Europeiska Dyslexiveckan 2-8 oktober

Jag var, som av en händelse, på ett seminarium som hette "Gillar du inte att läsa? Välkommen till biblioteket". Nassim el Fakri inledde med att berätta om hur han under hela sin barndom verkligen avskydde böcker. Alla böcker han kom i kontakt med var måndagsexemplar, bokstäverna hoppade, bytte plats, var helt obegripliga osv.  Han förstod aldrig riktigt det där med att koppla av med en bok....och älskar fortfarande att hata böcker. Han berättade även om hur nöjd han oftast var med sina inlämnade berättelser och uppgifter, ända tills han fick tillbaka dem, mer röda än svarta.

Nu finns det ju, tack och lov, många bra hjälpmedel för dem med dyslexi, tex Legimus, olika rättstavningsprogram och inlästa läromedel.

Ett diskussionsämne på seminariet var just begreppet läsning, och normen. När någon säger "läsa", så tänker nog de allra flesta på att en ska läsa en fysisk bok, men det är kanske dags att bryta den normen nu. Att läsa med öronen är ju också att läsa! Många, även de som inte är dyslektiker, njuter av litteraturen genom ljudböcker, och det är väl ändå det viktigaste, att en läser, inte hur en gör det!

Nu funderar jag som bäst på hur jag ska kunna arbeta för att bryta normen hos eleverna som besöker mitt bibliotek!

Bokmässan 2017 igen

Även jag har varit på Bokmässan i dagarna två. En ovanlig Bokmässa med all den debatt som varit kring Nya Tiders medverkan eller inte. Flera  alternativa bokmässor förekom runt om i staden. Det första inlägget jag hörde i DNs monter handlade just om den infekterade debatten. Granne med DN fanns svenska PENs monter där Anne Franks dagbok höglästes nonstop som en manifestation mot rasism. Svenska kyrkan delade ut pins med texten Alla människors LIKA värde osv. 

Med en fot i samtiden hette seminariet där Sara Kadefors, Camilla Stehn och Åsa Asptjärn samtalade med Eva Dahlin. De menade att det är viktigt att ungdomsboken tar avstamp i nutiden men författarna hade olika skäl till detta. För att det intresserar mig sa Sara medan Camilla menade att det då går att göra berättelsen läskigare då. Åsa tyckte att det behövdes för igenkänningens skull. Alla tre menade att ungdomsböcker är mer politiska idag och att ofta lyser författarens åsikter igenom även om det inte alltid är ett medvetet val. 

Så var det dags att avtacka den avgående läsambassadören Ann-Marie Körling som har arbetat intensivt under de senaste två åren med att lobba för vikten av läsning. Vem som helst kan lämna in förslag till Kulturrådet på presumtiva arvtagare. Kulturrådet väljer ut tio kandidater som får berätta hur de skulle vilja arbeta om de blev nästa läsambassadör. Spänningen steg, vem skulle det bli? Jag hade diskuterat en hel del med mina kollegor, men inte kunde vi ana att  Johan Anderblad känd TV-profil och producent och även författare till några barnböcker för de yngsta skulle efterträda Ann-Marie. Ju mer jag tänker på det ju mer övertygad är jag att det är ett bra val. Johan har en annan ingång och kommer säkert att arbeta med hjälp av andra kanaler än tidigare läsambassadörer. 

Sant eller falskt - Vem bryr sig? Det blev ett intressant samtal mellan Ewa Thorslund från Statens medieråd, författaren Martin Widmark och Erik Fichtelius samordnare för den nationella biblioteksstrategin som i dagarna offentliggjorde skriften "Den femte statsmakten" . De talade om hur det blivit allt viktigare med källkritik, hur högerextrema rörelser beskär sanningen så att den ger en falsk bild osv. Statens medieråd har ett digert material med lektioner,filmer, diskussionsunderlag m.m. som är fritt att använda. Inom kort kommer vi även få se ett samarbetsprojekt mellan Martin Widmark och Erik Fichtelius. Det ser jag fram emot. 

I ett samtal med Johan Unenge berättade Helga Boström lärare, Jimmy Wallin serietecknare och Johan Lidheimer som arbetar på ett förlag om hur en kan arbeta med serier i undervisningen på många olika sätt. Johan har varit med om att ge ut en lärarhandledning med metodtips. Jimmy är ofta ute i klasser och arbetar med skapande av serier på flera olika sätt. Helga publicerar lärarhandledningar till serier tillsammans med Melinda Galaczy som är fri för alla att använda. 

Jag skulle kunna fortsätta i det oändliga och förmedla alla intryck men väljer att sluta här. Den sista bilden visar en tjej som stolt berättade om sina två storebröder för mig. Vad hennes upplevelser av bokmässan är har jag ingen aning om. 

Bokmässan 2017

Årets Bokmässa bjöd, som sina föregångare, på många bra seminarier. Temat för året var Bildning, vad det innebär och står för. 

Jag lyssnade bland annat på Felicia Margineanu och Radu Vancu när de samtalade om sociala mediers betydelse för bla Arabiska vårens händelser och demonstrationerna i Rumänien runt årskiftet 15/16. Radu var själv väldigt aktiv i dessa demonstrationer som var folkets svar på en korrupt regerings lagförslag på att dra tillbaka en lag om korruption. Demonstrationen samlade hundratusentals människor, men var väldigt fredlig till sin natur. Felicia åker runt på skolor och undervisar elever, lärare och föräldrar om hur det går att använda sociala medier i en demokratisk anda och för att påverka.

En helt annan inriktning hade seminariet "Får man skriva någon annans historia?" Här samtalade Camilla Lagerqvist, Charlotte Cederholm och Mats Berggren om att skriva historier som inte kan vara självupplevda. Alla tre menar att som barn och ungdomsförfattare så blir en ifrågasatt när en som medelålders, vit man skriver om invandrade förortstjejer, eller när en som infödd skåning ger sig i kast med en berättelse om en samisk tjej. All tre var rörande överrens om att om författare själva skulle har upplevt det som de skriver om så skulle mycket av världslitteraturen inte ha funnits. De hade dock lite olika åsiker om hur detaljerade beskrivningar böcker kunde innehålla, allt från Mats som nästan inte beskriver någonting, utan låter läsaren forma sina bilder, till Camilla och Charlotte som menar att beskrivningarna behövs för att ge läsaren en förförståelse för kulturen eller tidsandan.

 

En programpunkt som jag tyckte mycket om var när Martin Widmark och Mats Wänblad pratade om sina böcker om Halvdan Viking. Vilket samspelt par de verkar vara! Mats är arkeolog och illustratör, vilket är en perfekt kombination! De avslöjade också att Östbyn och Västbyns verkliga förebilder är Uppåkra och Lund. Höje å har dock växt en smula i böckerna. De berättade att det just nu spelas in en långfilm om Halvdan och Meia med en stor budget och intressanta skådespelare, bla Peter Haber.

Läs mer om filmen här

I seminariet "Att synliggöra det osynliga" diskuterades hur det ska gå till för att synliggöra skolbibliotekens betydelse för måluppfyllelse. Panelen hade olika erfarenheter av samarbete och mycket görs, medan annat är svårare. Någor som de var överrens om var att rektorns syn på skolbiblioteket är av stor betydelse. Att sammanföra lärarens och bibliotekariens kompetenser är också oehört viktigt, så att skolbiblioteket inte bara blir en "blingbling accessoar" som Louise Limberg, senior professor på Högskolan i Borås, uttryckte det.

Ett seminarium hade namnet "Varför måste jag läsa det här - och när?". Det handlade om litteraturkanon och hur klassuppsättningsböcker väljs ut och presenteras. Ibland får en som lärare just den frågan, "Varför måste jag läsa detta?" och då gäller det att ha ett bra svar på den frågan! Som slutkläm så skickade Pär Sahlin med oss denna fråga: På vilket sätt bidrar texten, som du har valt, till att dina elever söker sig till skönlitteraturen i framtiden? Det är ju onekligen nåt att tänka på!

Sist men inte minst så deltog jag på ett monterprogram som förklarade hur en på ett enkelt sätt kan lära elever programmering med hjälp av matematik. Lagom till det är dags att faktiskt börja lära ut programmering så släpper Natur och Kultur en webbaserad matematik/programeringssida, där de med en låg tröskel förmedlar kunskapen om hur en lär sig programeringsspråket Python med hjälp av redan existerande matematikuppgifter. Enkelheten i detta imponerade på mig, jag förstod faktiskt en del!

Jag deltog i flera seminarier och scenprogram, men hann även utforska mässan och alla dess montrar. Så mycket bra böcker det finns!!!! Jag fotograferade och samlade bokmärken för att komma ihåg vilka böcker som jag "måste" köpa när jag kommer tillbaka till skolan igen.  Lite kändisspaning blev det också, Björn Ranelid skymtade förbi, Kim M Kimselius signerade böcker i sin monter, Jo Salmson berättade att tredje delen i "Drakarnas öde" är färdigskriven till hälften, och så fick jag möjlighet att lyssna på underbart roliga och härliga Lisa Bjärbo och Johanna Lindbäck, från podden "Bladen brinner", när de pratade om föräldrar i barn och ungdomslitteratur. 

Två härligt fullmatade dagar med många intryck! 

Temavecka MIK

Under vecka 39 har Nyvångsskolan temavecka MIK .MIK står för Medie -och Informationskunnighet. Temaveckan har som syfte att alla skall komma igång och jobba med MIK och arbetet skall naturligtvis fortsätta även efter v 39.
I våras fick jag som är bibliotekarie i uppdrag av Camilla, vår rektor att i samråd med pedagogerna, ta fram en MIK plan för skolan. Vi hade som utgångspunkt Skönadalskolans MIK plan, som redan
funnits några år. I början av terminen var Nyvångsskolans plan klar att presenteras för hela skolan. Jag hade i samråd med pedagogerna och Camilla omarbetat planen, så att den skulle passa Nyvång och även lagt till en  del nya länkar och lektionstips.

Denna veckan har planen provats i praktiken. Alla årskurser hittar tips på lektioner att jobba med inom bild/film, sociala medier och informationssökning/källkritik. Som övergripande "tema" har vi haft "De fem superfrågorna" Vad, Vem, Hur, När, Varför, med vilka man kommer långt om man vill undersöka trovärdigheten hos en källa.

De som vill har kunnat boka mig för lektioner och det är ju något vi kommer att fortsätta med naturligtvis.

Källspanarna(Gleerups förlag), är ett material vi jobbat mycket med under veckan. Det är ett mycket heltäckande material med mängder av färdiga lektionstips och kopieringsmaterial.

I foajén kör vi filmen "Hajen som blev viral", om vad som kan hända om man delar okritiskt.

I nästa vecka hoppas vi att en del av det som klasserna jobbat med skall presenteras på skärmar eller på vår monitor.

Kan vi bli Årets Skolbibliotek?

Nationella Skolbiblioteksgruppen är ett nätverk av organisationer som samverkar för att stärka skolbibliotekens roll i svensk skola, jobbar för ökad bemanning av skolbibliotek och uppmärksammar beslutsfattare på vikten av fungerande skolbibliotek för skolans utveckling och elevernas måluppfyllelse. De sprider också kunskap om goda exempel genom utmärkelsen Årets Skolbibliotek. Vem som helst kan anmäla sitt skolbibliotek och en jury bestående av representanter för Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Svenska Skolledarförbundet, DIK och Svensk Biblioteksförening nominerar tre skolbibliotek. Juryn tittar speciellt på:

skolledningens del i utvecklingsarbetet

att skolbiblioteket har en integrerad roll i skolans måluppfyllelse avseende läsning och medie-och informationskunnighet

skolbibliotekets tillgänglighet avseende elever i behov av särskilt stöd

att skolbiblioteket strävar efter att jämställa alla elevers behov av medier, oavsett modersmål

en bemanning som motsvarar skolans behov

Vi i skolbiblioteksgruppen i Kävlinge är mycket spända och förväntansfulla eftersom vår verksamhet har blivit nominerad till utmärkelsen Årets Skolbibliotek. Om drygt två veckor presenteras vinnaren och vi håller såklart tummarna för att det blir vi!

Att presentera ett bibliotek

Jag vill att alla elever skall känna sig välkomna till skolbiblioteket. Igår hade jag en biblioteksintroduktion för nyanlända elever på Olympiaskolan. Eftersom Olympiaskolan är mottagningsskola i Kävlinge kommun har vi många nyanlända elever. Elever med mycket olika bakgrund. Vissa har aldrig gått i skola eller sett ett skolbibliotek, vissa finner sig direkt tillrätta och känner igen skolmiljön som något de behärskar. Alla skall känna att skolbiblioteket är till för dem, oavsett bakgrund.
Fr om den här terminen hade jag idén att göra en samlad och lite mer omfattande introduktion av skolbiblioteket för de nyanlända eleverna än att bara göra ett lånekort och visa hur man lånar.

Igår kom den första gruppen för biblioteksintroduktion till mig. Jag hade gjort ett bildspel med text på enkel svenska, där jag presenterade biblioteket. Med i gruppen fanns tolkar som hjälpte barnen att förstå. Efter bildspelet fick alla som ville låna och jag passade på att speciellt visa vår mångspråkshylla.

Kritiskt textarbete

Under det här året går jag en handledarutbildning på Malmö högskola med anledning av att jag leder läslyft på Skönadalsskolan. Hittills har utbildningen hållit mycket hög kvalitet.

Vid vårt senaste tillfälle föreläste bland annat Elisabeth Jennfors om sitt arbete med critical literacy. Ett förhållningssätt som går i linje med allt källkritiskt arbete.

I korta drag kan en säga att en text aldrig är neutral, den är en beskrivning av världen och gör något med läsaren. Att hela tiden fundera över vem som talar i texten och vem som inte får göra sig hörd. Finns det några ledtrådar i texten som kan ge svar på dessa frågor? Nämnas bör även att här talar vi om text i ett vidare perspektiv, samma sak gäller för film, poddar etc. 

Elisabeth gav många konkreta exempel på hur vi kan och ska arbeta med texter i skolan. 

I en femårsgrupp hade de sjungit en sång om vitvalen Baby Beluga, en liten glad och lycklig val. Några dagar senare kom en av barnen med en tidningsartikel där en kunde läsa att vitvalar inte mår bra i våra hav. De har höga halter av kvicksilver i kroppen och störs av människors oljeutvinning bland annat. Med hjälp av sina pedagoger jämförde barnen sångtexten med tidningsartikeln och arbetade sedan med motsatsord.

I en högstadieklass jämförde eleverna hur olika nyhetskanaler, svenska och utländska, rapporterade om ett terrordåd. 

I en mellanstadieklass jämfördes olika texter om vattenkraft. Texterna var hämtade ur elevernas lärobok, naturvårdsverkets webbplats och information från eon. 

Vi hade i uppgift att ha med oss en text och nu fick vi titta på dem med kritiska ögon. Det blev en intressant diskussion där vi granskade olika  skönlitterära texter, utdrag ur en historiebok , en sida ur en matematikbok...

Dessa kritiska glasögon ska ständigt användas så fort vi arbetar med texter.