Verklig kärlek till Frallan

Tredje delen i serien om Frallan har just anlänt till mitt bibliotek. Vackert blå med glitter och hjärtan.

Jag blev genast förtjust i henne när första boken, Frallan är bäst, kom. En härlig sexåring som lever med sin mamma men även nära sin mormor.

Så här presenterar hon sig själv.

Andra delen, Frallan räddar världen blev jag inte lika förtjust i men det är absolut ingen dålig berättelse. 

Så kom då tredje delen som heter Frallan och kärleken och jag föll pladask. Hon har hunnit bli lite äldre, gissar jag. Det är Frallan själv som berättar och det gör hon på ett underbart sätt, ett konsekvent "Frallan-perspektiv". Det är skickligt gjort av Sara Ohlsson att få till en så äkta ton. Bilderna är underbara och Lisen Adbåge har verkligen gjort Frallan till en stor personlighet. Jag gillar även hur mamma och mormor porträtteras, inga smala fotomodellskroppar här inte.

I skolan håller de på med konst, nästan som pyssel menar Frallan. Hennes bästis Ellen gör ett hjärta med Frallans namn i. Ester meddelar att hon gillar Frallan och att hon gärna får vara kär i henne. Fast det vill nog inte Frallan. Det är ju roligare att leka häst och klättra i träd än att vara kär. Tror hon i alla fall, för erfarenheten är obefintlig. Det tjorvar till sig ett tag, men Frallan löser det på ett lysande sätt. 

I boken finns också en fantastisk scen när mormor och Frallan ska städa i stökiga rummet de kommer liksom aldrig igång, det är så mycket att fundera över och titta igenom. Fast till slut ser mamma till att de börjar röja, mamma är finurlig och lurar dem att rensa. 

Böckerna kan läsas fristående och egentligen i vilken ordning som helst. Jag ser gärna fler berättelser om denna häftiga tjej.

Att sätta ner foten

Lisen Adbåges senaste bilderbok Dom som bestämmer berättar en historia som vi alla kan känna igen oss i. Dramat utspelar sig på en gård mellan husen. Vilken gård det handlar om kan fritt tolkas in av betraktaren. Här finns två gäng, "Dom som bestämmer" och "Vi som inte får vara med". Bara genom att titta på de underbara bilderna har läsaren klart för sig vilket gäng som är vilket. "Dom som bestämmer" jagar hela tiden bort det andra gänget från vattenleken, gungorna, klätterställningen eller kojbygget. De utövar sin makt och förstör. Men här finns hela tiden en känsla av att det är mycket roligare att vara en i gänget "Vi som inte får vara med". De ser glada ut och samarbetar i leken, i alla fall tills de andra kommer.
Till slut får de kuvade nog och uttrycker unisont ett NEJ! Det blir så misslyckat för "De som bestämmer" när de andra bara drar iväg från fotbollsplanen. Inget sockersött slut med andra ord utan mer som om det vore based on a true story.
En fantastisk berättelse som kan ge råg i ryggen.Det som gör berättelsen så stark är att varken bilderna eller texten berättar för mycket, inga pekpinnar, inget skrivet på näsan.
Boken som enligt förlaget vänder sig till åldern 3-6 år tycker jag kan läsas långt upp i lågstadieålder. En pärla att använda i boksamtal om mobbning och civilkurage.

Julkalender Lucka 18 - Tio vilda hästar firar jul

Tio vilda hästar firar jul är den fjärde boken om de charmiga hästarna Dandy, Plus, Dolanga, Minus, Dior, Rataplan, Pistage, Silver, Lord och Doj-Doj. De har bestämt sig för att ställa till med ett härligt jukalas och bjuda in alla de vilda djuren. Hästarna planerar in i minsta detalj, vilken mat som ska serveras och inte minst vilka lekar som ska lekas. De är så förväntansfulla och ger sig iväg för att bjuda in alla.
Men ingen vill komma för det är inte alla som gillar samma sorts mat som hästar gör. Maskarna kan inte hoppa bock, räven vill inte ha något mys och fiskarna kan faktiskt inte komma till ett julkalas som är på land. 
Först blir det deppigt men sen tänker de till och börjar om och snart vill alla komma. På julbordet finns allas favoritmat och det händer saker så att samtliga kan bli nöjda och belåtna.
Hela berättelsen är liksom de andra böckerna, om de tio vilda hästarna, skriven på vers. Vers som funkar och inte haltar. Raderna är glada och "galoppiga" författade av Grethe Rottböll och Lisen Adbåge. Det är Lisen som gjort de fartfyllda illustrationerna. En bilderbok rolig för de flesta åldrar och den håller att läsa även efter jul.