Eftersom män anses vara bättre på matte är det också detta som kommuniceras till barn och ungdomar genom hela skoltiden. Flickor erbjuds extra stöd, varvid de tror att de faktiskt behöver mer stöd, och alltså inte är lika bra som killarna. Det blir en självuppfyllande profetia. Om man istället erbjuder alla samma stöd, berättar för eleverna och studenterna att alla brukar lyckas lika bra så gör de också det. Om vi tror att vi kan något så kan vi det. Detta blir tydligt när man jämför barn från olika länder och kulturer. I kulturer där flickor uppmuntras att hålla på med matematik så är de lika bra, eller bättre, än pojkarna. I samhällen där normen säger att flickor inte sysslar med matte, måste flickor som ändå gör det ägna så mycket energi åt att bevisa att de kan att de faktiskt blir sämre.
Tänk om vi verkligen kunde uppmuntra alla barn att få göra och bli vad de vill istället för att trycka ner dem i färdiga former, fylla dem med våra medeltida värderingar och tvinga in dem i ett samhälle fullt med begränsade normer.
Läs artikeln, den kändes som ett positivt inlägg i den pågående debatten om feminism, vad det är och vem som har rätt att definiera den. Det här tycker jag är feminism på hög nivå - ge alla människor en ärlig chans att vara jämlika genom att säga till dem att till exempel matematikförmågan sitter i huvudet (oavsett vad som sitter mellan benen).
Ps. Ett relaterat boktips är den fantastiska: Ge ditt barn hundra möjligheter istället för två. Handlar visserligen mest om barn i förskoleåldern, men är fylld av kloka tankar.