också skrivit  böckerna om Hubert för den något yngre läsaren.

Boken handlar om Bart som bor med sin mamma i en sunkig lägenhet. De lever på socialbidrag, men behöver ändå låsa ordentligt för att inte deras klåfingriga grannar ska stjäla allt de äger och har. Mamman vill gärna att Bart ska kunna stå på sig gentemot världen, så han går på boxning. Det går sådär, han är inte så bra på att slåss, utan får oftast se sig besegrad.
I skolan så tillhör Bart ett gäng som är precis i utkanten av den sociala hierarkin, de är inte utstötta, men absolut inte inne!
Bart har ett stort intresse, han sjunger opera i badrummet när ingen ser , försöker han sjunga inför publik så låser sig hans röst helt, och det låter som en kraxning...
Livet går sin gilla gång, och Bart är ändå ganska nöjd med livet, även om det ibland knappt finns mat att äta, och att mamma inte alltid kommer hem på natten. I skolan är ändå allt som vanligt, ända tills läraren vill att alla ska bidra med något till sommarfesten. Bart gör sig så osynlig han bara kan, och hade nog lyckats med att komma undan om det inte varit för Ada. Ada kommer på hans hemlighet, och Ada kan absolut inte hålla någons hemlighet för sig själv. Vad i hela friden ska Bart nu göra för att klara sig undan sommarfesten???

Boken behandlar flera svåra ämnen som utanförskap, psykisk ohälsa, missbruk och fattigdom men har en positiv anda rakt igenom som gör att den inte känns svårläst. Bart ger inte upp! Vad titeln anspelar på? Det får du reda på när du läser boken!

Mötet med texten

I dag möter vi eleverna i Kävlinge kommun! Det är så härligt att höra sorl från pigga och nyfikna ungdomar i korridorerna igen. Ett nytt läsår står för dörren och det är verkligen inspirerande att få arbeta med våra härliga tonåringar!

I går mötte jag alla svensklärarna här på Tolvåkerskolan. Vi brukar ha en timme tillsammans inför varje läsår, då vi bland annat talar om årets projekt, nya böcker och går igenom bra och aktuell forskning som vi kan ta del av och lära oss något av.

I år lyfte jag fram tre böcker som jag tycker är väl värda att ta del av som svensklärare. Det är Britta Stenssons inte helt nya men utmärkta bok Mellan raderna. Strategier för en tolkande läsundervisning. Anne-Marie Körlings alldeles färska bok Textsamtal & Bildpromenad och framförallt boken Mötet med texten av Jenny Edvardsson (Jenny på Wendes).

Förra året presenterade Westlund och Molloy forskning som visar att så många som en fjärdedel (25%) av ungdomarna i svensk skola läser korrekt mekaniskt men utan att förstå vad de läser. Britta Stensson skriver i Mellan raderna om att för att kunna bli en god läsare behöver barn/ungdomar få tid till läsning, ha tillgång till böcker, få hjälp med strategier för att kunna förstå vad man läser och få möjlighet att samtala/reflektera om det lästa. (Mellan raderna. Strategier för en tolkande läsundervisning, 2006, s. 15ff).

För att vi ska kunna få en läsande och reflekterande ungdomsgeneration är det alltså av största vikt att vi läser med våra barn och ungdomar och att vi använder och lär våra elever olika lässtrategier för att få dem att komma vidare i texterna och att förstå vad det är de läser!

Jenny Edvardsson är lärare på Wendesgymnasiet i Kristianstad. Hon har uppmärksammats i media och är en ofta anlitad föreläsare eftersom hennes undervisningsmetoder verkar ha varit framgångsrika för framförallt läsovana killar. För ett halvår sedan kom hennes bok Mötet med texten ut. I boken beskriver Edvardsson på ett enkelt men mycket pedagogiskt sätt hur hon bedriver undervisning i sina klasser med hjälp av att modellera och av olika strategier. Jenny Edvardsson gör välkänd läsforskning (ex av Chambers, Westlund, Langer mfl) till sin egen och bedriver undervisningen därefter. Allt beskrivs frikostigt men lättsamt i boken. Edvardsson delar också med sig av mallar och pedagogiska tips från sin vardag på bloggen Jenny på Wendes

Boken Mötet med texten är min nya favorit!! Så många bra och enkla tips! Så bra beskrivet! Jenny Edvardsson arbetar med gymnasieungdomar men boken kan absolut tillämpas för skolans alla åldrar.

Inatt jag drömde

Den sista veckan innan jag börjar jobba efter semestern brukar jag alltid drömma väldigt mycket, kaotiskt och levande. Detta har jag gjort innan skolstart så länge jag kan minnas. Ofta kommer jag bara ihåg brottstycken av drömmen, men den brukar ligga kvar och skvalpa i huvudet ganska länge efteråt. Jag är ganska glad att ingen annan ser alla galna saker som jag upplever på natten, även om min man får stå ut med saker som att jag ligger och nynnar La vie en Rose mitt i natten.


I helgen läste jag en bok om drömmar. Det är Mårten Melin som äntligen har kommit med en ny fullängdsroman, det är två år sedan sist. Återigen rör vi oss i utkanten av Skogsbingelskolan, även om boken inte utspelar sig där.

Malik är på kollo när han vaknar på natten och upptäcker att han kan se folks drömmar när de sover. Ovanför sina kompisars huvuden ser han som revor i luften, och när han tittar in där ser han vad de drömmer om. Och inte bara se, han kan gå in i drömmarna. Malik fattar först inte vad som händer, och han vet egentligen inte om han verkligen tycker att det är en bra grej att se och delta i drömmarna, men lite häftigt är det ju. För att imponera på Sira, tjejen han är kär i,

 tar han med henne till sin rumskompis Elias dröm, men det går inte riktigt som han tänkt. För vad händer egentligen när någon vaknar ur sin dröm? Jo, öppningen försvinner medan drömmen fortsätter. Och för att kunna komma tillbaka igen krävs att personen fortsätter drömma på samma dröm när hen somnar om.


I drömmarna kan Malik göra vad han vill. Han behöver bara tänka det så händer det. Detta är naturligtvis en otroligt praktisk egenskap men den kommer med makt och ansvar. Vad händer om någon vill utnyttja Maliks förmåga för att ta över världen?


Jag gillar Melins nyaste bok. Det är en intressant, spännande och lite creepy tanke att kunna ta sig in i någons dröm. Vill en egentligen veta vad andra drömmer? Och hade jag velat att någon annan gick in i min dröm på natten? Hu!

Skolstart!

I morgon är det dags för Kävlinges elever att starta höstterminen. Jag längtar, det är så tyst och tomt i biblioteket utan er, och jag har ställt upp många nya böcker som bara väntar på att få bli lästa!
För några är det den allra allra första skoldagen, och jag har hittat lite böcker som handlar om just det. Kom in och låna nya böcker så fort du kan!

Lika fast olika

När jag är ute och reser brukar jag försöka besöka bibliotek och boklådor för att kolla in hur böcker skyltas och vad som finns till försäljning. Därför styrde jag stegen mot bokhandeln i Voss när jag gick en kurs på ortens folkhögskola i somras. Voss ligger inte långt från Bergen i Norge och ska en ta vår kursvärd på orden ligger orten mycket centralt.

Den här gången fastnade jag för hur olika utgåvor av böcker kan se ut trots så många likheter mellan våra länder.

Se här Elin Lindells andra bok om Jördis där omslagen är identiska men titlarna skiljer sig åt. Båda är mycket bra, tycker jag.

Den spännande dystopin En sekund i taget som inleder Sofia Nordins kvartett av böcker har två helt olika omslag. Den svenska utgåvan är helt klart den bästa enligt mitt förmenande

Jag kan inte låta bli att undra hur det går till när förhandlingarna om titel och omslag sker. När hundarna kommer av Jessica Schiefauer har så gott som identiskt omslag och titel. Är det ett starkt förlag som förhandlar, eller gillar det köpande förlaget allt?

Till sist en av mina norska favoriter, Våffelhjärtat av Maria Parr. Vilket omslag föredrar du?

Julias superkrafter

Malin Roca Ahlgren har gett ut fyra böcker om ungdomar med funktionsstörning. Två böcker om Alice, som har ADHD och en bok  om Lisa, som har ångest varje gång hon skall gå till skolan.Den nya boken heter Julias superkrafter och här får vi möta Julia som har asperberger eller högfungerande autism, som det också kallas.

Skolstarten i sjuan blir inte som Julia hoppats. Många av tjejerna viskar och fnissar bakom hennes rygg och klassen har fått en ny lärare Micke, som inte alls förstår att Julia behöver ha det på ett visst sätt för att inte känna att allting är väldigt jobbigt och att hon bara vill ge upp och springa hem och gömma sig.
Att ha asperger som Julia kan bl a innebära att man inte klarar när saker och ting inte blir som det var bestämt eller att man inte förstår när någon skämtar eller för den delen driver med en. Det kan också innebära att man har speciella begåvningar, saker som man är väldigt väldigt duktig på.

I boken får vi följa Julia när hon
blir alltmer förtvivlad och oförstådd i skolan. Högstadiet med alla förändringar för Julia och med ett annat socialt spel än innan mellan kompisarna, blir helt enkelt för mycket. Julia flyr hem till sin förstående pappa och vill aldrig gå tillbaka till skolan igen.
Pappa bestämmer att det är dags för ett möte på skolan med alla som träffar Julia på dagarna, för att förklara och reda ut hur det skall bli så bra som möjligt för Julia.

Det blir också mycket bättre efter mötet , Julia känner sig mer förstådd och får också de nödvändiga förändringar som behövs för att hon skall må bra.

Boken är mer en faktabok om hur det kan vara att leva med asperger, än vad det är en lysande berättelse. Men den fyller verkligen sitt syfte. Malin Roca Ahlgrens böcker är viktiga!

Blodsvänner

Jag gillade verkligen Camilla Lagerqvists serie om Svarta rosorna, och blev lite beklämd när jag insåg att det inte blir fler äventyr för Maja, Hilde och Ben.

Nu har hon påbörjat en ny serie som heter Blodsvänner. Första delen heter Försvunnen och handlar om tolvåriga Disa, som bor på ett barnhem utanför Uppsala. Hennes mamma försvann för sex år sedan, och pappan har bildat en ny familj. De enda som fortfarande letar efter mamman är Disa och hennes älskade morfar Ludde. Disa tillbringar hela somrarna med Ludde, som är resande och musikant, men en dag så blir hon omhändertagen, eftersom det bestäms att barn som är av resandefolket skulle omhändertas, och blir då placerad på barnhemmet. Ludde kämpar förtvivlat för att hon ska få bo hos honom och hälsar på varje söndag, på besöksdagen. Denna söndagen så kommer han dock inte, och Disa oroar sig fördärvad.
På barnhemmet bor också Albin, sonson till föreståndaren, och han och Disa är riktigt goda vänner. En dag när de är på besök hos Albins kompis Ville, hör de talas om att trädgårdsmästarens syster också försvunnit! Det visar sig att även hon tillhör resandefolket, och nu börjar barnen ana ugglor i mossen. De lovar trädgårdsmästaren att de ska leta reda på systern, samtidigt som de letar efter Ludde.
Ledtrådarna de hittar pekar på en av Villes föräldrars bekanta, Mikkel Falsum, som arbetar på Rasbiologiska institutet i Uppsala. Han har kalla ögon och stor makt, men Disa gör vadsomhelst för att rädda sin älskade Ludde...

Nästa del i serien kommer redan i höst och heter "Vittnet"


Så här skriver Camilla om böckerna:
"Inte många vet att Hitler skickade hit sina främsta forskare för att de skulle lära av de svenska rasbiologerna. Deras forskning låg sedan delvis till grund när man började utrensningen av människor med oönskad etnicitet. Det här är en mörk period i svensk historia som det inte pratas så mycket om. Jag ville skildra den ur ett ung människas ögon, någon som tillhörde den grupp som ansågs som mindre värd och som staten utsatte för fruktansvärda övergrepp."