torsdag 14 februari 2013

En sån där vidrig bok där mamman dör

Rubys mamma är död. Men hon vill absolut inte att hennes liv ska vara som en sån där vidrig bok där mamman dör, tjejen tvingas flytta hem till sin pappa som hon aldrig har träffat, som hon inte vill träffa och som inte bryr sig om henne ett dugg. Eller för att citera Ruby exakt:
"och tjejen måste flytta
till sin försumliga pappa
och han visar sig vara
en alkoholiserad heroinist
som misshandlar henne brutalt
och utnyttjar henne sexuellt
så att hon blir
en bulimist yxmördare."
Ändå sitter hon där på planet, på väg 500 mil bort från sin älskade moster Duffy, sin bästa vän Lizzy och sin pojkvän Ray, till en pappa som är filmstjärna och som övergav hennes mamma redan innan Ruby föddes. En svikare. En idiot.

Ruby har inte bestämt sig för att hata honom. Det behövs liksom inte. Ruby älskade sin mamma och mamman kom aldrig över att Whip (vilket töntigt namn!!!) lämnade henne, och det finns alltså inte på kartan att Ruby ska falla för hans charm, hans förmögenhet som kan köpa henne allt hon pekar på, hans förmåga att säga precis vad hon tänker, hans envisa försök att ta igen alla förlorade år och vara PAPPA.

Det är kanske ingen sensationell intrig, det är rätt förutsebart, men språket, stilen gör det helt underbart. Kapitlen är korta, koncisa, som prosalyrik och Sones lyckas få sagt så mycket med bara några få ord. Och kapitelrubriker som är liksom spot on. Till exempel:

"För dövdumma öron

Jag vill absolut inte
att de andra på Lakewood ska veta
vem min pappa är.

Det borde inte vara alltför svårt att ordna,
eftersom han heter Logan i efternamn
och jag heter Milliken.

Så jag
säger till Whip
att jag vill gå själv till skolan.

Men då säger han:
'Åh, men det är inget besvär.
Jag kör dig så gärna'.

och slår upp dörren
till den mest otroliga Ford Thunderbird -57
lackerad i titta-på-mig-grönt.

På nummerplåten står det: RUBYZPAPPA"

Jag älskar't!

onsdag 13 februari 2013

Boksamtal

Att jobba på skolbibliotek innebär att ägna mycket tid åt hyllstädning, återlämning, påminnelseutskrifter, bokuppsättning, bokuppsättning, bokuppsättning. Ibland känns det som att alla samtal med lärare och elever handlar om försenade och försvunna böcker.

Men plötsligt händer det!
Idag har jag valt ut och pratat läsgruppsböcker med en specialpedagog, pratat nedladdande böcker med en annan pedagog, pratat högläsningsböcker med en klasslärare, pratat språkutveckling, pratat lästema, pratat om allt det som är roligt med mitt jobb, istället för det där nödvändiga onda.

Skräp!


På Olympiaskolan fortsätter arbetet med Dungen och mofflorna. Idag tittade vi på det skräp vi hjälpt mofflorna(invånarna i Dungen) att samla upp. Vad skulle man kunna göra av det här? Kanske en vattenpistol eller getingsamlare av en PET flaska. En leksak av en gammal mobiltelefon, present av en upphittad tröja och en ljuslykta av en glasburk. Och varför inte en fin grön groda av ett pappersark upphittat i Dungen.

måndag 11 februari 2013

Alla Hjärtans Dag

Bookheart by MarissaPewPew

Jag brukar försöka göra det lite Alla Hjärtans Dag - fint, i alla fall i något av de tre skolbibliotek jag arbetar i. Det brukar bli svårt att hinna i alla tre...

I år har jag plockat fram fullt med ungdomsböcker med KÄRLEK och ROMANTIK i på Tolvåkerskolan. Välkomna in och låna!

Besvikelsen

Idag på morgonen kom det in en flicka (från 6-års) på biblioteket när jag satt vid mitt skrivbord och jobbade.

- Jobbar du här?
- Ja, det gör jag.
- Är det kul att jobba på bibliotek?
- Jo, för det mesta är det kul.
- Har du skrivit alla böckerna här inne?
- Nej, det har jag inte. Det är en massa olika personer som skrivit böckerna, säger jag och visar några som jag har på skrivbordet. Den här har en tjej som heter Frida Nilsson skrivit. Och den här har Martin Widmark skrivit. Och sen är det en massa andra...
- Har du inte skrivit en enda bok!? Förfäran i rösten.

Jag var ju tvungen att erkänna att jag faktiskt inte skrivit en enda av böckerna på biblioteket. Då gick hon.

söndag 10 februari 2013

Med buller och bång



Med buller och bång kom en stolt fjärdeklass in i biblioteket och skapade en utställning om Vikingatid. Klassen har arbetat med Vikingatiden under en längre tid. De har besökt "Vikingatider" i Löddeköpinge. Huttrande i den kalla vinden fick de mycket inspiration och kunskap med sig hem. Arbetet fortsatte i klassrummet.
Som en redovisning skrev de SMS på vikingasätt. Dvs. de ristade in runor på träpinnar. De målade vikingabyar på plakat. Inte minst tillverkade de vikingaskepp. Det är några av deras fina skepp ni ser här överst.

Vikingatiden är ett tacksamt tema att plocka ihop skönlitteratur till. Det finns många böcker som utspelar sig under den här epoken. Men de flesta skildringarna följer ett givet mönster. Byn där de bor blir överfallen och plundrad. Eller så åker vikingar iväg på plundringståg. Frågar man eleverna tror de, efter att ha läst några vikingaskildringar, att det var vad som hände i stort sett varje vecka under den här tiden. Lite motvilligt kan de (kanske) gå med på att författarna valt just det här temat för spänningens skull.
Visst det var en orolig tid men jag är övertygad om att det fanns ett oändligt antal vardagar som mer handlade om att laga hus, skaffa mat och ta hand om sina odlingar.
Undantag finns naturligtvis bland böckerna, Britt Engdal har en annorlunda vinkling i sina skildringar från den här tiden liksom Anita Larsdotter i boken Disa på Birka.




Senast utkommen är Martin Widmarks serie om Halvdan. Den skiljer sig också från mängden. Första delen, Hövdingens bägare, är en burlesk skildring.Främlingens grav, del två, blir en spännande berättelse på gränsen till deckare. Den tredje delen ,Vargens hjärta, är en riktig rysare för den unga läsaren. Här gäller det att rädda en kär vän från att bli offrad under ett blot.
En mycket läsvärd serie som fort blivit populär bland eleverna.

fredag 8 februari 2013

Fotbollsfantasi

Igår var jag med på ett föräldramöte på Rinnebäck och pratade om högläsning. Då passade jag på att tipsa om några bra och roliga högläsningsböcker. Ett av mina tips var för de inbitna fotbollsfantasterna. Lilla Landslaget av Erik Linjeman (Kan det vara ett taget namn?). Boken handlar om de två syskonen Gustav och Märta som flyttar till en ny stad. Där ber de genast om att få vara med i fotbollslaget. Men tränaren har favoriter och tillsammans med några i laget bryter de sig ur och startar ett eget fotbollslag.
Såväl namn som bilder flörtar vilt med den vakna läsaren som förväntas känna igen tränare och spelare från landslagen. även om jag inte är någon fotbollsfantast hade jag ganska kul när jag läste.