Snart är det Läslov

Under de långa och kalla krigsvintrarna infördes ett kokslov i februari, helt enkelt för att skolorna inte hade råd att värma upp skolsalarna tillräckligt och för att det var ransonering på koks. Under ledigheterna erbjöds stadsbarnen olika aktiviteter som ganska snart fokuserades mot friluftsliv och vintersport. Under 50-talet kom även medicinska argument för ett lov på senvintern, då spridningen av infektioner var stor, och då spreds sportlovet även till landsortsskolorna. Det var dock först mot slutet av 1950-talet hade sportlovet fått genomslag i hela landet.
Höstlovet har inte haft en lika tydlig utveckling. Förr i tiden, när de flesta barnen kom från jordbrukarfamiljer, så hade skolorna ofta ett sk potatislov under höstterminen då barnen behövdes hemma i jordbruket. Detta lov avvecklades sedan efterhand när fler och fler flyttade till städerna och barnen inte längre behövdes på samma sätt hemma. Det var först i ganska modern tid som höslovet kom att införas igen och då som en blandning av studiedagar och lovdagar. För elevernas del kan det förstås kvitta om det står studiedag eller lovdag, lediga är de i vilket fall...

Men nu är det kanske dags att göra en nysatsning på höstlovet, att profilera det lite mer. Läsrörelsen har tillsammans med en mängd organisationer, föreningar, fackförbund och bibliotek startat kampanjen Höstlov = Läslov för att främja och lyfta läsningen bland barn och unga. Tanken är inte att det ska vara läsning förknippat med tvång eller prestation, inga recensioner ska skrivas, ingen tävling av typen läs 6 böcker få en gåva, inget skolarbete, utan ren och skär lustläsning. Läs vad du vill! Är du intresserad av rap eller pop, kolla upp låttexter och läs dem, kanske testa om du kan skriva en egen låt. Gillar du serier så läs serier. Älskar du fakta om motorer - läs om motorer. Det finns inga hinder, inga måsten, inga borden, inga begränsningar. Gillar du inte att läsa? Se om det finns någon ljudbok på bibblan. Se en bra film. Eller gör en egen. Spela in en podcast. Det finns massor av saker att göra. Och massor av olika sätt att göra det på. Kolla om ditt bibliotek har några lovaktiviteter, till exempel vet jag att biblioteket i Kävlinge kommun anordnar en hästboksträff på stallet i Lödde. Kan vara värt att kolla upp om du gillar hästar eller hästböcker!

Läs mer om Läslov HÄR.
Det finns också ett seminarium från bokmässan om läsning i allmänhet och Läslov i synnerhet som är värt att lyssna på. Det hittar du HÄR.

På Lackalänga och Ljungen har jag gjort bokmärken av loggorna. De har en strykande åtgång. Strax efter att denna bild togs var både den lila fluffiga bollen med stora ögon (ingen verkar kunna motstå stora ögon!) och djävulshjärtana slut.... Dags att göra fler helt enkelt!

Så, prata om läslov, tipsa om böcker, uppmuntra, peppa och sprid läslust omkring er. Men låt pekpinnarna vara!

Barnens Romanpris, nu är de igång!

Igår startade äntligen 2015 års upplaga av Barnens romanpris. Fem program om tio minuter var är utlagda på webbplatsen. I de programmen diskuterar årets jury de fem nominerade böckerna. De kommer även att sändas i radio i P1 och P4 under de kommande veckorna.
Den 11 november får vi reda på vilken bok som juryn valt som segrare. Därefter kommer ännu ett program där den vinnande författaren presenteras.

Jag har skrivit om de nominerade böckerna i ett tidigare inlägg.
I årets jury sitter Adam Cleisix, Lina Edelbrock, Oskar Bergström, Jesper Thorsbrink, Abel Mesfin, Matilda Stenerhag och Molly Brus Thurfjell. Programledare och samtalsledare är Manuel Cubas.

Pia Hagmar på Rinnebäcksskolan

Idag har Pia Hagmar träffat alla tre femmorna på Rinnebäcksskolan. Hon berättade att hon skriver böcker för alla, från 5 år till 99. Hon berättade att hon har skrivit ungefär 65 böcker. Hon visade böckerna om Saga, Flisan, Klara och Millan som alla handlar om hästar, och berättade om att hennes tre söner frågade om hon inte kunde skriva om något annat än hästar. Då föddes Dalslandsdeckarna, som från början var tänkt som en bok som bara hennes egna killar skulle läsa och som handlade om dem. Det var dock så kul, så Pia skrev om och ändrade och gav ut boken, vilken tur! Hon berättade också om sin häst som är förebild för Mariannes dressyrhäst i böckerna om Millan, han är tom med på omslaget!

Vi fick se Pias absolut första bok, den skrev hon när hon var liten, och hon berättade om att alla elever har historier inom sig som kan få komma ut i små historier, man behöver inte alltid skriva långa böcker.

Innan besöket hade eleverna läst någon av Pias böcker och förberett frågor.

Pia har skrivit flera böcker om hästtjejer tex böckerna om Klara, böckerna om Flisan, böckerna om Millan,  böckerna om Saga och böckerna om Tess. Hon har också skrivit två deckarserier, Dalslandsdeckarna och serien Pål & Co.

Att vara jag - Anna Höglund

"I skolan får man inte säga vad man tycker. Ingen gör det. Man får
inte vara för ful, inte för smart, inte för korkad, inte för arg, inte för glad, inte för nånting. Inte ens för snygg, som Fatima. Då är man en Bimbo. Fast Fatima är egentligen snäll, och smart.
Innan Lolo och Fatima gick i min klass mådde jag rätt dåligt. Det var när mina gamla kompisar Amanda och Klara, plötsligt började frysa ut mig. Du är bara för mycket, Rosa, sa de typ hela tiden."



Detta är ett stycke ur Att vara jag, Anna Höglunds nya bok om att vara jag, tonåring, tjej, kär, kompis, och dotter. Det är så jobbigt, urjobbigt för de allra flesta med puberteten. Anna Höglund beskriver det så otroligt bra med finstämda texter som följs upp av uttrycksfulla bilder på samma uppslag. Att vara jag är det bästa jag har läst på mycket länge!

Att vara jag är en bok som varje skolbibliotek bör ha i många exemplar. En bok som biologilärarna och svenskalärarna kan använda sig av mycket när de pratar om kroppen och känslor och en bok som vi ska läsa, titta på och prata om i våra klasser och tonårsgrupper.

Missa inte Anna Höglunds tidigare bok Om detta talar man endast med kaniner.

Mystiska skolan

Så här står det om böckerna på Adlibris:

"Följ med till skolan där porten gnisslar, det finns spindelväv i fönstren och man hör väsande andetag i korridoren. Lättläst, rysmysigt och lagom läskigt 
Greta och Malte går i ettan. Deras skola är jättegammal. Över hundra år. Ibland händer det mystiska saker. Det knakar och knackar i väggarna. Det är gamla lärare och elever som spökar! De finns överallt. Men de visar sig inte så ofta. I alla fall inte för vem som helst ..."

Nu har äntligen tredje delen i "Mystiska skolan" av Katarina Genar kommit ut. Den heter "Spökhunden". 

Greta och Malte får höra berättelsen om spökhunden av en äldre skolkamrat, och visst finns det spår av den på hela skolan! De skyndar till rektorn, men hör nåt som morrar i rektorns rum! De går ut och kikar in genom rektorns fönster, och HJÄLP där är spökhunden, eller....

Läs också "Svarta Madam" och "Anden i glaset"

       

Half bad

"Half bad" är en triologi som handlar om häxor och är skriven av Sally Green. Första delen heter "Ondskans son" och andra delen " Det mörka ödet". Del tre är inte utgiven ännu, men kommer att heta "Half lost"  på engelska. Jag väntar otåligt!

Böckerna handlar om sextonårige Nathan, älskad av ingen, hatad av alla, nästan... Hans mamma var en vit häxa och hans pappa är den mörkaste och mäktigaste svarta häxan någonsin, sägs det, Nathan har aldrig träffat honom. Nathan och hans tre äldre halvsyskon växer upp hos deras mormor efter det att deras mamma dött strax efter att Nathan fötts. Hans halvsyster Jessica avskyr synen av honom, men systern Deborah och brodern Arran är de som står honom närmast. Alla väntar med spänning på vilken kraft som Nathan kommer att få, vit eller svart, ond eller god? Myndigheterna övervakar alla svarta häxor och begränsar bit för bit deras rörelsefrihet, till sist så fängslar de Nathan, för hans eget bästa, sägs det.
När en häxa fyller 17 år måste hen få tre gåvor av en vuxen släkting för att finna sin kraft. Vem ska ge Nathan hans? Hans mor är död och han har aldrig sett sin far, nu är han dessutom fängslad av häxornas råd. Vad händer med häxor som inte får några gåvor? Dör de?
Nathan satsar allt på att fly, han dör hellre i frihet än som fånge.... då får han oväntad hjälp!

      

Dom som är kvar

Det delas ut många priser under bok och biblioteksmässan. Ett av dem är Snöbollen Årets bästa bilderbok. Det är föreningen Krumelur - unga ord i norr, som tog initiativ till priset. Det delades ut första gången år 2012.

Till 2014 års bästa bilderbok utsågs Dom som är kvar av Karin Saler och Siri Ahmed Backström. Det är Karin Salers debut som författare. Hon är utbildad arkitekt och har skrivit den bok hon saknat, enligt egen utsaga. Siri Ahmed Backström har illustrerat flera böcker men har även gjort böcker där hon står för både ord och bild. I Dom som är kvar har hon använt kritan som främsta verktyg.

Det är ett mycket fint samspel mellan ord och bild i boken. Handlingen är precis som titeln anger en berättelse om hur anhöriga och vänner lever vidare och hur de hanterar sorgen när en kär vän dör. Det talas redan om att boken har kapacitet till att bli en klassiker. Jag kan bara hålla med, en bok som verkligen försvarar sin plats på våra bibliotek.