Hur gick det sen?

Malmöfestivalen är i full gång med ett utbud som nästan kan vara ångestskapande. Vad ska jag välja?
   Men redan på Malmö central finns ett måste, för mig, men kanske mest för barnfamiljer med barn över tre år. Där har Finlandsinstitutet byggt upp en interaktiv utställning av Tove Janssons bok Hur gick det sen? Varje bokuppslag är uppförstorat och försett med roliga detaljer och ljudillustrationer. Utställningen är gjord med anledning av Tove Janssons hundraårsjubileum.

I ett hörn av utställningen finns möjlighet att skapa sina egna Mumintroll. Det är återSKAPA som står för den delen med personal och material. Deras tanke är att arbeta för en hållbar utveckling. De arbetar bland annat med industrispill som skänkts av företag. De finns i Malmö och går att boka för workshops av olika slag. Du kan läsa mer på deras webbplats
Utställningen finns i kakelhallen på Malmö central och är öppen varje dag under Malmöfestivalen. Läs mer HÄR
Tove Jansson och hennes Mumintroll är kända över stora delar av världen. Det är inte bara jag som slukade hennes böcker som barn. I helgen välkomnade jag ett ungt par från Lettland som ska hyra ett hus här i min by under studietiden i Sverige. I huset bor katten Mummi som hyresgästerna förväntas ta hand om. Ah Mummi sa den ene studenten, precis som början på Tove Janssons Mumintroll.

Litterära föreställningsvärldar

I våras när jag var på ReadMe-konferensen i Lund lyssnade jag bl a på Judith Langer. Judith Langer är professor vid State University of New York och en mycket intressant och karismatisk föreläsare. Hon pratade om skönlitteraturens positiva inverkan på tänkandet. Hennes tes är att människor (barn/ungdomar) bygger upp ”litterära föreställningsvärldar” när de hör/läser en historia. Denna föreställningsvärld kan vi använda oss av i skolvärlden för att få elever att diskutera texter/bokkaraktärer/händelser mm. Eleverna har olika föreställningsvärldar och vid diskussioner får alla ta del av varandras föreställningsvärldar, formulera sina egna, göra olika tolkningar och bemöta andras tolkningar. Diskussionerna i klassrummet är viktiga, det finns inget rätt eller fel. Här är läraren mycket viktig som diskussionsledare. Det är öppna frågor som ska ställas till eleverna, det är också viktigt att se till att alla kommer till tals och vågar föra fram sina tolkningar. Ett konsekvent och långsiktigt arbete runt föreställningsvärldar med öppna diskussioner ger, menar Langer, analytiska, kritiska och empatiska individer. Detta påverkar allt skolarbete, inte bara när vi läser skönlitteratur.

Under sommaren har jag läst Langers bok Litterära föreställningsvärldar; Litteraturundervisning och litterär förståelse. Boken är mycket bra och användbar! Det finns många praktiska tips och idéer som man direkt kan hämta från boken.

I dag har jag pratat om bra och pedagogiska böcker för Söderparkskolans pedagoger. Jag utgick då från Langers bok Litterära föreställningsvärldar och tipsade om böcker som jag tycker man kan använda sig av om man vill testa Langers idéer med att bygga föreställningsvärldar med eleverna och få till bra diskussioner om händelser/karaktärer/känslor i klassrummet.

Några böcker som jag pratade om idag var:

Örbeck-Nilssen; Inte alldeles ensam

Adbåge; Jag är jag

Salmson; Om rymden

Melin; Varm tass i mörkret m fl

Bengtsson; Försvunnen

Lidbeck; Barnhemmet

Björn; Kickboxaren

Ett annorlunda sommarlov

Judit är sur. Hon är i sommarstugan med pappa och han bara snickrar hela dagarna. De hon brukar leka med på landet ska inte vara där på hela sommaren och hon får inte bada själv i sjön. Det finns inget kul att göra alls! Men på en promenad med hunden Kubben så hittar Judit ett torp i skogen. Det ser ganska fallfärdigt ut och trädgården är i ett bedrövligt skick, men där bor tant Harriet 96 år gammal. Harriet är lite barsk, men hon och Judit blir snart vänner. Och tur är väl det, för det är ganska mycket som tant Harriet behöver hjälp med. Judit hjälper henne få igång den gamla traktorn, plöjer upp en åker, sätter potatis och sår fröer. Hon får hjälpa till att handla åt tant Harriet, hämta saker på vinden och i förrådet och hjälpe henne på utflykter. Hon målar huset och "klipper" gräset genom att låna bondedns får. Tant Harriet berättar fantastiska historier om allt hon hittat på "i sin ungdom" och det är inte lite det. Hon har seglat på alla de sju haven, varit med om det märkligaste äventyren överallt i världen och Judit vet inte vad hon ska tro. Men har en levt i 96 år så har en förstås hunnit med ganska mycket. Det senaste äventyret, och anledningen till att Judit inte får säga till någon att hon träffar tant Harriet, är att hon rymt från ålderdomshemmet som hon inte trivs på eftersom alldeles för många människor där säger åt en vad en får göra och inte. Tant Harriet behöver ingen som bestämmer över henne.

Nu har i alla fall Harriet kommit tillbaka till sitt älskade barndomshem Långkärr för att uppleva en sista sommar där innan hon dör. Judit kan inte förstå varför Harriet skulle vilja dö när hon har så många fantastiska minnen, och hon tycker det är egoistiskt av Harriet att göra så mot henne, nu när de äntligen träffats.

Jag älskar den här berättelsen, Harriets osannolika historier, Judits förmåga att hänga med och vara påhittig och dessutom är jag väldigt svag för böcker där varje kapitel inleds med en liten kort summering om vad som komma skall. Till exempel: "Kapitel 10 I vilket Judit och tant Harriet äter morötter så det sprutar ur öronen och bestämmer sig för att gå på jakt."

Detta är den första boken jag läser av Charlotta Lannebo. Hon har tidigare gett ut tre böcker om Lilla E. Kanske dags att läsa även dem. Boken påminner lite om Iris Karlssons värsta sommar av Elin Lindell, med en lite galen tant och ett barn som får styra upp situationen, och jag tror att den här kommer funka lika bra som högläsningsbok. Jag tänker definitivt tipsa "mina" lärare om den när terminen börjar.

Lite Odd

Odd är en liten vikingapojke som inte är som de andra. Han bor med sin mamma sedan pappan dog i samband med en vikingafärd. Odd gör inte ett ljud, visar inte med en min hur han känner och ganska ofta går han runt med ett irriterande flin i ansiktet. Till och med efter att han fått ett träd som krossat hans ben över sig. De andra byborna blir irriterade på honom när de inte kan läsa hans ansiktsuttryck och han är ganska ensam. Ett år, efter att hans mamma gift om sig med Elfred den fete som avskyr Odd, vill inte vintern ge med sig. Kylan består och snön och isen lämnar inte Midgård. Människorna längtar efter att göra båtarna i ordning för vikingafärder, förbereda sådden och slippa undan instängdheten i långhuset, men vintern släpper inte sitt grepp. Odd, som tröttnar på tråkningarna från sin nya familj, ger sig av till sin pappas gamla skogshuggarkoja. Redan första morgonen hör han en knackning på dörren och utanför står en räv. Räven verkar vilja att han ska följa med och ute i skogen möter han en björn och en örn. De tre djuren visar sig vara gudarna Oden, Tor och Loke som behöver Odds hjälp. Asgård har tagits över av Frostjättar och de tre gudarna har förvandlats till djur och förvisats. Om inte ordningen återställs i Asgård kommer vintern aldrig att ta slut och alla djur, människor och växter kommer att dö. Odd måste ta till sin klokhet och list för att vinna över Frostjättarna.

Den här boken borde funka som ett spännande komplement när klasser läser om vikingatiden. Ett annorlunda sätt att lära sig om asagudarna
och vikingarna.

Unga radioteatern

Sveriges radio är en guldgruva. En av guldkornen är Unga Radioteatern som gör många mycket bra dramatiserade inspelningar av böcker men även helt nyproducerat material.
Det bästa av allt är att det via webbplatsen går att lyssna precis när det passar en själv. Så fort en ny följetong börjar sändas finns alla delar tillgängliga, även innan de sänts direkt i radio.
Och tur är väl det med två så fantastiska sommarserier.

Vågen, ordning ger makt.
På en historielektion får klass 6B se en film om vad som hände under andra världskriget och förintelsen. Bilder på svältande och lidande folk som nazisterna ansåg var oliktänkande och därför skulle utrotas. Linnea och hennes klasskamrater kan inte förstå varför tyskarna inte stoppade Hitler, ledaren för nazisterna. Varför gick de med på allt det onda?


Klassens mentor Marianne bestämmer sig för att visa klassen hur lätt det är att ondskans mekanismer tar över. Ett beslut som får ödesdigra konsekvenser.

Kyrkogårdsboken av Neil Gaiman

I ett hus i en stad någonstans inträffar något förfärligt. En familj ligger och sover och hör inte hur den onde Mannen Jack smyger upp för trapporna med sin kniv. Bara en i familjen kommer undan. Det är en liten pojke som flyr ut i natten med Mannen Jack tätt i hälarna. Pojken hamnar på en kyrkogård och får oväntad hjälp.

Den här boken sträckläste jag. Så blir det nog nu också när jag ska lyssna.

 

Här finns mycket mer att lyssna till, bara att leta i deras arkiv. Vad sägs om Agnes Cecilia t. ex.

Så plugga in hörlurarna och ge dig ut på ett lyssnaräventyr!
 

En ny Roald Dahl?

"En ny Roald Dahl", står det på framsidan av boken "Råttburgare" av David Williams, med illustrationer av Tony Ross. Roald Dahl , som var en mästare på att beskriva elaka vuxna, ja elaka personer över huvudtaget, mästare på att skruva en historia ett varv till och att alltid ta barnets parti. Råttburgare" av David Williams vill efterlikna Roald Dahl sätt att berätta och bygga upp en historia.
Råttburgare är verkligen en mycket skruvad historia om flickan Zoe, som bor tillsammans med sin nästan absurt elaka styvmamma Sheila, ständigt ätandes räkchips . Hennes snälla pappa har blivit arbetslös och i skolan blir hon mobbad. När vi kommer in i historien har hennes älskade hamster och enda vän, precis dött. Zoe är förkrossad tills hon hittar en ny vän i en liten råttunge, som hon döper till Armitage.
Bredvid Zoe s skola har den läskige Burt sin hamburgervagn, han säljer hamburgare till alla elever som inte gillar skolmaten. Hans hamburgare är inte heller så mycket att "hänga i julgranen" förresten. Vad är de egentligen gjorda av?

Klart läsvärt, men ibland, ja ganska ofta tippar historien över i rena "äckligheter", vilket aldrig Roald Dahl gör. Så läs gärna boken om du gillar absurda historier och roliga teckningar, men jämför den inte med Roald Dahl.

Norsk fjällsemester

I förra veckan satt jag på tåget till Otta för att tillbringa några vandringsdagar i Breheimen. Mitt emot mig satt Cecilie och hennes mamma. Även de på väg ut i den norska fjällvärlden. I min liksom Cecilies packning fanns naturligtvis en bok.
Hon läste tredje delen om 12-åriga Oda, Super-sommer av Nina Grøntvedt. Genast vaknade skolbibliotekarien i mig och vi började prata om Ninas böcker. De är super, tyckte Cecilie och så långt som hon hade kommit i boken verkade den lika bra som de andra.
Det finns många flickor på Skönadalsskolan som gillar de två böcker som Lilla Piratförlaget gett ut på svenska, Hej det är jag och Absolut okysst.
Jag skrattade gott när jag läste om Odas träning i att kyssas. En björk är inblandad kan jag avslöja. Det jag också tycker Nina Grøntvedt fångar bra är de tvära kasten mellan att vilja vara liten och leka och att i nästa stund gräma sig över att fortfarande vara okysst.

Jag var inne på Lilla Piratförlagets hemsida men kunde inte se att Super-sommer är på väg ut i Sverige. Jag vet flera svenska flickor som skulle bli glada om den blir utgiven här i Sverige.

Och de norska fjällen visade sig från sin allra bästa sida.