Varför finns det så få fotbollsspelare med asiatiskt ursprung i Engelska fotbollsligan?

Bali Rai är en brittisk författare som skriver lättlästa ungdomsböcker, ofta med killar med asiatisk bakgrund i huvudrollen. Eftersom han själv är andra generationens invandrare från Indien, uppväxt i en kulturellt blandad miljö, känns hans person- och miljöbeskrivningar alltid realistiska. Han känner helt enkelt det och de han skriver om.

Jit, eller Baljit som hans föräldrar envisas med att kalla honom, har bara en dröm i sitt huvud och det är att bli professionell fotbollsspelare. Hans pappa har däremot helt andra planer. För det första ska han fokusera på skolan så att han kan bli något. Och för det andra måste han hjälpa till i familjens restaurang så mycket det bara går. Två gånger i veckan har han fått tillåtelse att träna fotboll, men någon annan fritid är det inte direkt tal om. När Jit får veta att det är en uttagning av unga talanger till några av de stora fotbollslagen vet han att han bara måste vara med. Det skulle kunna vara hans stora chans. Men hur ska han kunna övertyga sin pappa om att få åka?

Inte svart inte vitt

Bali Rai är en brittisk författare som ofta skriver om ungdomar som känner sig utanför i samhället. För några år sedan kom Sprickan om Jaspal, en indisk kille som flyttar till en nya stad med sina föräldrar. De är den enda invandrarfamiljen och snart börjar familjens butik utsättas för skadegörelse och familjen hotas, men Jaspals pappa kallar det bus och förövarna busungar. Föräldrarna vägrar ge upp trots att Jaspal inser att de aldrig kommer bli accepterade. Trakasserierna visar sig bli långt värre än bara busstreck.

Vi och dom har en liknande problematik, fast rollerna är helt ombytta. David och hans mamma har tvingats flytta så många gånger att han inte längre minns alla ställen han bott på och alla skolor han gått i. Så fort Davids pappa har snokat upp dem får de ge sig av igen. Nu har de hamnat i en skitig, sliten lägenhet i ett område i stort sett tomt på vita britter. David är van att anpassa sig, vet hur det brukar vara de första veckorna på en ny skola , men snart märker han att de trakasserier han utsätts för är något annat än vanligt. Han blir hotad och slagen för att han är vit, inte för att han är ny. Men alla är inte hemska. Han får snabbt en kompis och tjej, men det betyder verkligen inte att han är säker. Och det blir inte bättre när pappan återigen lyckas hitta David.

Både Sprickan och Vi och dom är riktigt bra, lättlästa böcker med ett väldigt viktigt budskap. Många kan nog få sig en tankeställare när man inser att inte alla rasister nödvändigtvis är vita. Läs de här böckerna högt i klassen och jag lovar att ni får intressanta diskussioner om rasism och främlingfientlighet.