En spännande bladvändare

Camilla Lagerqvist är en av mina favoritförfattare. Hon skriver spännande böcker om olika människoöden under 1900-talet. "Pojken i graven" är hennes senaste bok och redan på första sidan var jag fast och kunde inte sluta läsa.


"Pojken i graven" handlar om ett syskonpar som heter Malin och Bosse. De bor på en gård och i en stuga intill bor deras mormor. Om nätterna promenerar mormor iväg och kommer tillbaka jordig. Syskonen är nyfikna på vart hon går och bestämmer sig för att följa efter. Det visar sig att hon går till kyrkogården, till sin familjegrav. Mormor säger till Malin och Bosse att hon vill veta om han är där i graven. Syskonen vet inte vem mormor menar och tror att hon yrar. Men det visar sig att mormor hade en pojke som hette Lukas och nu vill hon ta reda på om han verkligen finns i den nergrävda kistan. Malin och Bosse hjälper till att gräva efter kistan och när de tillsammans öppnar den, finns där bara tegelstenar … Varför finns inte Lukas i den nergrävda kistan? Malin och Bosse måste ta reda på vad som hänt honom. Kommer de att få svar?


"Pojken i graven" är en läsvärd bok från cirka tio år.

Barn och ungas medievanor

Statens medieråd publicerade nyligen sin rapport om barn och ungas medieanvändning, "Ungar och medier 2019". Det är mycket intressant läsning, då du får inblick i hur mycket tid de olika åldersgrupperna lägger på olika medier. En del behandlar ungas användning och tillit till nyhetsmedier och här finns en del att arbeta med, inte minst då det visade sig att socioekonomiska och demografiska förutsättningar gör stor skillnad.

Det som är ledsamt, men inte helt oväntat, är att läsningen av fysiska böcker får stryka på foten till förmån för andra aktiviteter.
I åldersgruppen 9-12 år uppger 22 %  att de läser varje dag (31% 2012, 26% 2017) och 6% uppger att de  lyssnar på ljudbok.
I åldersgruppen 12-16 år är läsningen ännu lägre, bara 11 % uppger att de läser varje dag
(20% 2012, 11% 2017) och 3 % uppger att de lyssnar på ljudbok.

Detta innebär enligt rapporten inte att barn och unga inte läser, men de läser andra texter än tryckta böcker. 

Läs gärna rapporten i sin helhet, du kan ladda ner den genom att klicka på länken Ungar och medier 2019

Jag heter Astrid!

"Astrid, alltid Astrid! är en kapitelbok skriven av Charlotta Lannebo och illustrerad av Maria Nilsson Thore. Den handlar om Astrid som är åtta år och bor tillsammans med sin mamma, pappa och tre syskon i ett gult kedjehus på Ladugårdsvägen 8. Hon är kortast i klassen men inom sig känner sig Astrid storslagen. Astrid heter egentligen Eva men efter att hennes mamma berättat om sin mammas mormor som hette Astrid, bestämmer sig Eva för att byta namn.



Astrid är yngst i syskonskaran och känner sig ganska orättvist behandlad. Bland det värsta Astrid vet är att gå på fritids. Hon tycker heller inte om att bli avbruten när hon gör saker som till exempel när hon syr en väska på fritids och plötsligt måste dela symaskin med Adam eller när hon har tänkarstund.



Det är en händelserik bok och vi får bland annat följa med Astrid och hennes familj till fjällen, vara med när Astrid och Julle sätter igång brandlarmet och när Astrid ska sova över hos kompisen Maryam.



En kapitelbok från cirka sju år om orättvisa, familj, ilska och behov av att få vara själv.

Bokmässan 2019

Bokmässan är en av årets höjdpunkter för mig! Två dagar som är fullspäckade av seminarium och möten med författare och experter i olika ämnen. Intrycken är många och varje år föds det idéer som jag testar i skolbiblioteket. Och alla böcker! Så härligt att få chansen att bläddra i nya titlar och se layout, textsnitt mm  Jag gör alla inköp via Adlibris webbsida där jag inte kan känna och titta i böckerna, så  i Bokmässans förlagsmontrar kan jag frossa i den upplevelsen!

Nedan följer ett axplock av vad jag hann med under årets Bokmässa.

Jag började med ett seminarium om Allmän och lika läsrätt med en panel bestående av Jenny Edvardsson, lärare i svenska på Wendesgymnasiet, Cilla Dahlén, skolbibliotekarie, Maria Samuelsson, förstelärare i svenska. I samtalet kom det bland annat fram att för de som är ovilliga läsare kan igenkänning vara en ingång till läsning. En annan klokskap som framfördes var att läsning i skolan ofta kopplas samman med prestation, inte lust. Där har vi lite att arbeta med kände jag. Andra tänkvärda saker var att läsläxan kanske kan få vara den bok en redan läser, då blir det inte ett lika stort motstånd och ytterligare ett måste och sist men inte minst att bli respekterad för det sätt en läser på oavsett om det är med ögonen eller öronen.

,

Nästa programpunkt handlade om läscoaching. Maria Björsell har skrivit en hel bok om detta och det behövs idag när läsningen minskar i alla åldrar. Förr så gick läsandet upp när ungdomarna blir vuxna, nu gör det inte det längre.

Vad beror då den minskade läsningen på? Maria tror att mycket beror på att

läsläxor och högläsningen försvinner i 10 årsåldern. Då släpps barnen fria, och förväntas klara det själva. Då dippar läsningen trots att de möts av mer och mer text. Vi behöver fortsätta coacha dem!

                                   

Jag lyssnade även på Pamela Schultz Nybacka som pratade om Värdet av skolbiblioteket. Pamela var i Kävlinge och intervjuade oss skolbibliotekarier om vårt arbetssätt i team som är tämligen unikt.  Hon är väldigt förtjust i vårt arbetssätt och det tycker jag är väldigt roligt! Rapporten var ett underlag till Nationella biblioteksstrategin som publicerades i våras. 

,

Efter ytterligare några intressanta seminarier så avslutades dagen med Sara Lövestam och Sagor om grammatik. Jag visste inte att grammatik kunde vara så roligt! Vi fick bland annat höra berättelsen om den strandsatta prepositionen och sagan om språkflätan. Hon berättade också om sina tidigare böcker, som jag genast blev väldigt sugen på att läsa. 

 Även fredagen var oerhört innehållsrik med många fina scenprogram i förlagens montrar, bland annat så pratade Maria Heimer med Ann Pihlgren om högläsning i förskoleklass. Högläsningen är viktig för språkutvecklingen i och med att när du läser högt så kan du läsa en bok som är snäppet svårare än vad barnet själv kan läsa. Då får barnet en högre abstraktionsnivå, nya uttryck och mer komplexa meningar. I boken bjuder hon på tips vad en bör tänka på när en väljer bok och planerar högläsningen.

Så många nya intryck och kloka saker som följer med hem. Jag längtar redan till nästa år!

Kanelbullens dag

Idag är det Kanelbullens dag och bulldoften ligger tjock över landet! Vill du inte baka kan du sticka en kanelbulle istället 🙂 I boken Stickcafé får du beskrivning, och recept, på kanelbullar och många andra smaskiga kakor. Lycka till!

Alice i Stratford

Det har kommit en ny bok i Åsa Storcks serie På plats i tiden. Den här gången får vi följa med till William Shakespeares England.
På 1500-talet fick flickor inte lära sig läsa och det tycker Alice är orättvist. Hennes tvillingbror Adam gillar inte skolan, han tycker det är svårt och har svårt för att komma ihåg det han läser. Alice brukar hjälpa honom att öva in utantilläxorna.
Alice och Adam bor, sedan föräldrarna dog i pesten, hos sin moster Emma i byn Stratford. Emma älskar teater och säger att om hon var man skulle hon åka till London och ta jobb som skådespelare, men nu som kvinna får hon istället vara kokerska. Det är inte helt okomplicerat att bryta normer i en liten by på landet. Mrs Carter, en kvinna i byn, har spionerat och sett både Emmas charader och att Alice kan skriva och läsa, och hon är inte nöjd. Hon börjar sprida ut rykten om att Emma inte är lämplig för att ta hand om barnen. Det vore mycket bättre om Alice och Adam kom och bodde hos henne där de kan jobba ordentligt och inte gå och dra, säger hon.
En dag ska Adam spela i en skolpjäs, men han är så orolig över att glömma sina repliker. Han ber Alice komma och göra hans roll, om hon stoppar in håret i en mössa och tar på sig hans kläder så är det ingen som kommer se någon skillnad på dem. Ingen utom möjligtvis den skarpögda Mrs Carter. Som tur är står det en väldigt speciell gäst längst bak i publiken, som har makten att avstyra Mrs Carters planer.


Jag gillar de här korta böckerna som ger mig ett litet titthål in i olika historiska epoker och platser. Det är kul att alla utspelar sig på olika ställen i världen. De tidigare har varit i Lund på 1100-talet, i Kina på 1500-talet, Galapagosöarna på 1700-talet och så nu denna i England. Jag hoppas att hon skriver någon från Inkariket, kanske slaveriet i sydstaterna i nuvarande USA, romartiden, apartheid i Sydafrika … Det finns så många spännande tider och händelser att välja bland.
Alla Hegas böcker har en läsnyckel på förlagets webbplats. Den finns tyvärr inte än till Alice i Stratford, men håll koll på webbplatsen så dyker den säkert upp snart.

Spännande om världsomspännande nätverk och AI

Jag har precis sträckläst ”Wildcard”, den spännande fortsättningen på ”Warcross” av Marie Lu. Böckerna handlar om en inte för avlägsen framtid där ett ungt datageni skapat en fantastisk virtuell värld som ligger som ett lager ovanpå den verkliga världen. Kronan på verket är spelet Warcross. Huvudpersonen Emika lever i samhällets botten och försörjer sig som prisjägare när hon får chansen att hacka spelet. Spelets skapare Hideo Tanaka är Emikas stora idol och förebild så det är omöjligt att motstå. Under tiden Emika arbetar med att hacka sig in i spelet så kommer hon mycket nära Hideo, och deras relation får henne att fundera på om hon kanske ska strunta i alltsammans. Men allt är inte så bra som det verkar och snart blandar sig Zero, en närapå osynlig spelare, sig in i spelet. Nu börjar Emika inse att utmaningen kan komma att kostar mer än hon tänkt sig.

Marie Lu är en riktigt skicklig författare vars berättelser har karismatiska huvudpersoner, ett bra driv och spännande handling som gör att åtminstone jag sträckläser dem. Läs gärna serierna Legend och Den unga eliten också.