Detta är min favoritdikt av Tomas Tranströmer, som får årets Nobelpris i litteratur. Läs mer om Nobelpriset i litteratur på Svenska Akademins hemsida.
C-dur
När han kom ner på gatan efter kärleksmötet
virvlade snö i luften.
Vintern hade kommit
medan de låg hos varann.
Natten lyste vit.
Han gick fort av glädje.
Hela staden sluttade.
Förbipasserande leenden -
alla log bakom uppfällda kragar.
Det var fritt!
Och alla frågetecken började sjunga om Guds tillvaro.
Så tyckte han.
En musik gjorde sig lös
och gick i yrande snö
med långa steg.
Allting på vandring mot ton C.
En darrande kompass riktad mot C.
En timme ovanför plågorna.
Det var lätt!
Alla log bakom uppfällda kragar.
Ur ”Den halvfärdiga himlen”, 1962
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.