
Beh står i kö till cafeterian, hinner knappt fram, får kasta i sig maten,innan lektionerna börjar igen.
Dagen tycks oändlig. Ibland tänker hon på vykortet hon fått, det med två elefanter på. Hon är så glad för det.
Annars finns en stor sorg i Behs liv. Pappa har lämnat familjen och lämnat många frågor obesvarade.
Beh har undvikit honom, men den här dagen rastar hon hunden till en granne och står plötsligt utanför pappas port. Och äntligen får han sagt det han inte förmått säga innan. Att Beh skall få ett syskon. Beh är arg, väldigt arg på pappa, att han ljugit så länge. Men dagen slutar ändå bra, han som skickat vykortet hör av sig.
Den här boken av den tyska författaren Tamara Bach, är som en lång prosadikt. Lättläst, men med ett stort innehåll.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.