Första dagen efter jullovet kommer Annie till en skola i byggkaos. Bara vissa delar är färdiga, medan andra är täckta av skyddsplast och avspärrningar. Det har gått en hel lång höst sedan sommaren i stugan där Annie upptäckte att hon ser, hör och känner lite mer än andra människor. Det var inget hon gillade och hon är glad att allt varit normalt sedan dess. Men redan första dagen i skolan börjar hon ana att det är dags igen. Hon hittar en tung metalldörr i källaren och kan inte låta bli att öppna den. Där bakom döljer sig rader av gamla slitna metallsängar och på golvet blodröda fläckar. Dessutom tycker Annie att hon skymtar en gammal kvinna där inne. I andra änden av huset, högst upp på vinden där NO-salen är inrymd känner hon också av en märklig närvaro och i förrådet står glasburkar med oidentifierbara saker i formalin. Vad är det egentligen som hänt på skolan? Är det experiment? På människor? Annie får gång på gång känslan av att någon vill henne något, och hon kämpar för att inte låta någon märka det på henne. Ingen människa skulle ju tro henne, inte ens bästa kompisen Fanny.
Men vem är det som lägger guldhalsbandet i hennes skåp i skolan, inte bara en utan två gånger? Hur kan den obehagliga NO-läraren Katarina Brand vara överallt samtidigt? Och varför går brandlarmet gång på gång den här vintern? Det är förtvivlat svårt att vara normal när ingenting omkring en är som det borde.
Läs också Svart sommar - första fristående boken om Annie.
