Korsbackaskolans sjuor får se Teater 23s uppsättning av Fulet

I dag och i morgon, tisdag och onsdag, så spelas John Ajvide Lindqvists "Fulet" som teater för Korsbackaskolans sjundeklassare.
Fulet är en från början en mörk skräcknovell som handlar om en flicka som utsätts för den grövsta typen av mobbing på sin skola. Hon är totalt utfryst, ingen pratar med henne- förutom två tjejer, Kim och Sandra, som kallar henne för Fulet. Det är ju inte så att de heller direkt pratar med henne, de skriker mest glåpord och låter henne veta vilken totalt misslyckad person hon är. Fulet heter egentligen Juliette. En fredag bestämmer sig Kim och Sandra för att utsätta Juliette för ett lite extra roligt spratt- roligt enligt dem själva.
De får Juliette till att klämma in sig i sitt skåp sedan smäller de igen skåpsdörren, låser, tar nyckeln och går därifrån.....
Detta var en fredag eftermiddag och de var de sista som var kvar på skolan........


Vill ni veta hur det går för Juliette, Kim och Sandra så får ni antingen se teatern eller läsa novellen!
Den finns i novellsamlingen "Låt de gamla drömmarna dö".    
Den är riktigt läskig så känsliga läsare/tittare varnas.
John Ajvide Lindqvist räknas som av de främste skräckförfattarna i Sverige och han har bland annat skrivit "Låt den rätte komma in", "Hanteringen av odöda", "Lilla stjärna" och "Människohamn".

Om sorg och saknad.

Jag har just läst två mycket viktiga och angelägna böcker om sorg och saknad.
I mitt hjärta finns du kvar - om sorg saknad har författaren Jennie Persson intervjuat 13 barn och ungdomar i åldern 9-14 år som berättar om sina sorgeprocesser. Det handlar om föräldrar eller syskon söm dött av sjukdom eller genom en olycka och  om älskade husdjur som gått bort. Även om den sjuke tillfrisknar är sorgen stor under sjukdomstiden vilket även berörs i boken liksom hur det är att tvingas fly och inte få träffa sin mamma på flera år. Mellan intervjuerna finns handfasta råd om sorgearbete, om hur en begravning kan gå till och vad som händer i kroppen när en dör. Boken är både saklig och varm. Elin Lindells bilder förstärker och stödjer texterna.



I Peter Schössows bilderbok Ska det vara så här ??! möter vi en mycket arg flicka med en enorm handväska. Det dröjer ett tag innan vi förstår vad hennes ilska beror på. I väskan ligger hennes älskade Elvis alldeles död. Elvis är en gul fågel och inte sångaren vilket åhörarna först tror. Ilskan övergår till sorg och förtvivlan hos flickan. Hon stöttas av de hon mött i parken och de hjälper henne att ordna med en begravning. Det känns som en varm och inkännande gemenskap som hon nu hamnat i. I slutet undrar de om möjligheten att fågeln Elvis möter sångaren Elvis på andra sidan död. Boken är översatt av Anna Braw.

Nobelpriset i Litteratur

Enligt tradition tillkännages Nobelpriset i Litteratur den första torsdagen i oktober kl 13. Så även i år. Så här sa Svenska Akademiens ständiga sekreterare Sara Danius när hon berättade om priset:

– Nobelpriset i litteratur 2017 går till den brittiske författaren Kazuo Ishiguro som i romaner med stark känslomässig verkan har blottat avgrunden under vår skenbara hemhörighet i världen.

Nobelpristagare Ishiguro är nog mest känd genom filmen Återstoden av dagen

På Tolvåkerskolan har vi för länge sedan köpt in en gruppuppsättning av boken "Never Let Me Go" av Kazuo Ishiguro. Jag har inte läst boken men det är kanske dags att göra det nu...?

Årets bokmässa - Bildning

Ett av bokmässans teman var Bildning och jag var på flera seminarium där bildning diskuterades. Det är intressant eftersom man får en ny förklaring på vad bildning egentligen är för varje ny person man frågar. För mig som arbetar med barn och ungdomar är det intressant att fundera på bildningsbegreppet. Vad är egentligen bildning och hur påverkar det oss idag?


På seminariet "Det som är kvar när vi glömt vad vi lärt oss" diskuterades bildningsbegreppet och jag fastnade för några kommentarer:
Bildning är:
- Bildning är förmåga till reflektion och att kunna se olika perspektiv.
- Bildning är tvärvetenskaplig. Vi behöver kunna titta på problem och möjligheter ur olika synvinklar.
- Bildning är att kunna få fram fakta men också att kritiskt granska fakta.
- Bildning är att både kunna blicka framåt och bakåt i tiden och dra slutsatser kring detta.
- Bildning är att kunna sätta sig in i andras förhållanden.

Jag var också på seminariet "Återerövra bildningen i skolan".
Här diskuterades att bildning kan komma genom litteraturen. Genom att läsa böcker lär man känna inte bara sig själv utan även andra människor och annorlunda världar. På detta seminarium pratade man också om att bildning inte är bara en produkt, det är inget färdigt, utan bildning är en process. En process i att kunna sätta sig in i andra omständigheter än sina egna, en process i att kunna leta upp fakta och en process i att vara källkritisk till faktan man har hittat.

Under seminariet "Kan bildning spräcka filterbubblan" konstaterades att vår förmåga att kunna leva oss in i andras förhållanden och villkor är viktigare än någonsin idag. Läsförmågan är grundläggande för bildning och det är speciellt faktatexter vi  måste träna på att läsa (läsförståelsen i faktatexter har sjunkit över tid hos svenska 15-åringar visar PISA-undersökningar). Vi behöver lära ungdomar att det finns en sanning och att vi ska kunna bemöta populistiska inlägg.

Det som var återkommande i dessa tre seminarier som jag mycket kort återgivit ovan är att läsning av böcker, både skönlitteratur och faktaböcker är viktigt för att kunna förstå sig själv och andra. Det är också viktigt för att träna upp sin läsning och träna sig på att läsa faktatexter som man behöver om man ska kunna ta reda på något. Våra möjligheter att reflektera över vår och andras tillvaro är nödvändig när vi idag lever i ett allt mer globaliserat samhälle. Sist men kanske allra viktigast är att källkritiskt kunna granska alla källor till fakta, åsikter, upplevelser och erbjudanden som vi alla ställs inför dagligen.

Att läsa böcker tillsammans med eleverna i skolan och därefter samtala och reflektera över det lästa är en bra start. Om vi dessutom ständigt diskutera med våra barn och ungdomar om källkritik och om vad som är rimligt och relevant så kommer vi en bit till.

Det är detta som jag arbetar med varje dag!!

Europeiska Dyslexiveckan 2-8 oktober

Jag var, som av en händelse, på ett seminarium som hette "Gillar du inte att läsa? Välkommen till biblioteket". Nassim el Fakri inledde med att berätta om hur han under hela sin barndom verkligen avskydde böcker. Alla böcker han kom i kontakt med var måndagsexemplar, bokstäverna hoppade, bytte plats, var helt obegripliga osv.  Han förstod aldrig riktigt det där med att koppla av med en bok....och älskar fortfarande att hata böcker. Han berättade även om hur nöjd han oftast var med sina inlämnade berättelser och uppgifter, ända tills han fick tillbaka dem, mer röda än svarta.

Nu finns det ju, tack och lov, många bra hjälpmedel för dem med dyslexi, tex Legimus, olika rättstavningsprogram och inlästa läromedel.

Ett diskussionsämne på seminariet var just begreppet läsning, och normen. När någon säger "läsa", så tänker nog de allra flesta på att en ska läsa en fysisk bok, men det är kanske dags att bryta den normen nu. Att läsa med öronen är ju också att läsa! Många, även de som inte är dyslektiker, njuter av litteraturen genom ljudböcker, och det är väl ändå det viktigaste, att en läser, inte hur en gör det!

Nu funderar jag som bäst på hur jag ska kunna arbeta för att bryta normen hos eleverna som besöker mitt bibliotek!

Bokmässan 2017 igen

Även jag har varit på Bokmässan i dagarna två. En ovanlig Bokmässa med all den debatt som varit kring Nya Tiders medverkan eller inte. Flera  alternativa bokmässor förekom runt om i staden. Det första inlägget jag hörde i DNs monter handlade just om den infekterade debatten. Granne med DN fanns svenska PENs monter där Anne Franks dagbok höglästes nonstop som en manifestation mot rasism. Svenska kyrkan delade ut pins med texten Alla människors LIKA värde osv. 

Med en fot i samtiden hette seminariet där Sara Kadefors, Camilla Stehn och Åsa Asptjärn samtalade med Eva Dahlin. De menade att det är viktigt att ungdomsboken tar avstamp i nutiden men författarna hade olika skäl till detta. För att det intresserar mig sa Sara medan Camilla menade att det då går att göra berättelsen läskigare då. Åsa tyckte att det behövdes för igenkänningens skull. Alla tre menade att ungdomsböcker är mer politiska idag och att ofta lyser författarens åsikter igenom även om det inte alltid är ett medvetet val. 

Så var det dags att avtacka den avgående läsambassadören Ann-Marie Körling som har arbetat intensivt under de senaste två åren med att lobba för vikten av läsning. Vem som helst kan lämna in förslag till Kulturrådet på presumtiva arvtagare. Kulturrådet väljer ut tio kandidater som får berätta hur de skulle vilja arbeta om de blev nästa läsambassadör. Spänningen steg, vem skulle det bli? Jag hade diskuterat en hel del med mina kollegor, men inte kunde vi ana att  Johan Anderblad känd TV-profil och producent och även författare till några barnböcker för de yngsta skulle efterträda Ann-Marie. Ju mer jag tänker på det ju mer övertygad är jag att det är ett bra val. Johan har en annan ingång och kommer säkert att arbeta med hjälp av andra kanaler än tidigare läsambassadörer. 

Sant eller falskt - Vem bryr sig? Det blev ett intressant samtal mellan Ewa Thorslund från Statens medieråd, författaren Martin Widmark och Erik Fichtelius samordnare för den nationella biblioteksstrategin som i dagarna offentliggjorde skriften "Den femte statsmakten" . De talade om hur det blivit allt viktigare med källkritik, hur högerextrema rörelser beskär sanningen så att den ger en falsk bild osv. Statens medieråd har ett digert material med lektioner,filmer, diskussionsunderlag m.m. som är fritt att använda. Inom kort kommer vi även få se ett samarbetsprojekt mellan Martin Widmark och Erik Fichtelius. Det ser jag fram emot. 

I ett samtal med Johan Unenge berättade Helga Boström lärare, Jimmy Wallin serietecknare och Johan Lidheimer som arbetar på ett förlag om hur en kan arbeta med serier i undervisningen på många olika sätt. Johan har varit med om att ge ut en lärarhandledning med metodtips. Jimmy är ofta ute i klasser och arbetar med skapande av serier på flera olika sätt. Helga publicerar lärarhandledningar till serier tillsammans med Melinda Galaczy som är fri för alla att använda. 

Jag skulle kunna fortsätta i det oändliga och förmedla alla intryck men väljer att sluta här. Den sista bilden visar en tjej som stolt berättade om sina två storebröder för mig. Vad hennes upplevelser av bokmässan är har jag ingen aning om. 

Bokmässan 2017

Årets Bokmässa bjöd, som sina föregångare, på många bra seminarier. Temat för året var Bildning, vad det innebär och står för. 

Jag lyssnade bland annat på Felicia Margineanu och Radu Vancu när de samtalade om sociala mediers betydelse för bla Arabiska vårens händelser och demonstrationerna i Rumänien runt årskiftet 15/16. Radu var själv väldigt aktiv i dessa demonstrationer som var folkets svar på en korrupt regerings lagförslag på att dra tillbaka en lag om korruption. Demonstrationen samlade hundratusentals människor, men var väldigt fredlig till sin natur. Felicia åker runt på skolor och undervisar elever, lärare och föräldrar om hur det går att använda sociala medier i en demokratisk anda och för att påverka.

En helt annan inriktning hade seminariet "Får man skriva någon annans historia?" Här samtalade Camilla Lagerqvist, Charlotte Cederholm och Mats Berggren om att skriva historier som inte kan vara självupplevda. Alla tre menar att som barn och ungdomsförfattare så blir en ifrågasatt när en som medelålders, vit man skriver om invandrade förortstjejer, eller när en som infödd skåning ger sig i kast med en berättelse om en samisk tjej. All tre var rörande överrens om att om författare själva skulle har upplevt det som de skriver om så skulle mycket av världslitteraturen inte ha funnits. De hade dock lite olika åsiker om hur detaljerade beskrivningar böcker kunde innehålla, allt från Mats som nästan inte beskriver någonting, utan låter läsaren forma sina bilder, till Camilla och Charlotte som menar att beskrivningarna behövs för att ge läsaren en förförståelse för kulturen eller tidsandan.

 

En programpunkt som jag tyckte mycket om var när Martin Widmark och Mats Wänblad pratade om sina böcker om Halvdan Viking. Vilket samspelt par de verkar vara! Mats är arkeolog och illustratör, vilket är en perfekt kombination! De avslöjade också att Östbyn och Västbyns verkliga förebilder är Uppåkra och Lund. Höje å har dock växt en smula i böckerna. De berättade att det just nu spelas in en långfilm om Halvdan och Meia med en stor budget och intressanta skådespelare, bla Peter Haber.

Läs mer om filmen här

I seminariet "Att synliggöra det osynliga" diskuterades hur det ska gå till för att synliggöra skolbibliotekens betydelse för måluppfyllelse. Panelen hade olika erfarenheter av samarbete och mycket görs, medan annat är svårare. Någor som de var överrens om var att rektorns syn på skolbiblioteket är av stor betydelse. Att sammanföra lärarens och bibliotekariens kompetenser är också oehört viktigt, så att skolbiblioteket inte bara blir en "blingbling accessoar" som Louise Limberg, senior professor på Högskolan i Borås, uttryckte det.

Ett seminarium hade namnet "Varför måste jag läsa det här - och när?". Det handlade om litteraturkanon och hur klassuppsättningsböcker väljs ut och presenteras. Ibland får en som lärare just den frågan, "Varför måste jag läsa detta?" och då gäller det att ha ett bra svar på den frågan! Som slutkläm så skickade Pär Sahlin med oss denna fråga: På vilket sätt bidrar texten, som du har valt, till att dina elever söker sig till skönlitteraturen i framtiden? Det är ju onekligen nåt att tänka på!

Sist men inte minst så deltog jag på ett monterprogram som förklarade hur en på ett enkelt sätt kan lära elever programmering med hjälp av matematik. Lagom till det är dags att faktiskt börja lära ut programmering så släpper Natur och Kultur en webbaserad matematik/programeringssida, där de med en låg tröskel förmedlar kunskapen om hur en lär sig programeringsspråket Python med hjälp av redan existerande matematikuppgifter. Enkelheten i detta imponerade på mig, jag förstod faktiskt en del!

Jag deltog i flera seminarier och scenprogram, men hann även utforska mässan och alla dess montrar. Så mycket bra böcker det finns!!!! Jag fotograferade och samlade bokmärken för att komma ihåg vilka böcker som jag "måste" köpa när jag kommer tillbaka till skolan igen.  Lite kändisspaning blev det också, Björn Ranelid skymtade förbi, Kim M Kimselius signerade böcker i sin monter, Jo Salmson berättade att tredje delen i "Drakarnas öde" är färdigskriven till hälften, och så fick jag möjlighet att lyssna på underbart roliga och härliga Lisa Bjärbo och Johanna Lindbäck, från podden "Bladen brinner", när de pratade om föräldrar i barn och ungdomslitteratur. 

Två härligt fullmatade dagar med många intryck!