Inbjudan - Timo Parvela

Ari var så nära! Spelet låg ju i hans ficka, så varför var vakten tvungen att ta honom just idag. Spelet, Kepler62, som alla pratar om är så svårt att ingen klarat det än och det sägs att den som gör det får en inbjudan. Ari vet inte vad det är för en inbjudan, men kanske skulle det leda till den där förändringen i familjens liv som hans mamma desperat söker efter. Men drömmen är inte över ännu, för Aris lillebror Joni har fått tag i spelet under märkliga omständigheter. 

Tillsammans lyckas de efter två dagar av konstant spelande med något som ingen annan klarat ännu. De kommer förbi den sista nivån och möts av något oväntat, en film på dem själva där de springer över en grön äng under en blå himmel. Sedan går allt fort. Joni blir plötsligt väldigt sjuk och Ari tycker det känns som om något bevakar dem. Till sist kommer den där inbjudan efter Joni lyckats lista ut den sista hemligheten kring Kepler62. Och nu har de bara en minut på sig att göra det viktigaste beslutet i sina liv. Klockan tickar...

Kepler62 - Inbjudan är del ett i en finsk bokserie av Timo Parvela, Pasi Pitkänen och Bjørn Sortland. I skrivande stund har två av tolv böcker översatts till svenska och serien är en storsäljare i hemlandet. Det är en ganska klassisk dystopi där regeringen styr över människorna med ett järngrepp. Det är torka, matbrist och det genomförs expeditioner för att hitta nya planeter att bo på. Det är ett högt tempo  genom hela boken (vilket faktiskt gör det lite svårt att skriva om handlingen) och illustrationerna i boken hjälper till att verkligen visa det mörker som finns i texten. 

Spionkatter på Rosengård!

 Nu har jag läst ut Man lever bara nio gånger om kattspionerna på Rosengård!

Anja Gatu har skrivit ett spännande spionäventyr i djurens värld. Anna Nilsson illustrerar finurligt och härligt med mycket färg och bus. Vi får träffa hundar, kaniner, råttor och kråkor men allra mest katter så klart. Boken handlar nämligen om katten Samira Karlsson som är nyinflyttad på Rosengård. Vi får följa med när hon bekantar sig med djur och miljö. I början känns allt nytt och osäkert. Samira råkar ut för en läskig råtta i en gångtunnel och ruffiga katter. Hon lyckas i sista stund komma undan från dem när de får vatten på sig. Vattnet kommer från biltvätten de står vid. Även jag har råkat ut för biltvättarnas vatten på Norra Grängesbergsgatan och jag har lekt på vattenlekplatsen (Obs! Samira gillar inte vattenlekplatsen, det hörs ju på namnet, VATTENlekplatsen, att den är farlig). Jag känner igen mig och det blir extra kul när miljöerna beskrivs ur djurens perspektiv. 

Samira träffar på den coola katten Pälsa vars människa älskar Elsa i Frost och därför sprejar Pälsa glitterblå varje morgon. Tillsammans med Pälsa utforskar Samira Rosengård och dess djurinvånare. På kattcaféet dricker de latte med laktosfri mjölk, alla vet ju att katter inte tål laktos!? En dag möter Samira och Pälsa en hemlig agent och det blir startskottet för ett spännande äventyr. Ett par kaninungar har försvunnit från sin stackars mamma. Samira och Pälsa måste därför klara av en massa farliga och hemliga uppdrag... Vem är det som har tagit ungarna? Läs boken och få svaren! 

Önskar dig en skön ledighet, Yalla mjau!

Lycka är för losers av Wibke Brueggemann

 

Phoebes bästa kompis Polly har gått och blivit ihop med Tristan, en sextonåring som inte kan cykla("stödhjulspojken"), och hur är det möjligt? Dels att kära ner sig i någon och för det andra i någon som inte ens kan cykla?

Phoebe vet inte vad hon ska ta sig till, hon känner sig övergiven av Polly och hon har bestämt sig för att aldrig någonsin själv bli kär. 

Phoebes mamma jobbar för Läkare utan gränser, och är bortrest stora delar av året, och då får Phoebe bo hos sin mammas bästa vän Kate. 

Kate driver en välgörenhetsbutik och avlar raskatter. Av en händelse så råkar Phoebe släppa ut en av raskatterna, och den visar sig bli dräktig med "fader okänd". För att gottgöra detta så börjar Phoebe arbeta av sin skuld i välgörenhetsbutiken.  

I butiken jobbar det en brokig, men rolig, skara människor. Bland annat en tjej som heter Emma. 

Phoebes sextonårsdag närmar sig och den både fasar och längtar hon efter. Längtar för att då ska mamma komma hem, och fasar för att de flesta hon känner verkar genomgå någon typ av personlighetsförändring när de fyller sexton.

Och det här med att aldrig bli kär, är det något man själv kan bestämma? 

Åhhh, så bra den är- läs den!

Det är svårt att skriva så att den ges en rättvis bild. Orden tar liksom slut, så bra är den. 

Det är en rolig och livsbejakande bok som inbjuder till skratt men samtidigt ett allvar, och den är väldigt svår att lägga ifrån sig! 

Sagotjuven och Vad gör alla djur på kvällen

På väg till biblioteket tappar Olivia en av sina biblioteksböcker i vattnet. Den råkar i och med detta väcka en varelse på havets botten som undrar vad det är för konstig sak som väckt honom. Kan man äta den? Ska man krossa den med en sten? Han måste ta reda på mer så han tar sig in till ön. Väl där ser han en massa människor som håller i saken som om den vore mycket värdefull. Frestelsen blir för stor och han STJÄL ALLA BÖCKERNA! Nu är det upp till Olivia att få tillbaka dem. 

En fint illustrerad bilderbok av Graham Carter om magin att läsa och bli läst för. Det är roligt att se alla saker som varelsen, som visar sig vara en enorm bläckfisk, gör med böckerna han stulit och alla figurer i bakgrunden. Min favorit är fyrvaktaren som blir bestulen på sin kärleksbok.

Vad gör alla humlorna innan de ska sova? 

Humlorna dricker varm choklad och läser högt för varandra.

 Men vad gör grodorna? 

Så här börjar bilderboken Vad gör alla djur på kvällen skriven av Ester Roxberg och illustrerad av Hanna Albrektson. Detta tror jag kommer bli en högläsningfavorit då barnen enkelt kan involveras i berättelsen genom att få gissa vad som händer bakom de olika djurens dörrar. Och det är kanske inte det lättaste då författaren kommit på kluriga aktiviteter som barnen ändå kan känna igen sig i. 

Båda böckerna hann knappt komma upp i hyllorna innan de lånades ut till fritids där de ska läsas högt nästa vecka. Ska bli spännande att få höra hur det gick. 

Min storslagna död av Jenny Jägerfeld

Sigge är tillbaka!

Han och familjen bor kvar i mormors hotell, tillsammans med Krille Maräng och alla de uppstoppade djuren. Skolan har börjat och han har blivit kompis med Juno. En dag kommer tvillingarna Sixten 

och KarlJohan och ber Sigge vara med i deras band, han är cool och kan lära dem att åka skateboard. Sigge blir helt paff! Han, med i ett band, för att han är cool!!! Livet har verkligen vänt för Sigge. 

Bandet, 6 10 Mushroom, tjatar till sig en spelning på julavslutningen med fyra helt nyskrivna låtar, 

och det är nu Sigge börjar oroa sig för sin storslagna död, tvillingarna är helt oförmögna till att 

planera och träna. Låttexterna är inte ens påtänkta än... "Det löser sig" är deras devis.

Mitt i detta ska vänskapen med Juno, Krilles scenskräck och systrarnas vardag hanteras, med en mamma som arbetar hela tiden och en mormor som har alldeles egna tankar om regler och rutiner när det gäller barnuppfostran. 

En bok som handlar om vänskap, att våga erkänna att en gjort fel och humor!Jag skrattade så jag grät på vissa ställen!

Läs också "Mitt storslagna liv", den första boken om Sigge.

 

Prinsen av porte de la Chapelle

Efter tre år i Sverige ska Salar fly från Sverige. Helt galet! Salar har bott hemma hos Karin och lille Albin.

Han har gått i skolan och han har lärt sig svenska. Han har hoppats och han har anpassat sig. Ändå får han till slut avslag på sitt uppehållstillstånd.

Det innebär att Salar nu ska skickas tillbaka till Afganistan. I Afganistan finns ingenting kvar för honom! Salar får panik av att tänka på Afganistan. Hellre flyr han igen.

När boken börjar är Salar tillbaka på centralen i Malmö. Den plats han anlände till för drygt tre år sedan. Nu flyr han igen. Denna gången bort från Sverige, mot Paris.

Att återigen befinna sig i ett utsatt läge är fruktansvärt jobbigt. Salar tvingas gömma sig, vara hungrig, bli utsatt, och vara osynlig igen. Salar kommer fram till Paris men finns det en framtid för honom där? Kommer han någonsin att kunna känna trygghet igen? Finns det en plats för Salar och för alla andra som befinner sig i hans situation?

Prinsen av porte del la Chapelle skriven av Annelie Drewsen är angelägen läsning för oss alla!

Hästboken, en egen genre.

 Ingenting kunde vara bättre än att på lördagseftermiddagen dra sig tillbaka till sitt rum med en hästbok och en godispåse. Känslan av en ny hästbok var oslagbar. Jag minns lördagar med Maria och Blå Prinsen, Britta och Silver eller Windy, ledarhingsten. För mig elva, tolv år och "hästtokig" fanns egentligen ingenting bättre. Förutom möjligen veckans ridlektion. 

I torsdags deltog jag i en digital konferens, en hel förmiddag från Linnéuniversitetet, med titeln Hästboken, som genre. Det var "lördagseftermiddagskänsla" hela tiden för mig.

Susanna Hedenborg, idrottshistoriker, har forskat om hästboken genom historien. Hela "hästboksgenren", sägs starta med boken Black Beauty eller Vackra Svarten av Sewell.

Susanna Hedenborg har bl a ställt frågorna"Vem arbetar med hästar"?, "Vem tar hand om hästar"? och det blir väldigt påtagligt att historiskt har det varit mannen, som förknippas med hästen, men numera är det mestadels kvinnor och flickor som arbetar med och tar hand om hästar. 

Intressanta frågor är också: "Vilken kvinnlighet finns i stallet"?, Det är hårt arbete som gäller. Kunskapen om hästen, är det fortfarande den "äldre" mannen , som står för det? Finns ofta en äldre man, någonstans i bakgrunden i hästböcker, som man kan rådfråga.

Susanna Hedenborg har, förutom hästboken också tittat på bloggar och andra sociala medier, där "hästmänniskor" berättar om sina liv. Detta är en sorts "förlängning" av böckernas budskap. I bloggar och på Youtube är det lätt att vi får budskapet att hästlivet är perfekt. Inte minsta smutsfläck eller att bli avkastad. "Systrarna Elfstrand", som berättar om sitt hästliv på YouTube, kan sägas vara banbrytande för en ny och mer verklighetstrogen berättelse om hästlivet. De visar hur hästlivet kan vara både hårt och farligt. 

Forskarna Ann-Sofie Persson, Helen Asklund och Lena Manderstedt har forskat bl a på "hästboksläsandets roll för aktiva ryttare"De tre forskarna gjorde en enkätundersökning på en ridskola och deras resultat var intressant. Huvuddelen av läsare av hästböcker finns i åldern 8-12 år.

Hästböckerna kan användas som en ingång till andra typer av böcker, inspirerade läsarna att fundera över sin framtid och var även en sorts etikträning, eftersom hästböcker brukar(?) ha starka, modiga tjejer som huvudkaraktärer. 

Undersökningen ledde till tankar om hur man skulle kunna använda hästböcker på ridskolor. Förslag var att bokhyllor med hästböcker skulle finnas där, läsecirkel på ridskolan, läsaktiviteter på ridläger.

Forskaren Ann-Sofie Persson har undersökt "hästens roll i hästboken" . Hästen berättar, den "andre" eller förmänskligad. Här har hon tittat bl a på Vitnos och Klara böckerna. Hon har bla uppmärksammat hur Vitnos för fram ett "ekokritiskt" budskap i böckerna.

Slutligen "lanserades" Facebookgruppen Hästboksforum. 

Och jag själv fick ny lust att djupdyka in i hästbokens värld.