Äntligen!

Så är den då äntligen här, första delen i Jo Salmsons nya serie Häxfolket! Efter storsuccen om Tam, tiggarpojken som blev drakriddare är det många som väntat på och hoppats på nästa serie. Efter att ha läst första delen i Häxfolket ”De stulna barnen” är jag inte besviken, jag tror att även detta kan bli en riktigt bra serie!

Häxfolket utspelar sig i landet Tanirien, huvudpersonerna är flickan Sol och hennes två kompisar Arel och Eno. De har bott tillsammans i den stora villan så länge de minns vilket är lite konstigt eftersom Arel är son till en mäktig krigare, Eno är en enkel handelsmans son och vem Sol är egentligen är det inte så många som vet. Sol hjälper till i hushållet i villan medan pojkarna går i skolan.

I denna första del i serien fär Sol veta en hemsk hemlighet. Hon är en slav, tagen i strid från Häxfolket! Vill hennes vänner Arel och Eno fortsätta vara hennes vänner när de också förstår detta? Sol inser också att hon är i stor fara; kommer hon att få stanna kvar i villan när alla vet att hon är en dotter av Häxfolket? Slutet är en riktig cliffhanger och jag längtar redan efter att läsa nästa del i serien, "Fly Sol, fly", som kommer i början av juni.

Boken är fint illustrerad av Natalia Batista med svartvita illustrationer på varje uppslag vilket gör boken lätt att läsa!

Storstadsfantasy

En sorts böcker som börjar bli allt mer populära är storstadsfantasy. Oftast utspelar de sig i vår värld där den riktiga verkligheten har döljts för de allra flesta människor men där de som vet kan se den. Den riktiga världen kan vara fylld av trollkarlar som i Harry Potter eller av andra varelser som vampyrer i Twilight och varulvar i Magnus Nordins varulvsböcker.

Det de brukar ha gemensamt är att huvudpersonen från början, precis som vi läsare, inte känner till den riktiga världen och vilka sällsamheter som händer där. Sedan sker det någon slags händelse som gör att huvudpersonen förstår att allt inte är som han eller hon har trott. Till exempel när Harry Potter får sin inbjudan att börja studera vid Hogwarths eller när Jonathan Stirling tar sig till Darkside för att undkomma sina kidnappare. Ofta hör dessutom huvudpersonen till denna riktiga värld på något sätt, oftast genom att det är en försvunnen förälder som gett dem ett arv av något slag.

En annan stor skillnad från den fantasy som de flesta är van vid är att den utspelar sig i nutid och inte i något slags påhittad medeltid. Även om det kanske finns trollkarlar som svingar svärd som i Skulduggery Pleasant så kör de ändå runt i bilar och använder mobiltelefoner för att slåss mot det onda. För visst handlar kampen precis som vanligt i fantasy om det goda mot det onda och om hjältar som slåss mot oöverstigliga odds. Men även här finns en liten skillnad.

I storstadsfantasyn är det ofta inte helt svart och vitt vem som är god och vem som är ond. Ofta har karaktärerna ganska komplicerade skäl till varför de gör som de gör, och ibland kan de rent av ha varit onda men sedan gått över till de goda, så som Severious Snape i Harry Potter-böckerna och China Sorrow i Skulduggery Pleasant. Men fortfarande vet man inte om man kan lita på dem eller om de bara spelar.

En trend som även märks inom vanlig fantasy nuförtiden är att det är lite mörkare överlag. Viktiga karaktärer kan dö för att understryka hur farliga äventyren är och ofta är det våldsamma slagsmål snarare än trevlig fäktning som väntar hjältarna om monstren hinner ifatt. Tänk bara på hur Harry Potter-böckerna blir mörkare ju längre fram i serien man kommer.

Men framförallt handlar storstadsfantasy precis som all annan fantasy om att försjunka i en fantasivärld och ta del av riktigt spännande äventyr. Och kanske lära sig lite om elementarmagi och mugglare på köpet…

Boktips:
Darkside-serien av Tom Becker (alla möjliga monster)
*Dvärgarna från Terra-serien av Lise Bidstrup (elaka dvärgar och monster)
*Spiderwick-serien av Holly Black och Tony DiTerlizzi (vättar, troll och andra monster)
Artemis Fowl-serien av Eoin Colfer (alver, vätter, troll med mera)
De fem utvalda-serien av Anthony Horowitz (demoner och monster)
*Agata Wäderby-serien av Mattias Johnsson (troll och folk som kan förvandla sig till djur)
Skulduggery Pleasant-serien av Derek Landy (trollkarlar och alla möjliga sorters monster)
*Monsterflickan-serien av Stefan Ljungqvist (massor av monster)
Aislinn-böckerna av Melissa Marr (Älvor)
Twilight-serien av Stephenie Meyers (vampyrer och varulvar)
Kiki Strike-serien av Kirsten Miller (hemlig värld under New York)
Blodets röst och Skuggvarelser av Magnus Nordin (varulvar)
*Harry Potter-serien av J.K. Rowlings (trollkarlar)
Darren Shan-serien av Darren Shan (vampyrer och monster)
Frost av Maggie Stiefvater (varulvar)
Parasit av Scott Westerfeld (vampyrer)

*För yngre läsare (fast Harry Potter gillar ju alla)

(Bilden hämtad från http://www.dresdentango.de/index.php?showimage=161)

Gör din egen tecknade film!

Tillsammans med en Elevens val grupp på Olympiaskolan testade vi animationsprogrammet Go Animate. Där kan du göra din egen tecknade film, nästan hur lätt som helst!

Skapa dina karaktärer, bestäm bakgrund och historia och lägg på ljud, så har du din film.

Du kommer dit via www.goanimate.com

Lena

Sagotisdag

Idag har jag startat upp Sagotisdag på Ljungen. Första tisdagen varje månad tänker jag ha sagostunder med alla fritidsavdelningar och det var en lovande premiär idag. Ungefär 7-10 barn hade jag från varje avdelning och efter fyra lässtunder var jag ganska trött i halsen, men mycket nöjd. Förhoppningsvis kan jag göra något liknande på Lackalänga, fast då blir det Sagomåndag.

2 "heta" tonårsböcker

Två böcker som är riktigt "heta" framförallt bland tonårstjejer just nu är Fallen ängel skriven av Becca Fitzpatrick och Vampyrens märke (House of Night) av Christine Phyllis Cast. Båda böckerna har mycket Twilightstämning i sig. I "Vampyrens märke" lever, precis som i Twilightserien, vampyrer jämsides med vanliga människor. Fallen ängel handlar om hur Nora träffar den mystiske, attraktiva och spännande Patch som visar sig vara något helt annat än en vanlig människa. Gillar man dessa böcker så finns det fler delar att läsa, i serien House of Night har det hittills kommit 7 delar och uppföljaren till Fallen ängel kommer i maj och heter Förlorad ängel.

En tjej som lånat Fallen ängel berättade för mig att hon läst boken inte bara en gång utan tre gånger på en vecka! Hon skulle nu köpa boken själv så att hon kan läsa om den många gånger!

Den dansande djävulen

Så här i februaris sista flämtande timmar vill jag tipsa om "Den dansande djävulen" skriven av Martin Widmark. Du känner säkert igen hans namn, ja just det författaren till böckerna om LasseMajas detektivbyrå och monsteragenten Nelly Rapp bland annat. Det här är något helt annat, första delen i en trilogi om Tyko som är tretton år. Han levde för ett bra tag sedan och jobbade långt ner i underjorden med att leta efter silver så att de rika kunde fortsätta att vara rika. Men Tykos liv kommer att förändras, han är utvald till ett mycket speciellt uppdrag. Det är en mycket spännande bok med fantasyinslag. Jag längtar redan efter nästa del.
Bilderna är speciella, titta bara på det fina omslaget. De är gjorda av Henrik Tamm som tidigare jobbat med att rita hur det skulle kunna se ut när en film ska spelas in. Visst låter det spännande. Du kan läsa om honom i nummer två av KP och hans hemsida är verkligen värd mer än ett besök http://www.henriktamm.com/home.htm

Kvinnan som kunde skriva om hästar

Bilden är från Bonnier Carlsens författarpresentation.

Igår var jag, och många med mig, på Kävlinge bibliotek och lyssnade på Lin Hallberg när hon pratade om sitt liv med hästar och såklart sina böcker om Sigge, Teddy, Happy och alla de andra. Det var väldigt roligt. Framförallt var det kul att se så många elever från "mina" skolor på plats. Det märks tydligt i böckerna att Lin vet vad hon skriver om, hon har full koll på det där med hästar och ponnyer, och igår fick vi höra om hur hon både fött upp Shetlandsponnyer och drivit en egen ridskola med dem. Både Sam och Sigge finns i verkligeheten och bor hemma på Lins gård och till Teddy fick Lin inspiration från en busig ponny som Lin lärde känna när hon bodde på Österlen. Tyvärr har jag glömt vad den hette.

I morse när jag for till jobbet så lyssnade jag på Morgonpasset i P3 och insåg att de också borde ha varit på plats igår. De pratade nämligen om att ponnyer generellt är surare än stora hästar. Folk mailade och messade in och berättade hårresande historier om ponnyer som bitit, sparkat och bockat och i största allmänhet traumatiserat dem för livet. Jag hade god lust att blanda mig in i diskussionen, men eftersom jag körde bil lät jag bli. Ni slipper däremot inte undan. Det som Lin så klokt påpekade igår, anledningen till att ponnyer och kanske Shettisar i synnerhet får så dåligt rykte, är att man ger små ponnyer till små människor, barn som inte har kunskap nog att uppfostra en ponny på egen hand. Ponnyerna bli rädda, skygga, busiga, busigare, busigast, av att inte få lite stramare tyglar (bildligt såväl som bokstavligt). Så problemet är inte ponnyerna, utan människorna. Som vanligt.

Lin berättade också att det blir åtminstone 4-5 böcker till om Sigge, så att vi "får veta hur det går" med Sigge och Elina. I år kommer dessutom en lite annorlunda hästbok om islandshästar för de äldre läsarna.