Hon & Han

Hon & Han är andra boken i serien om Andreas, Alicia, Kevin och Ida på Annelundskolan. I första delen, Du & Jag, var det Andreas som var huvudpersonen. Andreas som är lite kär i Alicia och som mår jättedåligt eftersom hans föräldrar separerar. I Hon & Han är det Alicia som det handlar mest om. Alicia har blivit trött på sin kompis Frida och vill gärna vara en i coola Idas gäng. Men det är svårt att passa in tycker Alicia. Det är lättare att vara sig själv på nätet där hon kan fundera lite innan hon skriver saker. En dag får Alicia en vänförfrågan på facebook från den helt otroligt snygge Lucas. Lucas är 17 år och har träffat Alicia på en fest. Han har kommit ihåg henne sedan dess. Alicia och Lucas chattar och det känns såå bra, äntligen någon som förstår henne! Ännu bättre blir det när Ida får reda på att Alicia hänger med en 17-åring, då blir Alicia äntligen accepterad av Ida.

Hon & Han är del två i serien om Andreas, Alicia och Kevin (del tre kommer att handla om Kevin). Det går ändå utmärkt att bara läsa Hon & Han, den fungerar även som en fristående bok. Boken beskriver på ett mycket bra sätt hur man kan känna sig utanför fastän man har kompisar och hur kontakter på nätet blir (alltför) viktiga. En mycket bra och spännande bok som kommer att passa utmärkt även som högläsningsbok för femmor och sexor! Det finns mycket att diskutera i boken - viktiga diskussioner som vi vuxna måste ta med våra ungdomar. Läs den eller ge bort den i sommarpresent!

Vad gör de på banken efter tre? Eller på skolbiblioteket när det ärsommarstängt?

Eleverna har slutat, lärarna gick hem igår och en veckas arbete återstår för mig. En vecka med chans att hinna i kapp, jobba undan högarna som blivit liggande. För det har byggts på. Jag tycker att jag jobbat så mycket, men det finns alltid mer att göra, mer jag vill göra, än vad tiden räcker för. Nu. Är. Det. Dags. Äntligen. En del måste göras, en del bör jag göra och annat tar jag tag i för bara för att jag vill göra det.

Gallra på Lackalänga är ett välbehövligt projekt och igår hann jag med lite grand. Många tror att bibliotekarier inte kan slänga böcker, men många av oss är nog ganska bra på det. I alla fall på jobbet. Hemma kan jag inte göra mig av med en enda bok - om den inte är väldigt trasig, men på jobbet är det inga problem. Förutom när jag stod med del 3-11 av Kulla-Gulla på armen och vägde för och emot att slänga/spara. Det är ju klassikerna som tar emot, och denna serie får väl räknas till klassikerna vid det här laget. Men efter att ha konstaterat att del 1 och 2 inte längre fanns på skolan var valet enkelt. Kulla-Gulla är nu historia på Lackaslängas bibliotek. Bara för att skolan är gammal, behöver ju inte bibliotekets bestånd vara det!

Ett annat av årets sommarprojekt är att märka upp alla bilderböcker med bokstäver i högra hörnet så att både barnen och den som sätter upp bilderböcker lättare ska få rätt böcker till rätt bilderbokstråg. Ett smart sätt att spara tid - i framtiden. För det visade sig, inte så förvånande, vara ett ganska tidskrävande arbete. Först kolla ungefär hur många böcker på varje bokstav, göra och skriva ut listor med bokstäver, skära och klippa ut bokstäverna, klippa till tejpremsor, plocka fram bilderböckerna och tejpa fast bokstäver på dem. Och så tillbaka med alla bilderböcker i bilderbokstrågen igen. Jag är drygt halvvägs på Ljungen och hinner väl klart där nästa vecka. Lackalänga får jag vänta med till efter semestern. Det finns gränser för hur mycket hjärndött arbete en orkar med. Dessutom finns det andra uppgifter som pockar på uppmärksamhet nu i juni. Men, som sagt, jag tror att det kan spara lite tid framöver när fler bilderböcker faktiskt hamnar där de ska vara.

Men idag då? Jo, idag sitter jag hemma i soffan och läser. Jag har en bokhög på ett par decimeter som ska läsas genom, inför boktips på vår webbplats och för högläsningsboktips till lärarna inför terminsstarten. Sämre kan man ha det!

Läser gör man ensam men ändå ihop

Foto Julia Lindemalm, Sydsvenskan

 

Detta är rubriken på en artikel i Sydsvenskan i går. Fem tjejer i den sk "slukaråldern" 9-12 år plockade ihop och visade sina favoritböcker på Malmö stadsbibliotek för sydsvenskans journalist. Tjejerna har så härliga tankar om böcker: "När man läser får man en egen tanke om hur allting ser ut" och "Jag gillar att läsa högt för det känns som om jag förstår boken mer."

Dessa böcker tipsade tjejerna om:
Lill-Kittyböckerna av Carolyn Keene.
Glasbarnen av Kristina Ohlsson.
Smaragdernas bok, serie av John Stephens.
Kick-off! serie av Yokaj Studio.
Personer du kanske känner av Jay Asher och Carolyn Mackler
Månfågel av Ingelin Angerborn.
Vildhäxa-serien av Lene Kaaberbøl.
Elin under havet av Sofia Malmberg.

Läs hela artikeln här!

Zlatan och Tony Flygare

På Tolvåkerskolan (och säkert på de flesta andra skolor) är "Zlatan-boken" dvs Jag är Zlatan mycket läst. Vi har boken i klassuppsättning och alla nuvarande 7-or och 8-or har läst den på svensktimmarna. Mediatekets ex är också ständigt utlånade.

Zlatan skriver, som ni vet, om sin barndom, om sin familj, sina tidiga fotbollsår och om sitt vuxenliv. Zlatan nämner sin barndomskompis Tony Flygare i sin bok. Ex så står det på s. 85 "Jag hängde också mycket med en kille som heter Tony Flygare, Vi hade samma hemspråkslärare. Hans farsa och morsa är också från Balkan och han var lite av en tuffing han med. Han bodde inte i Rosengård, utan precis utanför på Vitemöllegatan. Vi var födda samma år, han i januari och jag i oktober, och det betydde säkert en del. Han var större och kraftigare och sågs som en större fotbollstalang. Det var mycket Tony: "Kolla honom, vilken spelare!" och jag kom lite i hans skugga."

Under våren kom Tony Flygares självbiografi En gång var jag större än Zlatan en berättelse om ett fotbollsliv som blev ett helt annat än Zlatans. Tony Flygares bok har varit populär på Tolvåker under våren. Många elever (=fotbollskillarna) känner redan till historien om Tony Flygare och vill gärna läsa boken.

Ett sommarboktips till alla fotbollsintresserade tjejer och killar!

En mördarkatts dagbok

Tuffy är en katt. En helt vanlig katt som ibland tycker det är kul att fånga små fåglar eller möss och släpa in dem genom kattluckan och ge till sin familj. Tuffy är lite småkaxig och nonchalant, och skriver om sitt liv sådär som man kan tänka sig att en katt skulle göra om den hade kunnat. Tuffys familj är en helt vanlig familj som inte alltid uppskattar Tuffys givmildhet. Dottern Ellie gråter och bönar honom att sluta och föräldrarna gnäller.

När Tuffy för tredje gången på en vecka kommer släpande på ett byte, och det visar sig vara grannarnas vita kanin Stampis, får familjen nog. De skäller ut Tuffy efter noter och inser att grannsämjan inte kommer förbli så god om de erkänner Tuffys brott. De bestämmer sig för att med alla medel försöka dölja vad som hänt. Bredvid sitter Tuffy och tittar fascinerat (och lite sarkastiskt) på.

ReadMe - Läskonferens i Lund

 

 

I förra veckan var jag på läskonferensen ReadMe i Lund. Det var en konferens för människor som arbetar i skola, bibliotek, skolbibliotek, bokbransch och med läs- och skrivforskning. Tanken var att samla alla dessa inblandade aktörer och försöka få ett samlat grepp om de stora frågorna Vad händer med böckerna?  Hur får vi barn och ungdomar att läsa mer?

Det var första året som ReadMe anordnades men tanken är att det ska bli en återkommande dag. Trots (eller kanske på grund av) att det var en helt ny konferens så var stadshallen i Lund så gott som fullsatt med människor som på olika sätt arbetar med böcker och läsning.

Programmet var digert och mycket intressant och bra! Snabba växlingar mellan programpunkterna gjorde att vi hann med mycket. Jag tar här upp lite från dagen av det som jag tyckte var allra mest intressant. 

Under hela dagen satt det en tjej på scenen och läste! Foto: L Bergman

Först ut var Professor Karin Taube som pratade om den numera välbekanta Pisaundersökningen och vad hon anser är skälet till att Sverige snabbt har fallit i placeringar. Enligt Karin Taube beror de på många olika orsaker, där de viktigaste enligt henne är:  Förändrade läsvanor, elever läser mindre och föräldrar läser mycket mindre för sina barn. Individualisering i den svenska skolan, var och en jobbar på med sitt och detta arbetssätt missgynnar de svagaste. Skolsegregering, det finns numera bra och dåliga skolor i Sverige. Specialundervisningen speciellt på lågstadiet har minskat kraftigt i Sverige. Sedan är det få som söker till lärarutbildningen och läraryrket har låg status vilket spelar roll för de som söker. Men som sagt är det många faktorer som sammantaget påverkar det negativa resultatet.

Författaren och fd läraren Martin Widmark presenterade därefter en möjlig väg till förbättring via "En läsande klass". Detta har vi tidigare skrivit om här på bloggen. Projektet är redan i full gång och Martin Widmark tror att vi kan vända den negativa lästrenden på 4-5 år om vi konsekvent arbetar med läsning och lässtrategier i skolan. Det låter förhoppningsfullt tycker jag.

Nils Holmberg forskare vid Lunds universitet berättade om nya läsmönster i och med nya mediers intåg. Det har gjorts forskning på hur människor läser när de sitter vid datorn jämfört med hur de läser när de sitter med en bok. Man har kommit fram till att den digitala läsningen är snabbare, vi scannar av texten och stannar inte så länge vid orden jämfört med när vi läser böcker. Att ha denna förståelsen för olika typer av läsmönster är viktig. Våra barn/ungdomar behöver ha strategier för att läsa och söka information via en skärm och samtidigt kunna "djupläsa" med större förståelse i en bok.

Pelle Steen (Ziggysays) berättade om E-bokstrender som visar på att E-boken nu kommer stort i Sverige. Ni kan läsa mer om vad han sa på bloggen Ziggysays men det som jag tycker är mest intressant är att Amazon nu kommer till Sverige, flexibla skärmar (böjbara) är på väg att utvecklas till våra mobiler och läsplattor och att försöket med Readly (spotify för böcker) går framåt. Jag har själv i dagarna tecknat ett provabonnemang på Readly (gratis i två veckor) och läser både Flynns Gone Girl och Roths Insurgent på iPaden via Readly just nu. Läs mer om Readly.

Som sista programpunkt före det mysiga efterminglet var den karismatiska professorn Judith Langer från New York. Hon pratade om vikten av litteraturen, vad gör den egentligen med oss människor? Vi upplever saker när vi läser böcker och det är olika upplevelser för olika personer, allt sägs inte i berättelserna. Om detta har Judith Langer skrivit i boken Litterära föreställningsvärldar som jag har beställt och tänker läsa i sommar. En mycket bra och intressant föreläsare.

Konferensdagen innehöll många fler intressanta konferenspunkter men jag tar inte upp fler här. Läs gärna Bloggaren Lotten Bergman som har skrivit utförligt om dagen.

ReadMe-konferensen är uppmärksammad i media. Läs t ex inläggen från Sydsvenskan här och här. Även P1 har haft ett inslag om "Larmen på läsningen och jakten på lösningar" i samband med ReadMe

Sammantaget var ReadMe-konferensen en mycket trevlig, intressant och framförallt VIKTIG konferens. Jag åker mycket gärna på den fler gånger!

 

Teaterspöken

Ingelin Angerborn är ju som vi tjatat om förr här på bloggen en mästare på mysrysare för mellanåldern. Nu har hon kommit med en ny bok, Hjärta av damm. Efter att det nästan blivit inflation i spökberättelser om familjer som flyttar till ruffiga hus på landet och det händer mystiska saker så är det härligt att läsa en rysare som utspelar sig i stan, på en teater.

Bella ska gå en teaterkurs på höstlovet och gruppen ska hålla till i Gamla Ekmanska teatern. Teatern används inte längre för föreställningar, utan ska efter att ha stått tomma några år få utnyttjas till kulturverksamhet för barn och unga. Bella känner ingen annan på kursen, men ganska snart tyr hon sig till Hilding och Shirin som är jämngamla med henne. Liksom de flesta teatrar florerar rykten om mystiska försvinnanden och teaterspöken och ganska snart börjar Bella undra om det inte är nåt skumt på riktigt med teatern. Fler och fler oförklarliga händelser, plötsliga bankningar på dörren, en ipad som får spel, fönster som står öppet, någon som skriver mystiska meddelanden, en docka som ser levande ut och en flicka som dyker upp i salongen medan gruppen repeterar på scen gör att Bella blir alltmer obehaglig till mods. Kan det vara den konstiga Nelly som gör en del av dem. Och Roland, en av ledarna, verkar inte han lite skum?

Bella vet inte vad hon ska tro och det känns inte som att Hilding och Shirin tror henne när hon berättar om det märkliga som händer. Men de bestämmer sig i alla fall för att gå till teatern på kvällen och undersöka saken närmare.