Idag på morgonen kom det in en flicka (från 6-års) på biblioteket när jag satt vid mitt skrivbord och jobbade.
- Jobbar du här?
- Ja, det gör jag.
- Är det kul att jobba på bibliotek?
- Jo, för det mesta är det kul.
- Har du skrivit alla böckerna här inne?
- Nej, det har jag inte. Det är en massa olika personer som skrivit böckerna, säger jag och visar några som jag har på skrivbordet. Den här har en tjej som heter Frida Nilsson skrivit. Och den här har Martin Widmark skrivit. Och sen är det en massa andra...
- Har du inte skrivit en enda bok!? Förfäran i rösten.
Jag var ju tvungen att erkänna att jag faktiskt inte skrivit en enda av böckerna på biblioteket. Då gick hon.
måndag 11 februari 2013
söndag 10 februari 2013
Med buller och bång
Med buller och bång kom en stolt fjärdeklass in i biblioteket och skapade en utställning om Vikingatid. Klassen har arbetat med Vikingatiden under en längre tid. De har besökt "Vikingatider" i Löddeköpinge. Huttrande i den kalla vinden fick de mycket inspiration och kunskap med sig hem. Arbetet fortsatte i klassrummet.
Som en redovisning skrev de SMS på vikingasätt. Dvs. de ristade in runor på träpinnar. De målade vikingabyar på plakat. Inte minst tillverkade de vikingaskepp. Det är några av deras fina skepp ni ser här överst.
Vikingatiden är ett tacksamt tema att plocka ihop skönlitteratur till. Det finns många böcker som utspelar sig under den här epoken. Men de flesta skildringarna följer ett givet mönster. Byn där de bor blir överfallen och plundrad. Eller så åker vikingar iväg på plundringståg. Frågar man eleverna tror de, efter att ha läst några vikingaskildringar, att det var vad som hände i stort sett varje vecka under den här tiden. Lite motvilligt kan de (kanske) gå med på att författarna valt just det här temat för spänningens skull.
Visst det var en orolig tid men jag är övertygad om att det fanns ett oändligt antal vardagar som mer handlade om att laga hus, skaffa mat och ta hand om sina odlingar.
Undantag finns naturligtvis bland böckerna, Britt Engdal har en annorlunda vinkling i sina skildringar från den här tiden liksom Anita Larsdotter i boken Disa på Birka.
Senast utkommen är Martin Widmarks serie om Halvdan. Den skiljer sig också från mängden. Första delen, Hövdingens bägare, är en burlesk skildring.Främlingens grav, del två, blir en spännande berättelse på gränsen till deckare. Den tredje delen ,Vargens hjärta, är en riktig rysare för den unga läsaren. Här gäller det att rädda en kär vän från att bli offrad under ett blot.
En mycket läsvärd serie som fort blivit populär bland eleverna.
fredag 8 februari 2013
Fotbollsfantasi
Igår var jag med på ett föräldramöte på Rinnebäck och pratade om högläsning. Då passade jag på att tipsa om några bra och roliga högläsningsböcker. Ett av mina tips var för de inbitna fotbollsfantasterna. Lilla Landslaget av Erik Linjeman (Kan det vara ett taget namn?). Boken handlar om de två syskonen Gustav och Märta som flyttar till en ny stad. Där ber de genast om att få vara med i fotbollslaget. Men tränaren har favoriter och tillsammans med några i laget bryter de sig ur och startar ett eget fotbollslag.
Såväl namn som bilder flörtar vilt med den vakna läsaren som förväntas känna igen tränare och spelare från landslagen. även om jag inte är någon fotbollsfantast hade jag ganska kul när jag läste.
En sekund i taget
Tänk dig att alla dör runt omkring dig, det går snabbt och plötsligt är det bara du kvar. Din familj är borta, dina vänner, alla i skolan och alla du brukar se varje dag. Bara du kvar!
Det är vad som händer Hedvig i boken En sekund i taget (skriven av Sofia Nordin). Hedvig försökte hjälpa mamma, pappa och lillebror Ludvig som blev sjuka, hon sprang runt med vatten och medicin. Hon ringde 112 men där var bara upptaget, sedan svarade ingen och plötsligt var de döda alla tre. I chock rusar Hedvig ut från lägenheten där hennes döda familj ligger. Hon söker skydd i skogen, bort från de döda, bort från smittan.
Nu kommer alla tankarna… Var ska hon bli av? Hur ska hon överleva? OM hon lyckas överleva, ska hon då leva helt ensam i 70-80 år till? Hedvig bestämmer sig för att inte tänka på allt det jobbiga och ofattbara. Hon bestämmer sig bara för att överleva.
Jag flyr, springer nerför trapporna fast det inte finns någon som skulle kunna jaga mig. Det finns faktiskt ingen. Alla är döda. Mamma är död. Pappa är död. Min lillebror Ludvig är död. Och förmodligen alla andra också. Elekriciteten är borta och det är så mörkt i trapphuset att jag inte ser var jag sätter fötterna, men jag springer ändå, bort. Stegen ekar mellan väggarna. (första raderna i första kapitlet i boken)
LÄS En sekund i taget av Sofia Nordin!
Det är vad som händer Hedvig i boken En sekund i taget (skriven av Sofia Nordin). Hedvig försökte hjälpa mamma, pappa och lillebror Ludvig som blev sjuka, hon sprang runt med vatten och medicin. Hon ringde 112 men där var bara upptaget, sedan svarade ingen och plötsligt var de döda alla tre. I chock rusar Hedvig ut från lägenheten där hennes döda familj ligger. Hon söker skydd i skogen, bort från de döda, bort från smittan.
Nu kommer alla tankarna… Var ska hon bli av? Hur ska hon överleva? OM hon lyckas överleva, ska hon då leva helt ensam i 70-80 år till? Hedvig bestämmer sig för att inte tänka på allt det jobbiga och ofattbara. Hon bestämmer sig bara för att överleva.
Jag flyr, springer nerför trapporna fast det inte finns någon som skulle kunna jaga mig. Det finns faktiskt ingen. Alla är döda. Mamma är död. Pappa är död. Min lillebror Ludvig är död. Och förmodligen alla andra också. Elekriciteten är borta och det är så mörkt i trapphuset att jag inte ser var jag sätter fötterna, men jag springer ändå, bort. Stegen ekar mellan väggarna. (första raderna i första kapitlet i boken)
LÄS En sekund i taget av Sofia Nordin!
onsdag 6 februari 2013
Packa ner ett bibliotek
Att packa ner ett bibliotek tar sin tid.
Just nu befinner sig hela Skönadalsskolans bibliotek nedpackat i lådor. Hyllorna som har stått i biblioteket i drygt trettio år börjar bågna, vackla och trilskas på alla möjliga sätt. Dags för ny inredning med andra ord.
Det är naturligtvis helt fantastiskt att få möjlighet att planera och inreda med nya fräscha hyllor. Men det är också fruktansvärt tungt, tidsslukande och dammigt.
Det är inte utan att jag känner mig som en riktigt stor dammråtta hela jag.
MEN snart kan jag glassa omkring bland allt det nya och fina.
måndag 4 februari 2013
Förr eller senare exploderar jag
Under förra året var det många som läste, tyckte om och recenserade The Fault in Our Stars, en bok skriven av John Green. Nu är boken översatt till svenska och jag har läst den!
Hazel Graze är 16 år och lever med en obotlig cancer. Hon vet att hon, inom kort, kommer att dö i sjukdomen. Egentligen lever hon redan nu på ”övertid” hon var mycket nära döden redan för två år sedan. Hazel slutade skolan för tre år sedan, nu tvingas hon gå på behandlingar på sjukhuset och umgås med sin mamma dagarna igenom. Hon orkar inte träffa sina gamla kompisar från skolan speciellt mycket.
På en stödgruppsträff för svårt cancersjuka tonåringar träffar hon så på Augustus Waters – en utstuderat nonchalant men otroligt snygg och karismatisk kille! Augustus är inte bara snygg han är både fantastisk och speciell och han och Hazel får en omedelbar kontakt och känsla för varandra. Augustus är också cancersjuk och boken blir mycket speciell på grund av att ungdomarna tvingas leva för dagen och i nuet eftersom de inte vet hur länge till de kommer att få leva. Hazel och Augustus blir förälskade - våldsamt och smärtsamt förälskade i varandra. Hazel kämpar emot till en början, hon tycker inte det är någon idé när hon är så sjuk. Men till slut kan hon inte motstå Augustus och sina starka känslor för honom.
Hazel och Augustus, Augustus och Hazel, de umgås, njuter av livet och är förälskade TROTS svåra cancerbehandlingar, syrgastuber och amputerade ben. Deras intelligenta och drivna dialog och tankarna om livet, döden och hela existensen är bokens stora behållning, det är också det som blir kvar och inte lämnar en när sista sidan är utläst.
Förr eller senare exploderar jag är en mycket speciell bok, det är en outhärdligt sorglig bok men en mycket bra bok för äldre ungdomar och för vuxna. Det finns många som redan lovprisat boken och jag kan inte annat än att stämma in i hyllningskörerna!!!
Hazel Graze är 16 år och lever med en obotlig cancer. Hon vet att hon, inom kort, kommer att dö i sjukdomen. Egentligen lever hon redan nu på ”övertid” hon var mycket nära döden redan för två år sedan. Hazel slutade skolan för tre år sedan, nu tvingas hon gå på behandlingar på sjukhuset och umgås med sin mamma dagarna igenom. Hon orkar inte träffa sina gamla kompisar från skolan speciellt mycket.
På en stödgruppsträff för svårt cancersjuka tonåringar träffar hon så på Augustus Waters – en utstuderat nonchalant men otroligt snygg och karismatisk kille! Augustus är inte bara snygg han är både fantastisk och speciell och han och Hazel får en omedelbar kontakt och känsla för varandra. Augustus är också cancersjuk och boken blir mycket speciell på grund av att ungdomarna tvingas leva för dagen och i nuet eftersom de inte vet hur länge till de kommer att få leva. Hazel och Augustus blir förälskade - våldsamt och smärtsamt förälskade i varandra. Hazel kämpar emot till en början, hon tycker inte det är någon idé när hon är så sjuk. Men till slut kan hon inte motstå Augustus och sina starka känslor för honom.
Hazel och Augustus, Augustus och Hazel, de umgås, njuter av livet och är förälskade TROTS svåra cancerbehandlingar, syrgastuber och amputerade ben. Deras intelligenta och drivna dialog och tankarna om livet, döden och hela existensen är bokens stora behållning, det är också det som blir kvar och inte lämnar en när sista sidan är utläst.
Förr eller senare exploderar jag är en mycket speciell bok, det är en outhärdligt sorglig bok men en mycket bra bok för äldre ungdomar och för vuxna. Det finns många som redan lovprisat boken och jag kan inte annat än att stämma in i hyllningskörerna!!!
Mysrysigt
Jag har läst en del härligt mysiga spökberättelser på sista tiden. Och även om ljuset sakta men säkert kämpar sig tillbaka så finns det fortfarande gott om mörka eftermiddagar och kvällar kvar att ägna åt rysligheter.
Glasbarnen av Kristina Ohlsson utspelar sig i skånska Åhus. När Billies pappa dör bestämmer sig hennes mamma för att flytta tillbaka till Åhus där hon bodde som barn. De behöver en nystart, säger mamma. Billie tycker inte det någon vidare bra idé, speciellt inte när hon får se huset som mamma tänker köpa. Direkt hon kommer in i den gamla träbyggnaden känner Billie att huset inte vill ha dem där. Och det verkar definitivt vara något skumt med mannen som visar dem huset. Mamma slår bort det, och menar att det bara är för att Billie inte vill flytta som hon inbillar sig saker. Direkt de flyttar in börjar det hända märkliga saker. Den blå färgen på fasaden börjar falla bort och avslöja att huset en gång varit gult. Billie får hotfulla medddelanden på gamla barnteckningar som hon hittat i sitt rum. Det knackar på fönstren på nätterna och taklampan i vardagsrummet vajar fram och tillbaka. Billie tycker det är allt obehagligare att bo i huset och när en gammal kvinna kommer fram till henne på biblioteket och säger att de måste flytta så snart som möjligt innan något allvarligt händer blir hon riktigt rädd. Tillsammans med sin kompis Alladin bestämmer hon sig för att försöka ta reda på vad som döljer sig i husets historia.
Jesper Tillberg har skrivit en annorlunda rysare, De svarta svanarnas natt. Framsidan ser klassisk ut. Ett ensamt hus på en hed, i rödtonat oroligt ljus, och brutna bokstäver. Den handlar om Jonas som är 13 år. Hans mamma har lämnat familjen och flyttat till en ny man i norrland och pappan är rätt knäckt över det. Nu har pappan ärt ett hus på Fårö och bestämmer sig för att åka dit på sommarlovet och försöka rusta upp det. I släptåg har han Jonas och Jonas storasyster Jenny. Ingen av dem har några större förhoppningar på det här lovet. Det visar sig att huset är i så uselt skick att de inte kan sova där överhuvudtaget, och istället tältar de i trädgården medan renoveringen pågår. Jenny försvinner varje dag iväg med sin nyfunne pojkvän och Jonas börjar utforska området på egen hand. Han kommer till ett märkligt hus, med grindar, murar och varningsskyltar, och där möter han än märklig gammal man som han börjar prata med. Stämningen är hela tiden lite kuslig, men det är först när huset är färdigt och pappan börjar gräva för att bygga ett nytt utedass som det verkligen blir spökigt. Jonas tycker att det är något skumt med grupen där borta i skogsbrynet, det ligger som en dimma över marken, en dimma som följer efter dem in i huset. Och på nätterna händer saker som varken han eller Jenny kan förklara med några naturliga orsaker.
Nästa bok är kanske inte så rysig, men jag har läst den och vill tipsa... Rädda honom av Camilla Lagerqvist. Jag har inte läst något av henne tidigare och blev nyfiken eftersom jag tyckte att framsidesbilden och baksidestexten passade så otroligt dåligt ihop. Det tycker jag för övrigt fortfarande. Tawni är förkrossad sedan hennes älskade morfar plötsligt dött. Tawnis mamma bestämmer sig för att skicka iväg henne till farmor och farfar i England. Tawni har aldrig varit där förut, det brukar alltid vara de som kommer till Sverige. Några dagar före resan börjar hon få konstiga, lite otäcka SMS, "Bara du kan rädda honom!" står det. Hon kan inte se vem de är ifrån och hon förstår verkligen inte vem de gäller. Vem är det som ska räddas? På tåget från flygplatsen till byn där farföräldrarna bor får Tawni ytterligare ett meddelande. När hon kommer tillbaka från toaletten är det imma på rutan och i imman har någon skrivit "Du kan rädda honom!". På svenska. På ett tåg i England. Tawni fattar ingenting. Farmor driver ett café och här träffar Tawni Harriet som har en te- och magibutik på andra sidan torget. Harriet verkar ganska underlig och hon tar med Tawni till en minnessten som restes över de som drunknade i en förfärlig olycka utanför byn för 80 år sedan. Precis vid stenen finns en häxring, en perfekt cirkel med svampar, och när Tawni ställer sig i cirkeln snurrar plötsligt allt till, hon blir yr och svimmar nästan av. När hon vaknar är Harriet, stenen och den asfalterade vägen borta. Folk är klädda i märkliga kläder och de tittar ganska snett på hennes jeansshorts och gympaskor. Sakta börjar det går upp för Tawni att hon har rest i tiden.
Glasbarnen av Kristina Ohlsson utspelar sig i skånska Åhus. När Billies pappa dör bestämmer sig hennes mamma för att flytta tillbaka till Åhus där hon bodde som barn. De behöver en nystart, säger mamma. Billie tycker inte det någon vidare bra idé, speciellt inte när hon får se huset som mamma tänker köpa. Direkt hon kommer in i den gamla träbyggnaden känner Billie att huset inte vill ha dem där. Och det verkar definitivt vara något skumt med mannen som visar dem huset. Mamma slår bort det, och menar att det bara är för att Billie inte vill flytta som hon inbillar sig saker. Direkt de flyttar in börjar det hända märkliga saker. Den blå färgen på fasaden börjar falla bort och avslöja att huset en gång varit gult. Billie får hotfulla medddelanden på gamla barnteckningar som hon hittat i sitt rum. Det knackar på fönstren på nätterna och taklampan i vardagsrummet vajar fram och tillbaka. Billie tycker det är allt obehagligare att bo i huset och när en gammal kvinna kommer fram till henne på biblioteket och säger att de måste flytta så snart som möjligt innan något allvarligt händer blir hon riktigt rädd. Tillsammans med sin kompis Alladin bestämmer hon sig för att försöka ta reda på vad som döljer sig i husets historia.
Jesper Tillberg har skrivit en annorlunda rysare, De svarta svanarnas natt. Framsidan ser klassisk ut. Ett ensamt hus på en hed, i rödtonat oroligt ljus, och brutna bokstäver. Den handlar om Jonas som är 13 år. Hans mamma har lämnat familjen och flyttat till en ny man i norrland och pappan är rätt knäckt över det. Nu har pappan ärt ett hus på Fårö och bestämmer sig för att åka dit på sommarlovet och försöka rusta upp det. I släptåg har han Jonas och Jonas storasyster Jenny. Ingen av dem har några större förhoppningar på det här lovet. Det visar sig att huset är i så uselt skick att de inte kan sova där överhuvudtaget, och istället tältar de i trädgården medan renoveringen pågår. Jenny försvinner varje dag iväg med sin nyfunne pojkvän och Jonas börjar utforska området på egen hand. Han kommer till ett märkligt hus, med grindar, murar och varningsskyltar, och där möter han än märklig gammal man som han börjar prata med. Stämningen är hela tiden lite kuslig, men det är först när huset är färdigt och pappan börjar gräva för att bygga ett nytt utedass som det verkligen blir spökigt. Jonas tycker att det är något skumt med grupen där borta i skogsbrynet, det ligger som en dimma över marken, en dimma som följer efter dem in i huset. Och på nätterna händer saker som varken han eller Jenny kan förklara med några naturliga orsaker.
Nästa bok är kanske inte så rysig, men jag har läst den och vill tipsa... Rädda honom av Camilla Lagerqvist. Jag har inte läst något av henne tidigare och blev nyfiken eftersom jag tyckte att framsidesbilden och baksidestexten passade så otroligt dåligt ihop. Det tycker jag för övrigt fortfarande. Tawni är förkrossad sedan hennes älskade morfar plötsligt dött. Tawnis mamma bestämmer sig för att skicka iväg henne till farmor och farfar i England. Tawni har aldrig varit där förut, det brukar alltid vara de som kommer till Sverige. Några dagar före resan börjar hon få konstiga, lite otäcka SMS, "Bara du kan rädda honom!" står det. Hon kan inte se vem de är ifrån och hon förstår verkligen inte vem de gäller. Vem är det som ska räddas? På tåget från flygplatsen till byn där farföräldrarna bor får Tawni ytterligare ett meddelande. När hon kommer tillbaka från toaletten är det imma på rutan och i imman har någon skrivit "Du kan rädda honom!". På svenska. På ett tåg i England. Tawni fattar ingenting. Farmor driver ett café och här träffar Tawni Harriet som har en te- och magibutik på andra sidan torget. Harriet verkar ganska underlig och hon tar med Tawni till en minnessten som restes över de som drunknade i en förfärlig olycka utanför byn för 80 år sedan. Precis vid stenen finns en häxring, en perfekt cirkel med svampar, och när Tawni ställer sig i cirkeln snurrar plötsligt allt till, hon blir yr och svimmar nästan av. När hon vaknar är Harriet, stenen och den asfalterade vägen borta. Folk är klädda i märkliga kläder och de tittar ganska snett på hennes jeansshorts och gympaskor. Sakta börjar det går upp för Tawni att hon har rest i tiden.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)