Balladen om en bruten näsa

Bara titeln alltså, Balladen om en bruten näsa! Fantastisk.

Bart är en ganska vanlig kille, som har det lite kämpigt i livet. Han tillhör utkanten av en mycket löst sammansatt grupp på skolan, med folk han inte känner, som han inte har något gemensamt med och som han knappt minns namnet på. Och som bara står i en cirkel på rasten för att de inte riktigt har någon annan att vara med.
Bart bor i en liten lägenhet med bara ett rum tillsammans med sin mamma. Mamman som älskar honom så kollosalt mycket, men som ändå inte kan låta bli flaskan.
Bart tränar boxning, och tänker att någon gång kanske han når upp till flugvikt. Han tränar inte för att han egentligen tycker att det är så himla kul, men hans mamma vill att han ska kunna försvara sig om det skulle behövas. Och det behövs. Men han skulle aldrig kunna berätta för någon på skolan att han tränar boxning, för då kanske de kräver att han ska bevisa det och om sanningen ska fram så har han inte riktigt börjat slå än.


Bart älskar musik. Han älskar att sjunga. Men det kan han inte heller berätta för någon eftersom det råkar vara opera som är hans stora passion. Problemet är att han bara kan sjunga när ingen lyssnar. Så fort han har publik skär sig rösten och det blir bara ett pipigt kraxande.
Bart klarar sig väl ändå ganska bra, men hela hans värld rubbas när hans klasskompis Ada plötsligt börjar prata med honom om annat än för att be att få skriva av hans matteläxa.

Den femte vågen

Det har kommit ett par stycken böcker och bokserier efter Suzanne Collins Hungerspelen som har varit liknande den. Det har varit välskrivna och spännande böcker som ändå inte riktigt har nått upp till ”Hungerspelsnivån” utan bara nästan. 

När jag började läsa Den femte vågen kände jag direkt att kanske är detta boken som på riktigt når upp till samma extrema spänning och intelligenta och smarta story som Hungerspelstrilogin! Och faktiskt  - det håller -  helt igenom hela boken. Det är spännande och drivet rakt igenom alla de 491 sidorna. Den femte vågen har dock något som Hungerspelen inte har, det är den riktigt obehagliga känslan om att detta kanske, möjligtvis, skulle kunna vara något som hade kunnat hända om man tillhör de som tror på intelligent liv på andra planeter! För det är det som är handlingen i Den femte vågen, ett välorganiserat intergalaktiskt angrepp av extremt smarta utomjordingar - som ser ut precis som vi.

När vi kommer in i handlingen har redan den första vågen tagit bort all elektricitet, den andra vågen översvämmat jorden och därmed dränkt större delen av befolkningen, den tredje vågen pestsmittade med fåglarnas hjälp de flesta som fortfarande levde och den fjärde vågen håller på att tysta de få människor som finns kvar. Nu återstår den femte vågen som ingen, varken bokens huvudperson Cassie eller vi som läsare, förstår vilken den är förrän långt in i bokens handling. Den femte vågen är också den obehagligaste av dem alla.

Bokens huvudperson är 16-åriga Cassie som likt Katniss i Hungerspelen vill skydda och rädda sin lillebror Sammy till vilket pris som helst. Den femte vågen öppnar upp för intressanta frågor under läsningens gång eller när boken är utläst: Finns det liv på andra planeter? Skulle det som händer i boken kunna hända? Vad är egentligen viktigt när man har förlorat (nästan) allt? Man kan också dra paralleller från bokens handling till olika extrema krigssituationer i vår egen historia t ex Europa under andra världskriget.

Den femte vågen av Rick Yancey är en obehaglig men riktigt, riktigt bra och spännande bok! Nu väntar jag med spänning in både uppföljaren OCH filmen Den femte vågen som måste komma SNART!

På Raben&Sjögren kan ni läsa mer om Den femte vågen samt se alla de fyra trailerna som finns till boken (en trailer för varje våg).

Berlin och Holland

Nu är jobbet igång igen och det känns bra. Många lärare vill ha hjälp med olika projekt och det blir nästan lite stressigt. Men än så länge är jag utvilad och hanterar hur många (nåja) bollar som helst. Med andra ord jag mår bra och har roligt på jobbet!
Under min ledighet hann jag med en liten tågluff till Berlin och Amsterdam. Jag måste alltid gå in i några boklådor för att se hur utbudet ter sig. Och minsann en alldeles egen barnbokhandel, tyvärr stängd just den dagen jag gick förbi. Stod som ett barn på julafton och försökte se så mycket som möjligt genom de belamrade skyltfönstren.
Nåja, det fick bli en runda i bokhandeln för vuxna i stället. I vanlig ordning fanns flera av våra svenska deckarförfattare representerade. Hittade även Pojken med randig pyjamas som vi ofta lånar ut till de lite äldre eleverna. Naturligtvis fanns boken om Zlatan översatt och skyltad på flera avdelningar. Den holländska utgåvan är prydd med ett annorlunda omslagsfoto. Tycker nästan det är finare. Döm själva!

Nytt från Lindbäck

I september kommer en av mina favorit ungdomsförfattare Johanna Lindbäck ut med två nya böcker, nämligen;

Lite ihopp, har jag precis börjat läsa och den verkar mycket lovande. Det är den första boken Johanna Lidbäck skrivit riktad åt  9-12-åringarna (då hennes tidigare är mer passande till 13 år och uppåt).

Vi måste sluta ses på det här sättet är ett samarbete med författaren Lisa Bjärbo (superbra hon med) kolla på boktrailern!

Francesca

Efter den i Sverige mycket hyllade och hypade boken Jellicoe Road släpper nu XPublishing ytterligare en ungdomsroman skriven av den australiensiska ungdomsboksförfattaren Melina Marchetta. Francesca eller Saving Francesca som originaltiteln är skrevs före Jellicoe Road men kommer alltså ut på svenska först nu. De båda böckerna är på ett vis ganska olika varandra till innehållet; Jellicoe Road var en komplicerad, my(s)tisk och spännande historia, vilket inte direkt är upplägget i Francesca. Båda böckerna handlar dock om ungdomar som mår dåligt (mer eller mindre) och om problematiska förhållanden mellan mor och dotter.

Jag kan avslöja redan nu att jag gillar Francesca mycket! Faktiskt mer än vad jag gillade Jellicoe Road!

Francesca är en 16-årig tjej som precis har bytt skola. Hennes alltför dominanta och självsäkra mamma har drivit igenom att hon ska lämna sina kompisar och börja på den gamla pojkskolan St Sebastian. Francesca avskyr skolan från första stund. Där går sjuhundrafemtio killar och endast trettio tjejer! Killarna styr naturligtvis - både i klassrummen, på elevrådet och på bussen till och från skolan. De sätter agendan överallt. Francesca tvingas umgås med de få tjejer som finns, men hon gillar ingen. Och hon känner sig som en riktig nobody, ingen verkar gilla henne heller. Åh vad Francesca saknar sina gamla kompisar, de som gav henne utrymme, bekräftade henne och gav henne en identitet.

Ungefär samtidigt som Francesca börjar på den nya skolan blir hennes mamma Mia sjuk. Deprimerad och nere tystnar deras mamma som aldrig annars brukar vara tyst. Hon som brukar fylla huset med musik, skratt och väninnor är helt plötsligt en tyst varelse som ständigt ligger till sängs. Det blir ett helt annat styrkeförhållande hemma. Vem ska ta hand om allt? Vem ska ta hand om mamma? Varför blir inte mamma frisk? Är det kanske Francescas fel att mamma är sjuk?

Vi får följa Francesca under hennes första år på St Sebastian. Francesca utvecklas mycket under detta år. När hon inte längre har sitt gamla kompisgäng att falla tillbaka på måste hon fundera på vem hon egentligen är? Hur uppfattas hon av alla de nya klasskompisarna och hur vill hon uppfattas? Kanske var inte alla de gamla kompisarna så bra som hon kommer ihåg? Kanske är inte allt det nya på St Sebastian bara dåligt? Francesca och hennes pappa måste också ta itu med sitt förhållande nu när mamma inte finns som ett kitt mellan dem.

Melina Marchetta har ett unikt sätt att mycket skickligt beskriva sina karaktärer, deras känslor och deras handlingar. Detta gör Francesca till en fantastisk ungdomsroman som handlar om att söka sin identitet, om att försöka hitta sig själv och om att ha modet att faktiskt VARA SIG SJÄLV bland kompisar och i familjen.

Francesca är en så kallad Cross over bok – den kommer att hitta sina läsare både bland äldre tonåringar, unga vuxna och bland föräldrar med tonårsbarn (som söker sig själva och sitt eget uttryck…).

Jag ser fram emot fler ungdomsböcker från denna begåvade författare!

Heja Melina Marchetta!

Skönlitteratur som bildar

Historiaska romaner har alltid tilltalat mig. Jag gillar tanken på att någon annan läst på och lärt sig en massa fakta om en viss tid och sen omvandlar det till en berättelse både tar tag och är "nyttig". Jag försöker vara källkritisk när jag läser fakta, men historiska romaner kan jag svälja med hull och hår. Jag litar blint på att författaren verkligen vet vad hen skriver om.

En författare som jag läste mycket när jag var yngre är Vibeke Olsson. Hennes serie om romartiden och de första kristna minns jag att jag gillade skarpt. Och Molnfri bombnatt, om andra världskriget, läste jag om flera gånger under högstadiet och gymnasiet. När jag hälsade på min farfar förra veckan så höll han på att läsa fjärde delen i en annan serie som Vibeke Olsson skrivit, en serie om sågverksarbetaren Bricken. Bricken är 11 år gammal 1879 när första boken tar sin början, och hon är redan en stolt arbetare. 14-timmarsdagar, dåligt med mat, strejk som riskerar sluta i vräkning - hennes liv skiljer sig på så många plan från det som är vår vardag. Samtidigt finns det ju också likheter. Relationer till föräldrar och kompisar, grubblerier över framtiden och kärleken som kommer in i bok två när Bricken blivit lite äldre.

Jag har inte läst speciellt mycket om den här tiden innan. Karl-Oskars och Kristinas bondesamhälle vet jag väl lite om och 1940-talets Malmöarbetare, men Norrland, sågverken, de tidiga folkrörelserna har nog aldrig blivit riktigt levande för mig tidigare. Jag har snart läst bok två också - det är väldigt snabbläst text - och ser fram emot att ta tag i de följande två. Böckerna borde funka för  högstadiet, när det är dags att läsa om industrialiseringen av Sverige. De finns på Folkbiblioteken, kolla i katalogen HÄR.

Nu börjar allt om igen!

Sommaren närmar sig sitt slut, terminen ska snart sätta igång och även om det finns ett vemod i detta så ändå... Peppen! Förväntan! Spänningen! Även om jag är vuxen och det är många år sedan jag slutade skolan så finns det någon inbyggd längtan efter att gå ut och handla nya kläder inför skolstarten. Lite pennor, kalender, block, VÄSKA. Idag är min första arbetsdag efter en lång semester och det är lugnt på skolan. Inne på expeditionen här intill surrar det, men ingen verkar stressad, ingen springer i korridorerna, inga ljud hörs från skolgården. Idag är det dags att komma igång, lite lugnt. Och vad kan då vara bättre än att sätta ögonen i högen med nya börja läsa-
böcker som väntade på mig.

En perfekt bok att börja terminen med för alla lärare i årskurs ett är Klass 1 Rönnen. Den handlar om Hedda som är lite nervös inför sin första riktiga skoldag. Vi får följa henne i korta kapitel som Första skoldagen, Svenskalektionen, Rasten och Utflykt i parken. En rolig liten bok, som visserligen även avhandlar sommaravslutning, vilket känns lite snabbt marcherat på 24 sidor, men ett bra tillskott till det magra utbudet av texter som handlar om att börja skolan.

Lättlästa favoriten Märta är här igen i Märta och stallkompisarna. Sommaren är slut och Märta känner sig så stolt när hon kommer till ridskolan. Hela sommaren har hon och kompisen Maja hjälpt Bea med hennes hästar. De har mockat och ridit på Beas minsta häst Karamell. När Karamell ska säljas kommer tjejerna på att ridskolan kan köpa honom. De tycker att Karamell är nästan deras, eftersom det är deras förtjänst att han kom till ridskolan, men alla ridskoleeleverna vill plötsligt vara med Karamell och ridfröken är fortfarande sur och grinig. Speciellt jobbig är Vanessa som är hos Karamell hela tiden. Dessutom börjar det en kille i ridgruppen och Maja verkar lite kär i honom. Nu är det inget kul att vara på ridskolan längre. Märta kanske borde sluta där och börja spela fotboll istället, som hennes bror vill.

I Allra bästa kompisen får Melker en ny granne. Grannen har hund och Melker får gå ut med den ibland. Hunden, som heter Rex, är väldigt lydig och gör precis som Melker säger. Det hade ju varit mysigt med en egen hund. Och efter lite tjat så får faktiskt Melker en liten valp. Jättesöt är den, men Oj, vad mycket jobb. Valpen kissar och bajsar på golver, biter sönder saker, skräpar ner. Valpen kommer ju aldrig bli som Rex...

Att ha hund kanske är jobbigare än man tror, men hur är det då med en egen drake? Eleverna på riddarskolan kommer över ett drakägg som de smugglar med till skolan och gömmer. Redan morgonen därpå kläcks ägget och en liten gullig drakunge tittar fram. Hela dagen medan Urban, Egon och Fiona har lektioner längtar de efter att titta till sin drake, men när de väl kommer upp i tornrummet där de gömt honom så har har blivit dubbelt så stor och börjat flyga. Inte så lätt att gömma längre. Men hur ska de kunna smuggla ut honom ur borgen igen utan att Rodrick upptäcker dem?


Nu hoppas jag att alla nya försteklassare kommer att kasta sig över de här böckerna om två veckor när de börjar myllra runt i biblitoeket igen. Det ser jag fram emot!