Clownskräck

Om den här boken hade kommit i höstas hade den nog fått ligga både oläst och otipsad ett tag, men nu har ju all den där clownhysterin lagt sig och det är dags att skrämma slag på några 11-12-åringar igen. För det här är läskigt. Nu är jag ganska mörkrädd av mig, så jag var glad att jag hade mina två stimmiga barn runt mig, som ständigt avbröt mig med alla möjliga och möjliga frågor, medan jag läste.

Hamid är 14 år och ska sitta barnvakt åt sina 7-åriga tvillingkusiner Ahmed och Afifa. Kusinerna bor i ett stort hus i de rikare delarna av staden och Hamid tänker sig en avslappnad kväll med film och snacks i soffan framför familjens gigantiska TV. Men ganska snart förbyts kvällens lugn i en mardröm. En hemsk storm är på väg in och samtidigt nås han av nyheten att en förrymd fånge, från ett närbeläget fängelse, verkar vara på väg just mot det område där kusinernas hus ligger. Dessutom får han veta av morbror Mo och moster Julie att tvillingarna den senaste veckan haft förfärliga mardrömar om en clown som kommer in i deras rum på natten och står mellan deras sängar och flinar elakt mot dem. Sedan dess har moster Julie plockat bort hela sin samling med clowner som förut prydde hela huset.

Efter bara en liten stund i huset hör han steg uppifrån övervåningen där kusinerna sover. Hamid går upp för att se om det är kusinerna som vaknat, och i samma veva försvinner strömmen. I mörkret öppnar Hamid först fel dörr och kommer in i Mos och Julies sovrum. Hamid håller på att dö av skräck när han i gungstolen vid fönstret ser en gigantisk clowndocka, lika stor som han själv, som sitter och grinar mot honom. Han undrar varför moster Julie inte plockade bort den läskigaste av alla clownsaker när hon ändå höll på. Sedan snubblar han in till tvillingarna som mycket riktigt är vakna och har drömt sin clowndröm. Även om Afifa är tvärsäker på att det inte alls är någon dröm utan att clownen verkligen stått vid deras säng. Hamid avfärdar det och får barnen i säng igen. Men allt eftersom kvällen fortskrider blir han alltmer osäker på vad som egentligen är verklighet och vad som är (mar)dröm.

Det här är verkligen en skräckfilm i bokformat. Bilderna blir så tydliga i mitt huvud, även om jag aldrig varit rädd för clowner utan verkligen ser dem som något gott och bra (sjukhusclowner, clowner utan gränser mm.). Jag kan se den där grinande, lite spruckna och smetiga masken, blixtarna som lyser upp det vita ansiktet, galenskapen. Dessutom är boken bara knappt 90 sidor, så att även de som tycker att läsning är lite kämpigt kan ta sig genom den. Den engelska originaltiteln The Grin in the Dark tycker jag är betydligt bättre än den svenska Nattgästen.