Snart drar höstterminen igång och som vanligt kommer jag att tipsa om högläsningsböcker för skolans personal. Det blir en hel låda full som kommer att stå lätt tillgänglig på personalrummet. Kompletterad med en högläsningshylla inne i biblioteket.
I lådan kommer bland annat de böcker finnas med som är nominerade till Barnens romanpris. Det är ju guldläge att läsa boken i klassen och diskutera och sen som grädde på moset lyssna till vad andra ungdomar tycker. Programmen är lärorika för oss vuxna också med tips om hur man för ett boksamtal.
På webbplatsen finns ännu inga uppgifter om när programmen börjar sändas men det brukar dra igång när skolan startat.
Lite mer än en kram av Mårten Melin är inte en högläsningsbok men varför inte låta elever ha möjligheten att välja den när klassen har bokcirklar på gång. Boken handlar om Manne 13 år. Han utforskar kärleken tillsammans med syrrans kompis Amanda, som är ett par år äldre.
Inmurade av Lena Ollmark skrev jag om HÄR i julas.
Vi ses i Obsan av Cilla Jackert handlar om Annika som ser fram emot en sommar på landet, men inget blir som hon tänkt sig. Hennes lillebror föds alldeles för tidigt och föräldrarna tillbringar nästan all tid på sjukhuset. Visserligen finns morfar, men han är gammal och Annika dras alltmer till Obsan dvs. Observatorielunden i Sthlm. Där träffas gänget som leker Sanning eller konsekvens, men bara med konsekvens som följd för ingen vill riktigt hålla sig till sanningen. Inte minst Annika som även till vardags gillar att vrida till sanningen.
Den blomstertid nu kommer av Mari-Chantal Long är en spännande och kuslig berättelse. Fred har övertalats att vara med vid ett rån, han skulle äntligen få gott om pengar. Men inget går som de planerat, bilen kvaddar och Fred och kompisen flyr medans föraren sitter kvar fastklämd. De snor en ny bil och det är först när de parkerar inne i skogen som de upptäcker en sovande liten flicka i baksätet. Vad ska de göra nu?
Berättelsen om Taur av Bengt Tollesson är en fantasyberättelse som utspelar sig i nutid i trakterna kring och i Göteborg. Nina ser en dag ett vidrigt ansikte på rektorns datorskärm, det skrämmer henne. Och det blir inte sista gången hon stöter på ansiktet. Nina brevväxlar med Viktor från Orust, det är en stark vänskap som har utvecklats mellan dem. Men allt är inte som Nina först tror. Hon blir indragen i en kamp mellan varelser som hon inte visste fanns. En stark bok om vänskap, som tar tydlig ställning för varsamhet med vår miljö och mot rasism. Allt inbakat i en mycket spännande berättelse i fantasygenren.
Alla böckerna är mycket läsvärda, vilket svårt val ungdomarna i juryn ställts inför. Det ska bli spännande och intressant
att följa deras diskussioner.
tisdag 11 augusti 2015
torsdag 6 augusti 2015
Bomben över Hiroshima
Idag den 6 augusti är det exakt 70 år sedan USA släppte atombomben över Hiroshima. Man beräknar att mellan 90 000 och 160 000 personer dog då och inom 4 månader efter bomben fällts. Fortfarande dör människor i efterverkningar av bombningen.
Sadako och de tusen papperstranorna av Eleanor Coerr handlar om Sadako Sasasi som var 2,5 år gammal när bomben släpptes. När hon var 11 år insjuknade hon i leukemi. Enligt en japansk legend så slår din högsta önskan in om du viker 1000 papperstranor, så Sadako började vika tranor i förhoppningen att bli frisk. Enligt berättelser så hann hon vika 644 stycken innan hon dog 25 oktober 1955, 12 år gammal.
Blixten över Hiroshima är en bilderbok och en sann berättelse om hur 7 åriga Mii-chan upplever bomben över Hiroshima. Hon flyr med sin mor och skadade far. De försöker överleva infernot, men Mii-chans tillväxtutveckling stannar av och hennes kropp förblir som en 7-årings resten av hennes liv. Boken är skriven av Toshi Maruki
Vill du lära dig att vika papperstranor? Titta på en instruktionsfilm från Youtube här!
Sorgligt, men ändå bra!
Jag har läst två sorgliga böcker, ibland tycker jag att det är skönt att få gråta lite och samtidigt veta att det löser sig, för det gör det ju i de flesta böcker på ett eller annat sätt, så även i dessa.
Jag är med dig alla dagar av Mi Karlsson Bergkvist handlar om Elias. Elias och hans familj är på utflykt när katastrofen inträffar, en olycka sker och Elias mamma dör. Hela Elias värld vänds upp och ner. Dagarna blir outhärdliga när klasskamrater och lärare vet inte riktigt hur de ska tackla situationen, inte ens Elias bästa kompis är som vanligt, utan allt blir konstigt och krystat. Elias driver längre och längre bort från gemenskapen och inte förrän han gör något riktigt dumt hittar han någon han kan prata med.
Utan Titel är skriven av Anna Charlotta Gunnarson och handlar om en 16 årig tjej vars mamma har dött i lungcancer, och pappan är, trots att han är inkapslad i sin egen sorg, bekymrad över att dottern inte gör revolt, klär sig i svart, sotar ögonen, gör Fuck off tecken och skriker “KUKEN” åt honom, utan är “ så...vanlig”. Hon tänker att det finns olika sätt att göra revolt på, så hon börjar tjuvröka. Hon hittar ett perfekt ställe i parken, där hon också gömmer sina cigaretter. Men en dag saknas två...Någon har sett henne! Detta är början på en spännande vänskap.
Etiketter:
Anna Charlotta Gunnarsson,
döden,
Jag är med dig alla dagar,
Mi Karlsson Bergkvist,
sorg,
Utan Titel
tisdag 4 augusti 2015
Hemligt:Jördis hjärta Harry
"För ganska längesedan var H min värsta bokstav. Nu är det min bästa. Jag har kommit på en massa saker på H som är bra: Hjärnan, Hallonkräm, Hammarby IF, Havet(att bada i-inte dricka), Hundvalpar(jag gillar kattungar mer, men ändå)Hela havet stormar, Hamburgare, och ni vet vem, så klart.
Ni vet vem, det är ju Harry förståss, Harry, från "Borttappat: Katt, Kompis , Kalsong och" Efterlysta: Harry Hansson och jag". Den som skrivit listan är Jördis.
Från att ha varit det absolut värsta Jördis kan tänka sig har Harry blivit det absolut bästa, men det är alldeles omöjligt att erkänna det "för absolut alla på planeten Jorden", skriver Jördis på en annan lista.
På jullovet har Harry Hansson och Jördis stått bredvid varandra hemma hos Harry och tittat på när någon flyttat in i Jördis hus. Då sa Harry "minä rakastan sinua" till Jördis. Det betyder "jag älskar dig "på finska. Harry har nog ingen aning om vad det betyder tänker Jördis...
Detta är en rolig bok, precis som de två andra delarna i serien. En rolig bok, men också med en del att fundera på.
Ni vet vem, det är ju Harry förståss, Harry, från "Borttappat: Katt, Kompis , Kalsong och" Efterlysta: Harry Hansson och jag". Den som skrivit listan är Jördis.
Från att ha varit det absolut värsta Jördis kan tänka sig har Harry blivit det absolut bästa, men det är alldeles omöjligt att erkänna det "för absolut alla på planeten Jorden", skriver Jördis på en annan lista.
På jullovet har Harry Hansson och Jördis stått bredvid varandra hemma hos Harry och tittat på när någon flyttat in i Jördis hus. Då sa Harry "minä rakastan sinua" till Jördis. Det betyder "jag älskar dig "på finska. Harry har nog ingen aning om vad det betyder tänker Jördis...
Detta är en rolig bok, precis som de två andra delarna i serien. En rolig bok, men också med en del att fundera på.
tisdag 28 juli 2015
Agnes Cecilia En sällsam historia
Av de böcker som jag plockade med mig hem så blev
Maria Gripes klassiker Agnes Cecilia- En sällsam historia en av favoriterna.
Ninni bloggade om boken i Biblioteksbubbels adventskalender i julas. I den
skrev hon om bokens handling och om du missade det inlägget så kan klicka på
länken här nedan:
Jag läste aldrig den som barn/tonåring och det är jag
glad för, för annars så hade jag inte fått den fina bokupplevelsen som jag fick
härom veckan. Den har länge varit med på min ”att läsa lista” och det känns
nästan lite sorgligt att stryka den. Innan man öppnar boken så vet man inte
riktigt vad man har framför sig, men när boken är slut så vet man vad man lagt
bakom sig!
Det är en bok som dröjer kvar långt efter att man
stängt igen pärmen- nästan som en god karamell, eller en bra låt som man önskar inte ska ta slut och som man kan lyssna på om och om igen.
Trevlig sommarläsning!
Etiketter:
adventskalender,
Agnes Cecilia En sällsam historia,
Maria Gripe
fredag 24 juli 2015
Dödligt misstag!
Lena Lillestes tionde deckare om Tommy och Flisen är ett rafflande äventyr. Spännande och otäckt! Linda är ny i Tommy och Flisens klass. Linda är en snygg tjej, som alla killarna genast tycker är spännande. Det visar sig att hon har en mycket farlig "hobby". Hon tar kontakt med äldre män på nätet, för att sedan råna dem när de träffas. Naturligtvis dras Tommy och Flisen in i detta och blir vittnen till att Linda skjuter en man , som hon nyss rånat! Mannen lämnas blödande i skogen. Det visar sig dock vara en kolsyrepistol och inte ett dödligt vapen. Det är illa nog, kan man tycka och Tommy och Flisen slits mellan att anmäla till polisen och rädsla för att bli inblandade. Historien hade dock fått ett alltför snabbt slut om polisen blandats in redan här, utan den alltmer otäcka historien fortsätter. Mannen i bilen visar sig ha förbindelser upp på regeringsnivå och ännu högre upp.
Spännande och otäckt som sagt. Saker som jag funderade på medan jag läste. Det nästan otäckaste är Lindas fullständiga känslomässiga avtrubbning inför allt det hon håller på med. Visserligen är männen hon stämmer träff med riktiga svin, som tror att de skall få köpa sex av minderåriga flickor, men Linda förhåller sig fullständigt kall inför att något skulle vara fel i att råna och skjuta mot en människa. Jag funderar på vad Linda kan tänkas ha varit med om för att bli så avtrubbad. Det får man aldrig veta.
Varför Tommy och Flisen alltid råkar ut för de värsta bufflarna, de värsta lärarna och har en förmåga att bli fullständigt insyltade i allt? Ja , annars hade det ju aldrig blivit någon historia.
Och efter att ha läst nästan alla böckerna om Tommy och Flisen undrar jag verkligen varför Tommy fortfarande måste åka till sin pappa varannan helg, när pappans fru , kallad Ulle-Bulle är riktigt utstuderat elak mot Tommy och varken hans pappa eller hans mamma, som annars verkar vara normalt hyggliga människor reagerar.
Men annars är böckerna spännande och läsvärda och otäcka !
Spännande och otäckt som sagt. Saker som jag funderade på medan jag läste. Det nästan otäckaste är Lindas fullständiga känslomässiga avtrubbning inför allt det hon håller på med. Visserligen är männen hon stämmer träff med riktiga svin, som tror att de skall få köpa sex av minderåriga flickor, men Linda förhåller sig fullständigt kall inför att något skulle vara fel i att råna och skjuta mot en människa. Jag funderar på vad Linda kan tänkas ha varit med om för att bli så avtrubbad. Det får man aldrig veta.
Varför Tommy och Flisen alltid råkar ut för de värsta bufflarna, de värsta lärarna och har en förmåga att bli fullständigt insyltade i allt? Ja , annars hade det ju aldrig blivit någon historia.
Och efter att ha läst nästan alla böckerna om Tommy och Flisen undrar jag verkligen varför Tommy fortfarande måste åka till sin pappa varannan helg, när pappans fru , kallad Ulle-Bulle är riktigt utstuderat elak mot Tommy och varken hans pappa eller hans mamma, som annars verkar vara normalt hyggliga människor reagerar.
Men annars är böckerna spännande och läsvärda och otäcka !
tisdag 21 juli 2015
Gengången 1
Vem är det som bor på Gengången 1 egentligen? Är det Oliver, den pianospelande pojken, som Ellinor just lärt känna eller är det kvinnan med stram hårknut, balettlärare och egentligen död sedan många år? Och vad menade Charlotte, den blinda kvinnan på loppisen, när hon sa att det spelande smyckeskrinet, som Ellinor så gärna ville ha när hon var där med sin mormor, var gratis, men bara för rätt person?
Den här boken, en ny rysare av Ingelin Angerborn, nu hennes sjätte bok i samma genre, börjar med att Ellinor och hennes mormor alltså besöker en loppis och Ellinor förälskar sig i ett vackert smyckeskrin, ett sådant som spelar, då man öppnar locket och där en liten ballerina snurrar runt, runt till musiken. Redan här slås den mystiska tonen an, när den blinda kvinnan, som äger loppisen, tycks veta direkt att Ellinor är personen, som smyckeskrinet "väntat" på.
Och det är runt smyckeskrinet, som historien vävs, sakta, men säkert skruvas spänningen och "det läskiga" upp. Den lilla ballerinan i skrinet, står alldeles stilla. Hon dansar inte, som andra smyckeskrinsballerinor. Hennes ansikte är perfekt, med "pyttesmå mörka ögon, smala ögonbryn, näsa och mun. Och en liten vit fjäder i det kolsvarta håret"
Men det är något konstigt med ballerinans ena fot" Foten som ballerinan stod på var alldeles sned och konstig, Mindre och liksom förvriden"
Inte konstigt att du inte kan dansa, tänker Ellinor.
Ballerinor och smyckeskrin, låter så lagom spöklikt eller läskigt, men ifrån detta byggs en ganska komplicerad och mycket spännande historia. Som alltid finns ett stråk av sorg i Angerborns historier och trots att historien kan ha vissa drag gemensamt med de andra av Angerborns rysare, är den oavbrutet spännande. Perfekt för en regning sommardag i soffan.
Den här boken, en ny rysare av Ingelin Angerborn, nu hennes sjätte bok i samma genre, börjar med att Ellinor och hennes mormor alltså besöker en loppis och Ellinor förälskar sig i ett vackert smyckeskrin, ett sådant som spelar, då man öppnar locket och där en liten ballerina snurrar runt, runt till musiken. Redan här slås den mystiska tonen an, när den blinda kvinnan, som äger loppisen, tycks veta direkt att Ellinor är personen, som smyckeskrinet "väntat" på.
Och det är runt smyckeskrinet, som historien vävs, sakta, men säkert skruvas spänningen och "det läskiga" upp. Den lilla ballerinan i skrinet, står alldeles stilla. Hon dansar inte, som andra smyckeskrinsballerinor. Hennes ansikte är perfekt, med "pyttesmå mörka ögon, smala ögonbryn, näsa och mun. Och en liten vit fjäder i det kolsvarta håret"
Men det är något konstigt med ballerinans ena fot" Foten som ballerinan stod på var alldeles sned och konstig, Mindre och liksom förvriden"
Inte konstigt att du inte kan dansa, tänker Ellinor.
Ballerinor och smyckeskrin, låter så lagom spöklikt eller läskigt, men ifrån detta byggs en ganska komplicerad och mycket spännande historia. Som alltid finns ett stråk av sorg i Angerborns historier och trots att historien kan ha vissa drag gemensamt med de andra av Angerborns rysare, är den oavbrutet spännande. Perfekt för en regning sommardag i soffan.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)