Det var inte bättre förr.

I sommar har jag tillbringat några veckor i Norge, bland annat i de norska fjällen. En dag kom vi, efter lång vandring, ner till Østerbø i Aurlandsdalen. Även om vägen dit var strapatsrik för oss kom vi fram till ett rejält mål mat och en bekväm säng.

I hyttan fanns gott om litteratur av olika slag, för de yngre ett helt tråg fullt. Jag diskuterade böcker med en 11-årig flicka. Hennes absoluta favorit var Harry Potter, för fantasy skulle det vara. När jag berättade att jag gillade Grøntvedts böcker tittade hon på mig och sa med eftertryck att de böckerna hade hon läst i tvåan men tyckt att de var alldeles för romantiska.

Trots många kilometer i benen tog vi en extra runda ut runt hyttan, hon och jag. Vi fann en liten kyrkogård som varit i bruk under senare delen av 1800-talet.Arton personer låg begravda på denna vackra plats där livet varit ack så hårt. Två ensliga fjällgårdar dit prästen kom och begravde, det enklaste alternativet. Hälften av de begravda fick aldrig chansen att ens lära sig läsa, de dog under sitt första levnadsår. De som överlevde barndomen blev mycket gamla. Vad läste de och fanns tiden till det? Kanske var berättandet deras chans till annat än kyrkliga texter? 
Vi enades om att vi hade det mycket bättre. Tänk att leva innan Harry Potter skrevs, det kunde hon inte tänka sig. 

Sommarens läsning!

Jag hann inte igenom hela högen jag hade tänkt att jag skulle läsa, men några böcker fick jag läst iallafall!

Den bok som berörde mig mest var utan konkurrens Ruta Sepetys "Strimmor av hopp". Den handlar om femtonåriga Lina och hennes familj under andra världskriget. Familjen bor i Litauen, så det handlar för ovanlighetens skull inte om tyskarna och nazisterna, men det blir inte mindre förskräckligt för det. Stalin hade även han en hemlig polis, och en kväll slår de in dörren till familjens hem och för bort dem. De skiljs åt, pappan, som arbetar på universitet, har redan fängslats och förts iväg till okänd plats, Lina, mamman och lillebror Jonas får 20 minuter på sig att packa, sedan körs de iväg, först med lastbil och sedan med tåg. Som tur är så vet de inte vilka umbäranden de kommer att utsättas för under de närmsta 10 åren...Slutdestinationen är ett fångläger på den sibiriska kusten, där polarvintern är omänskligt kall, och förhållandena för fångarna urusla. Trots allt elände och alla vedemödor så finns det hopp, uppfinningsrikedom, vänskap och medmänsklighet i boken vilket visar på människans förmåga att uthärda och kompromissa. Ruta har skrivit ytterligare en bok som utspelar sig under andra världskriget "Tårar i havet", den hamnar på "att läsa under höstenlistan".

Det har gått sådär med mitt molnskådande, jag skrev om mina ambitioner här. De moln jag sett mest är Nimbostratus, regnmoln, och Cumulonimbus, bymoln, eller som vi kallar dem hemma, tråkmoln. Båda typerna ger regn, regn och regn....I ärlighetens namn så har jag sett ett och annat Cirrus, fjädermoln eller vackert vädermoln också, men inte så ofta...

Vingar-stridspilot

Argasso är ett bokförlag, med en bred utgivning av lättlästa böcker, med spännande innehåll, för de äldre barnen och tonåringarna. På Argasso, har boken Vingar-Stridspilot kommit ut, skriven av Tom Palmer, som tidigare skrivit bl a en serie om fotboll, som börjar med boken Avspark.

Vingar-Stridspilot är en spännande bok om en tid , det inte skrivs så mycket om för ungdomar, nämligen Första Världskriget.
Boken börjar i nutid, när Jatinder är på fotbollsskola under sommarlovet. Jatinder är en kille på 12 år. Han gör alltid sitt bästa, men tar aldrig några risker, vare sig på eller vid sidan om fotbollsplanen.

Bredvid skolan, där barnen bor under några sommarlovsveckor, ligger ett gammalt övergivet flygfält, som tycks insvept i mystik En dag ser Jatinder en man som inte tycks höra hemma där, han ser vilsen ut och har konstiga kläder, det och att han läser en bok om stridspiloten, Hardit Singh Malik, som var en av de piloter, som bodde på skolan, för ca hundra år sedan kastar Jatinder in i ett verkligt äventyr, där han får möta sin egen rädsla, men även finna sitt mod.

Spännande och lättläst bok , framförallt för dig som gillar flygplan.

Väktarens lärling

Min son och jag har en del gemensamma bokfavoriter, där det finns en serie, som intar en särställning  och det är  Väktarens lärling serien , skriven av Joseph Delaney.
Igår medan regnet öste ned, satt vi och pratade om böckerna och varför de egentligen är så bra.

Väktarens lärling serien är sk dark fantasy, fantasy med inslag av skräck eller och som utspelar sig i en mörk atmosfär.

Johannes lyssnade först på Väktarenserien som ljudbok, med Jakob Ekstrand som inläsare.
-Då var jag 11 år( 19 nu) och jag blev otroligt fångad av historien. Sedan läste jag de åtta böckerna i serien och även den fristående boken "I, Grimalkin".

-Vad är det som gör att de här böckerna lyfter och gör att man kan läsa om dem flera gånger och att man även som vuxen kan läsa dem med behållning. ( Själv är jag inne på min tredje gång nu)

Handlingen är i korthet att Tom Ward, den sjunde sonen till en sjunde son, lämnar sin familj för att börja sin lära hos traktens Väktare, en man som har till uppgift att vakta och skydda trakten mot mörkrets  makter. Häxor, boggartar, gastar, spöken och mycket annat.

J -Böckernas miljöbeskrivning är otroligt bra, det utspelar sig i ett 1600-1700 tals England, med mörka regniga, kalla och stormpiskade hedar och bergslandskap.Kanske inte helt olikt författarens eget Lancashire, där han bor mitt i "boggartland". (boggartar, varelser i engelsk folklore, som mestadels är onda och med enorma krafter, finns även goda boggartar, som t ex tar hand om ett hushåll)
Delaney har byggt upp en hel värld , som ändå har samröre med den verkliga världen , bl.a. finns en  stark religionskritik, som bygger på historiska händelser med häxförföljelser, inkvisition osv.  Ett genidrag i berättelsen, säger Johannes är att Delaney inte begränsar historien till den tid berättelsen utspelas i, utan också är noga med att bygga upp ett före och efter. T ex finns berättelsen om "de små folken", som levt innan Väktarens tid och hela deras mytologi. Det gör historien rikare och mer intressant.

Väktaren har i sin ungdom börjat utbilda sig till präst, men hoppat av eftersom han inte kan tro på allt kyrkan säger. Istället blir han Väktare och hamnar då i utkanten av samhället. Många "vanliga" människor vill inte ha något samröre med Väktarna, eftersom de då skulle tvingas möta de mörka krafter, som det är Väktarens uppgift att skydda dem ifrån. Så, när Tom blir Väktarens lärling , blir också hans plats i samhället i utkanten.

Karaktärerna i böckerna är mångfacetterade. Inget är riktigt vad det tycks vara från början. Den tuffe och karaktärsfaste Väktaren själv,  visar sig också ha sina svagheter ( se Väktarens hemlighet), vilka dock inte skall avslöjas här

I utkanten finns också Alice, en flicka med spetsiga skor( akta dig för flickor med spetsiga skor, säger Väktaren) , de är nämligen häxor.

Men Alice, som är lika gammal, som Tom, tretton år, och Tom blir vänner, bundsförvanter och många gånger har Alice den kunskap som behövs för att hjälpa Tom mot de mörka och skrämmande varelser han får ta itu med. Väktaren vill bryta vänskapen mellan Alice och Tom, eftersom hon är en häxa(dock en "god" häxa) eller? Om Alice är en häxa med goda krafter( inte bara) finns också motsatsen i berättelsen, riktigt skrämmande "blod och ben" häxor, som livnär sig på främst små barns ben och blod. Dessa häxor kan man inte oskadliggöra genom att döda dem, utan de måste fjättras upp och ned i jorden, under stora stenblock och många järnbalkar.


Handlingen i böckerna utvecklas genom serien, så att i början verkar ondskan småskaligt, den dyker upp här och där, för att i de senare böckerna utvecklas till ett krig mot en världsomfattande ondska. Vill du ha en spännande, mörk och rik läsupplevelse-Läs Väktaren serien.

Djur i den svenska naturen

Det har nu gått några veckor sedan mitt senaste inlägg. Jag har inte tagit mig igenom bokhögen som jag laddat upp med inför sommaren, men har läst en hel del som från början inte var planerat. Bland annat så har jag fördjupat mig i Vilda djurboken favoritdjur i svensk natur av Martin Emtenäs. Känner du till honom?
Han har tidigare jobbat som programledare för SVTs Mitt i naturen. Ett av hans avsnitt finns i SVTs Öppet arkiv. I det besöker han Lummelundagrottan som är ett naturreservat på Gotland. Klicka här om du vill se programmet. Nu tillbaka till hans bok!

I boken får vi läsa om 25 olika djur som ingår i den svenska faunan. Vi får möta brunbjörn, knölsvan, varg, fjällräv, korp och berguv för att nämna några av mina favoriter. Visste du att varje landskap Sverige har ett djur som representant? Näst längst bak i boken finns en karta över Sverige och där kan du läsa om vilket djur som representerar respektive landskap, samt hur det djuret mår i dagsläget. Det vill säga om djurets stam är stark eller utrotningshotad och var i Sverige du kan stöta på djuret.
Längst bak i boken finns en frågequiz med 25 kluriga frågor. Klarar du den utan att ha läst igenom boken så är du mycket kunnig om de svenska djuren!

Boken är skriven för de yngre läsarna men jag tycker att den vänder sig hela läsarkretsen oavsett ålder. Den är vackert illustrerad av Per Gustavsson, Cecilia Heikkilä och Joanna Hellgren.

Har du inte bekantat dig med boken så är mitt tips att göra det. Den är väldigt fin.

Första världskriget i Flandern

Jag och familjen har varit på semester i Belgien, där det på många håll uppmärksammas att det är hundra år sedan kriget pågick. Fronten gick från Atlantkusten genom hela Belgien ända ner till Schweiziska gränsen. Längs den forna fronten finns många minnesmärken, kyrkogårdar och skyttegravar kvar. Bilderna på museet "In Flandern Fields" visar den totala ödeläggelse som kriget innebar, i princip all skog skövlades eller sprängdes, hus , kyrkor och medeltida byggnader jämnades med marken och slagfälten blev till lervälling. Kriget längs fronten utspelades till stor del i ett stort system av skyttegravar, "Trenches", och det har skrivits oändligt mycket böcker om livet på västfronten.

I museets shop hittade jag en hel del böcker som vänder sig till barn och ungdomar, varav en känd författare gjorde sig påmind!

Efter kriget så var Belgarna snabba på att bygga upp sina städer och byar igen, livet fortsatte och på 1930-talet så var mycket återställt, men  sen kom nästa krig...

I en klass för sig

Lee har lyckats övertala sina föräldrar om att få söka till den kända och prestigefyllda internatskolan Ault. Hon kommer dit på stipendium och när Lee väl har börjat på skolan börjar hon fråga sig själv om det egentligen var en så bra idé att flytta dit. Lee känner sig annorlunda men inte unik utan mer utanför. De flesta av eleverna som går på skolan tillhör en annan samhällsklass än vad Lee och hennes familj gör. Många känner varandra väl och mycket av elevernas relationer pågår "under ytan", där oskrivna regler och inarbetade traditioner råder.

Lee försöker passa in, försöker få kompisar och försöker trivas. Månaderna går och vi får vara med om Lees utveckling och reflektioner över sig själv. För Curtis Sittenfelds roman I en klass för sig är en riktigt klassisk utvecklingsroman om den svåra tiden i de sena tonåren när man vill vara inne men inte vara mainstream, när man vill vara unik men inte annorlunda, när man man vill vara kompis med rätt personer men är livrädd för att utelämna sig själv.

Det befriande med boken är att denna tonårstid på internatskolan inte romantiseras som den tyvärr görs i alltför många böcker. Ångesten, ensamheten men också glimtar av njutning, nöjdhet och skratt kommer fram. Och det är ju just så som tonårstiden är för de allra flesta oavsett om man går på den fina internatskolan Aunt eller om man går på ett vanligt högstadiem eller gymnasium i Sverige.

I en klass för sig håller hög klass som läsupplevelse för de äldre ungdomarna.