
När de lyssnar på inspelningarna hör de en viskning. Det är något om "sommarrummet" och "Emilie". Både Jonas och David hör det, men Annika slår bort det som fantasier. Redan någon dag senare får syskonen erbjudande att vattna blommorna i Selanderska gården under sommaren medan fru Göransson är bortrest. När en nyckel till "Sommarrummet" plötsligt dyker upp och en ovanlig blomma i fönstret på Selanders gården verkar mycket bestämd att de ska gå upp på övervåningen i huset ger Annika till slut med sig. Under golvtiljorna på vinden hittar de ett skrin med brev daterade på 1760-talet och de kommer både en kärlekshistoria mellan Emilia Selander och Anderas Wiik, lärljunge till Carl von Linné, och och ett egyptiskt mysterium på spåren.
Det blir verkligen en sommar utöver det vanliga. Alla tordyvlar som dyker upp och verkar visa dem vägen, är det bara en slump? Husets ägarinna, Julia J:son Andelius, varför ringer hon och vill spela schack med David, och vad har hon med allt det mystiska som händer att göra? Och vad är mannen i den blå skåpbilen på jakt efter? Medan Annika fokuserar på kärlekshistorien mellan Andreas och Emilie, så tycker David att Andreas filosofiska tankar och idéer är det viktigaste, och Jonas tycker att de båda är tråkiga och menar att det såklart att det är den (numera försvunna) egyptiska statyn som Andreas tog med sig hem från en av sina resor som är det absolut viktigaste.
Och håller boken fortfarande? 20 år senare och utan att jag är kär i en kille som heter Andreas? Jo, det gör det faktiskt. Boken kom ut -78, så den var ju gammal redan på 90-talet, men om en bara accepterar att "avancerad teknik" utgörs av en walkie-talkie och en kasettbandspelare så går det hur bra som helst.