Vad som gör en bibliotekarie glad i sitt hjärta

- När elever mycket sakta och motvilligt lämnar biblioteket (efter att ha suttit där och läst), och snubblar tillbaka till klassrummet, fortfarande läsande.
- När elever kommer tillbaka dagen efter att de lånat en tjock bok, berättar att de inte kunde sluta läsa och att de nu vill ha del två (och att det då finns en del två att sätta i händerna på dem!).
- När elever som i flera år bestämt hävdat att det inte finns några bra böcker, plötsligt är stammisar och troget dyker upp på klassens lånetid varje vecka.
- När man kommer in i ett klassrum där det pågår tyst läsning och inte en enda elev noterar att man står där och vill säga något.
- När alla böckerna blir utlånade efter ett bokprat.

Läsförståelsen blir sämre, läsandet minskar och larm efter larm ljuder, men så länge detta händer då och då känner jag mig ändå ganska nöjd och hoppas på att de här eleverna ska ge upphov till positiva spiraler i sina klasser.

Fabergémystik

I vintras köpte jag, eller om det var min vikarie, en bok till Ljungenskolans bibliotek som ingen annan skola köpte in. (Undrar så vad det stod i det lektörsomdömet...) Jag tyckte direkt jag packade upp paketet att den att den verkade spännande och tänkte läsa den, men efter att ha varit borta nästan ett år så fanns det så otroligt mycket att sätta sig in i, läsa ikapp, ta tag i, så boken åkte ut på hyllan istället. Och sedan har den lånats lite då och då och de få gånger jag sett till den på återlämningsvagnen så har det aldrig rikigt passat. Men igår satte jag mig med den på jobbet och började läsa. Sen tog jag med den hem och fortsatte läsa. Och jag tyckte faktiskt att det var ganska spännande. Inte så realistiskt och trovärdigt kanske, men intressant.

Den siste tsarens hemlighet heter den och gåtan som boken kretsar kring är två försvunna Fabergéägg som smugglades ut ur Ryssland vid tiden för ryska revolutionen 1917. Syskonen Vendela och Milo bor i Elm, en stad mitt emellan ett högt berg och en djup kristallklar sjö. Det finns ett Elm i Schweiz, men jag vet faktiskt inte om det är där boken är tänkt att utspela sig, eller om det är en helt fiktiv stad. Barnen bor i ett av stadens finaste hus tillsammans med sin mamma, som är borgmästare och pappan som är kriminaltekninker. I det stora huset finns också en lägenhet där barnens farmor Minerva bor. Minerva jobbar på stadens museum och snart är det dags att öppna en utställning med några av de berömda Fabergéäggen som tsaren i Ryssland lät tillverka som gåvor till sin familj i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Fabergé var en mycket känd juvelerare och guldsmed, som inte gjorde två likadana smycken, utan allt var unikt och det enda av sitt slag. Totalt tillverkades 57 fantastiska och mycket värdefulla ägg, men under och efter ryska revolutionen förstördes, försvann och såldes många av äggen. I boken berättas att guldsmedslärlingen Theresia fick i uppdrag av tsaritsan, tsarens mor, att smuggla ut två av äggen ur Ryssland. Theresia visar sig vara Minervas farmor. Som tack för hjälpen fick hon ett hus i Elm, det hus som Vendela och Milo och deras familj nu bor i. Men äggen gömdes och farmor Minerva hoppas att hon genom de andra äggen ska kunna få ledtrådar till var de finns. Men utställningen är ett vågspel. Äggen är sällsynta och värdefulla och Minerva berättar för sina barnbarn att hon misstänker att någon kommer att försöka stjäla dem. Vendela och Milo ska hålla ögonen öppna, men när äggen faktiskt blir stulna mitt under en fin middag på muséet står de först handfallna. Vilka har motiv, vilka har alibi, vilka skulle kunna göra en sån sak?

Egentligen är det inte själva lösningen av brottet som jag tycker är det mest spännande med boken, utan det är just de mytomspunna Fabergéäggen. Just de två som Theresia smugglade ut åt tsaritsan har faktiskt varit försvunna ända sedan revolutionen och ingen vet var de finns. Sanning blandas med fiktion i boken och det ger en extra nerv till läsningen.

Min vän Carolina, som också är skolbibliotekarie och driver bokbloggen Carolina läser, var skeptisk till bokens karaktärer som hon tyckte var platta karikatyrer och alldeles för välartade, och till viss del kan jag hålla med, men jag tycker ändå att boken är värd att läsas.

Vill ni titta på några av de fantastiska äggen så finns bilder HÄR.

Den gyllene stjärnan

Nu i dagarna var det 70 år sedan större delen av Danmarks judar räddades till Sverige över Öresund. Sydsvenskan uppmärksammade det i söndags med två artiklar skrivna av Karin Zillén; Vi var inte judarna - vi var danskarna och Första öppna trotset mot Nazityskland .

Jag kan tänka mig att båda artiklarna skulle fungera utmärkt i skolans historieundervisning, och vill tipsa om att parallellt med dem läsa Lois Lowrys skönlitterära bok Den gyllene stjärnan som behandlar samma ämne, sett ur flickan Annemaries perspektiv.

Stereoläsning!

Det här var härligt att se: klass 2a, kom och lånade böcker idag. Allihopa satt ¨sedan på rad i soffan och läste sina fynd. Två pojkar hade lånat samma bok, lyckligt läste dem på samma gång halvhögt. Vilken bok det var? "Blåbärspatrullen och sjörövarna", spännande bok för yngre barn.

Lite ihop

Så kom då äntligen Johanna Lindbäcks efterlängtade debut för de något yngre läsarna, Lite ihop. Omslaget är frestande, som en hel påse med lösgodis. Jamen så är ju faktiskt boken, frestande och god och tar snabbt slut. Men absolut inte utan substans. Johanna Lindbäck har laddat godispåsen med en hel del bra värderingar. Det är så att vi förändras och det är inte bara av ondo. Det är sorgligt att växa ifrån bästa kompisen men världen går inte under. Det är ok att göra saker som inte alla tycker är superbra, ja det kan till och med vara lite smålöjliga saker.
Ploten i den här berättelsen skulle kunna ha blivit hur glansig och glättig som helst men författaren manövrerar skickligt och gör den till en skildring där många bokpersonernas ålder kommer att känna igen sig.
Johanna Lidbäcks språk känns ungdomligt, lite väl pratigt mellan varven, för att passa mig. Men för målgruppen tror jag det är helt rätt. Huvudpersonerna känns kanske lite väl mogna för sin ålder men det var vi skolbibliotekarier rörande överens om att det bara är bra.
Andra plus med boken är att Majken har några lite äldre tjejer som hon lyssnar till, tjejer som levererar bra värderingar. Skickligt invävt, känns aldrig som pekpinnar. Den andra huvudpersonen Ivan, är bara så trygg och vågar vara sig själv till stor del. Majken utvecklas i boken och blir alltmer självständig och tydlig inför sig själv.
Som om detta inte var nog är slutet mycket bra och öppet...

Fruktansvärt farligt förfärligt

Igår kom nya böcker till Ljungen och jag tog direkt med några av dem hem. Dels var det Johanna Lindbäcks nya bok, Lite ihop, som jag sett mycket fram emot att läsa. Hon har tidigare skrivit en rad bra böcker för högstadiet och gymnasiet, och nu har hennes första bok för mellanåldern kommit. Har sju-hukt höga förväntningar på den... Men den hann jag inte börja på igår, ety det var full rulle fram till halv nio, utan istället tog jag mig an det som kan vara dess totala motsats: skräckkungen Magnus Nordins nya bok Varelserna: Elias bok.

Varelserna har tagit över Gotland, och kanske hela Sverige, världen. Det sägs aldrig rakt ut, men det verkar vara någon slags zombier ständigt på jakt efter kött. Människorna som blir "smittade" av deras bett eller rivsår förvandlas snart själva till varelser, och medan varelserna blir fler och fler minskar antalet människor stadigt.
Elias och hans syster Emma är ensamma kvar efter att deras fosterföräldrar blivit tagna av varelserna och de har inte sett en levande människa på flera veckor. På dagarna letar de mat, någonstans att gömma sig kommande natt och försöker vila lite - varelserna gillar inte dagsljus - och på nätterna håller de sig undan, försöker hålla sig undan i alla fall. Men gång på gång lyckas varelserna spåra upp dem och de får fly. En dag hör de en bil komma körande längs vägen! Det är en familj på väg mot kusten, dit de hört att det ska komma ett räddningsfartyg. Bilen är egentligen full, men de säger att de kan ta med Emma till fartyget. Elias övertygar Emma om han kommer ifatt dem och så åker Emma iväg. Det är ett beslut som Elias ska komma att ångra.

Lärarhandledningar

På vår hemsida har vi lagt upp några lärarhandeldningar som vi själva gjort och vi länkar också till förlag och andra som gjort olika typer av lärarhandelningar och läsnyckelar till sina böcker. (De hittar du HÄR.) Alldeles ny i lärarhandledningsfloran är den till de tre första böckerna om Halvdan Viking av Martin Widmark. Maria har skrivit om Halvdan tidigare i bloggen, läs det HÄR.

Halvdan är en pojke som lever i en liten by på vikingatiden. Böckerna är roliga och fulla av äventyr, men några av dem är lite otäcka. Det kunde vara ganska våldsamt på vikingatiden ibland. Precis som de flesta av Martin Widmarks böcker läses böckerna om Halvdan mycket, och de är populära. De är fulla av bilder och är inte så svårlästa, perfekta att läsa i smågrupper eller kanske som högläsningsbok för hela klassen. Handledningen ger tips och idéer till frågor att diskutera, övningar, rit- och skrivuppgifter, faktasökande och mycket annat. Ett sätt att ta sig djupare in i texten, träna sitt mellanradsläsande och öka sin läsförståelse. Det behöver verkligen inte vara en svår bok för att alla de här färdigheterna ska få sig en omgång. Och handledningen finns HÄR.

I veckan har jag själv läst första delen av Vargbröder, inför arbetet med vår nästa egna lärarhandledning. Det är ett roligt och klurigt arbete. Ett av mina största problem var att jag ibland glömde bort att jag läste med ett syfte och bara flöt iväg i texten när det var riktigt spännande. Då fick jag gå tillbaka och läsa om och försöka komma på om det var några viktiga saker att diskutera, fråga, utveckla under den passagen. Ibland vill man ju faktiskt bara läsa och njuta. Nästa fredag är det dags att sitta tillsammans och arbeta fram ett bra material och sedan kan ni hålla utkik på hemsidan efter ytterligare en lärarhandledning.