Oslo och Ibsen

Karl Johans gate i Oslo

Jag befinner mig i vackra Oslo. Vår grannhuvudstad som jag inte besökt sedan jag var barn. Mycket har förändrats i Oslo sedan jag var här sist men paradgatan Karl Johan leder i alla fall fortfarande upp mot kungens stora slott. I går när jag vandrade Karl Johan upp såg jag plötsligt ord skrivna i asfalten. Det visade sig vara meningar, quotes, skrivna av Henrik Ibsen. Jag läste på lite här och de litterära konstverken är 69 st, alla skrivna i metall på trottoaren mellan Ibsenmuseet och Ibsens favoritcafe.

Bland många andra såg jag på Karl Johans gate dessa ord. Jag läste och läste och meningen fastnade direkt hos mig! Så sant!

Vi äger tiden, men tiden äger också oss. (H Ibsen, fritt översatt)

Höstlov= LÄSLOV!

Det är måndag, ny vecka och det är ju inte vilken vecka som helst.

Det är ju LÄSLOV!

I slutet av förra veckan så plockade jag ihop en trave böcker som jag ska börja med nu på lovet.

Vad läser du på lovet? 

Hur allt hänger ihop

Tack vare kulturrådet och kommunens generösa folkbibliotek får vi till skolbiblioteken ganska många böcker som vi annars kanske inte hade köpt in. Jag brukar alltid välja en del bilderböcker, eftersom bokbudgeten har en tendens att inte riktigt räcka till det annars. Den senaste gången vi fått kulturrådsböcker var jag inte med när vi delade upp dem mellan skolorna, så det var spännande att plocka upp och se vad jag fått. Och en av böckerna blev jag särskilt glad över, nämligen Jag och alla av Ylva Karlsson och med illustrationer av Sara Lundberg.

Jag gillar verkligen Sara Lundberg och har ofta återkommit till till exempel En blommas liv och Fågeln i mig flyger vart den vill bara för att få njuta av de fina illustrationerna. Och när jag ikväll läste Jag och alla för min barn hemma var storasysters första kommentar när jag slog upp boken "Åh, så fint ritat!" varpå lillasyster förnumstigt påpekade "Det är målat!" …


Boken börjar redan med tapeten (alltså första uppslaget, insidan av pärmen) med ett barn på en gunga i en trädgård med skrotbilar och en förälder som står redo med en hjälm, bredvid en motorcykel. När textberättelsen börjar sitter barnet, som heter Olivia, bakpå motorcykeln som far fram på vägen och funderar över vad andra barn kan tänkas tänka på. Att andra just i detta nu kanske tänker saker som hon själv aldrig i hela sitt liv kommer att tänka. Hon ser en hage med kor, och barn som hälsar på i kohagen och hon undrar hur det känns att vara ett av de där barnen. Och så skickar hon oss vidare till Musse som är ett av de där barnen i kohagen. Han ligger på en av kornas rygg och tänker att han själv ska ha kor när han blir vuxen. Och en traktor. Och hans blick faller på en traktor som kör på en åker långt bort och han undrar hur det känns att sitta i den. Och så får vi fara vidare från barn till barn och följa med i deras tankar en liten kort stund. Vi står vid en älskad och saknad farmors gravsten, vi åker tåg och blir kallade flicka för att vi har en prinsessklänning på oss, vi står på en perrong och tänker på ett land i krig långt bort, vi ligger sjuka i sängen, vi sitter i en lastbil som far mil efter mil på motorvägen.

Tio olika barn hinner vi följa med och även om tonen förblir lugn och ganska stillsam oavsett barn - kanske hade det mer med min sömniga högläsning än texten i sig att göra - så skiljer sig barnens tankar åt. Det är spännande att följa och extra uppskattat var det när vi gått varvet runt och barnen insåg att vi kommit tillbaka till Olivia igen. Och glöm för allt i värden inte tapeten på den bakre pärmen. Den satt vi och tittade på när vi läst klar och pekade ut hur allt hängde ihop.


Förutom att det är en fantastisk läsupplevelse - både text och bild - tänker jag att boken går att använda för att prata om människors olika förutsättningar, att utgå från i skrivuppgifter eller diskussioner om vad eleverna tänker och drömmer om, och som inspiration till bilduppgifter. Ylva Karlsson har själv gjort en lärarhandledning till boken.
Trots att bilderna vid första anblicken ser ganska enkla och odetaljerade ut, inser jag snabbt att de innehåller mer än jag tror. Precis som texten hjälper mig vidare, finns också i bilderna en ledtråd eller koppling till nästa barn, nästa bild. Jag gillar det!

Zombiedjur

I denna veckas Bokklubb pratade vi om Zombiedjur av Sam Hay. Det har blivit åtta böcker hittills om Joe, som får en amulett av sin morbror som kan uppfylla en önskan. Han önskar att han ska få ett husdjur, men trots att han upprepar önskan så verkar den inte gå i uppfyllelse. På natten vaknar han dock av ett krafsande ljud under sängen, och där sitter en hamster! Den är lite märklig, lite grönskimrande och det visar sig snart att Klimpen, som hamstern heter, är odöd. Han är så bekymrad över att pojken som ägde honom, Oliver,  är ledsen så att han kan inte gå över till andra sidan förrän Joe förvissat sig om att Oliver har det bra.
Anubisamuletten Joe fått har gjort honom till de odöda djurens beskyddare...Hur Joe än försöker göra av med amuletten, så kommer den ändå alltid tillbaka och han inser att om han hjälper Klimpen så kanske han gjort vad som krävs för att livet ska bli som vanligt igen. Men hur ska han hitta Klimpens ägare???

Barnen som kom och pratade med Linda och mig igår tycker att böckerna är roliga, och lite läskiga, fast inte så farligt. Vi funderade lite på vad en zombie egentligen är, skulle böckerna kanske ha hetat spökdjuren? För att bli zombie behöver en ju bli biten, och zombier är läskigare än zombiedjuren.
En annan fundering som dök upp är mammans allergi. Går det att vara allergisk mot zombiedjur, de har ju ingen päls. En spännande fråga var också , Vad skulle jag önska mig om jag fick önska mig vad jag ville?
Som avslut tittade vi på hur alla de olika djuren dött, i varje bok finns det serierutor som visar de olyckliga händelserna som ledde till att djuren dog och så funderade vi på vilket djur nästa bok skulle kunna handla om.

Nästa gång det är Bokklubb så pratar vi Om Nikkis dagbok och Max Crumbly av Rachel Renee Russell

Välj mig av Christina Lindström

Christina Lindström är tillbaka med en ny ungdomsbok - Hurra! Jack som kom för några år sedan är fortfarande en av mina stora favoriter och ungdomarna gillar den också. Lindströms nya bok heter Välj mig och jag kan redan nu avslöja att jag verkligen inte blir besviken. Tvärtom, denna boken är precis lika fantastiskt bra som Jack!!

Det är första dagen i nian. Silje och Mia har följe till skolan, för Silje är det otroligt jobbigt att träffa alla igen och känna allas blickar på sig. Under sommaren har Siljes pappa dött och det är oklart vad han dog av. Kanske självmord? Silje kan inte tro att det var självmord men en del tyder på det. Alla undrar såklart men ingen frågar eller pratar om det. Silje vill bara komma igenom den första dagen.

Så börjar höstterminen. Silje och Mia har varit oskiljaktiga men nu blir det lite annorlunda. Mia dansar mycket med Hawa och Ellen och plötsligt är de också Mias bästa kompisar. Samtidigt mår Silje så dåligt, hon saknar sin pappa oerhört och hon orkar inte alltid med sina kompisar. Utom Alvin, Alvin som är lika gammal som Siljes storebror och som har träningstid i hallen efter Siljes dans.

Så här beskrivs Alvin med Lindströms härliga prosa:

"Det är liksom en mjuk hårdhet över honom, något med hans ögon och kindben och mun som gör det omöjligt att inte fastna med blicken och känna en ilning i magen."

Silje genomlider höstterminen med sorgen efter pappan, bråk med mamma, strul med kompisarna, fester  - och en spirande kärlek till Alvin.

Så småningom blir det ändå jul, fastän ingen i Siljes familj tror att man kan fira jul utan pappa. "Pappa älskade julgranskulor, ljusslingor och erbarmligt fula julstjärnor i toppen av julgranen. Det där gigantiska tomrummet gör sig påmint igen. Och det kommer aldrig gå att bara ringa sorgen en morgon för att säga att vi gör slut, utan vi kommer att få leva med den."

Välj mig är en bok om stor och avgrundsdjup sorg men också om vänskap och spirande kärlek. Läs den!

Jack åker till Göteborg

Med någon månads mellanrum har jag och mina barn under året tagit oss genom de tre samlingsvolymerna om Jack. Sorgen var stor när vi nyligen avslutade sista delen, Jacks förbannelse, och jag kungjorde att det inte fanns fler böcker om Jack. Desto gladare miner när jag kom hem med första delen i nya Jackserien Legenden om Jack.

I den här boken lämnar Jack sina hemkvarter i Stockholm och drar till Göteborg. Boken börjar med stor lycka - Jack blir storebror till en underbart söt liten syster. Han som trodde att han var föräldralös och ensam i världen har plötsligt en hel riktigt familj med syster till på köpet. Men lillasyster har ett underligt födelsemärke som verkar ändra form från dag till dag. Vad är det som hänt? Trolldom och magi såklart.
Väl framme i Göteborg åker de direkt till Liseberg. Jack tror inte sina ögon - ska de gå på nöjesfält och åka karuseller medan lillasyster kanske är utsatt för livsfarlig svart magi. Men föräldrarna och den stentuffa moster Betty går målmedvetet direkt till spökhuset Gasten. Spökhuset är fullt av utklädda skådisar och Jack ser inte ett enda riktigt spöke. Tills någon smyger upp bakom honom och väser åt honom att sticka därifrån: "Och ta den där vätten som du gömmer i ryyyyyyyggsäcken … Jack Waldemar Niiiiilllllsson!" För första gången blir Jack riktigt rädd, men Betty följer efter gasten, som visar sig heta Fröken Hermansson, och när de äntligen lyckas berätta varför de är där förbyts den skräckinjagande skelettfiguren till vänligheten själv. Hon tar med sig hela familjen till sitt hem, högst upp på taket till Ullevistadion. Men vad är det egentligen för fruktansvärda saker som hon förutspår kommer hända? Och hur slutar den ofullständiga legenden som verkar handla om Jack och som hon haft ända sedan häxmötet på Blåkulla 1609?

Biblioteksinvigning på Söderpark

Rektor Anneli klipper bandet

I somras påbörjade vi en delning och flyttning av skolbiblioteket på Söderpark. Förskoleklassen och lågstadiet ska låna på ovanvåningen i den byggnad där de har sin undervisning (höga Söderpark). I denna byggnad finns även fritids så det passar mycket bra att vi har ett skolbibliotek där också. Det är Viveka som arbetar mest med lågstadiebarnen och som tar emot dem varje vecka på deras bibliotekstid i det lilla biblioteket.


Vi har flyttat över alla böcker som passar för lågstadiebarnen, Vi har sorterat, köpt hyllor och kopplat in datorer. Redan vid läsårsstarten kunde barnen börja låna även om allt inte var riktigt klart.

I morse var det så dags för den stora, högtidliga och spännande invigningen! Rektor Anneli höll ett litet tal och klippte invigningsbandet. Viveka visade spökböcker och läste ett mycket fint stycke om hur det är att kunna läsa (Astrid Lindgren). Barnen drack sedan saft och åt salta pinnar medan de gick runt och tittade på böcker och på den spännande och lite läskiga halloweenpyntningen som dagen till ära var på plats.

Det lilla biblioteket är så fint! Det fungerar också mycket bra att de små barnen har ett bibliotek i närheten av sina klassrum.

Viveka läser under biblioteksinvigningen