onsdag 16 oktober 2019

Välskriven fantasy med afrikansk inspiration

Children of blood and bone: Solstenen är skriven av Tomi Adeyemis och är en fantasyroman som utspelar sig i en miljö inspirerad av Nigeria och västafrikansk kultur.
Huvudpersonen Zélie var bara ett litet barn under den hemska tid när kungen krossade magin med en förfärlig jakt på alla som hanterade magi, men kommer fortfarande ihåg hur Orïsha var före katastrofen. Då fanns det 10 stammar som var och en utförde olika sorters magi. Hennes mamma hade förmågan att genom magi styra över liv och död och Zélies vita hår skvallrar om att även hon skulle ärvt förmågan att hantera någon form av magi. Vilken sorts magi visade sig när barnet var ungefär 13 år, men när Zélie fyllde 13 så var magin sedan länge försvunnen. Nu måste Zélies folk slava för adeln och ses på med avsmak av de flesta. Deras vita hår avslöjar dem och gör det omöjligt för dem att gömma sig. Språket och alla berättelser håller på att försvinna, och även hoppet om ett drägligt liv. Men en dag händer något magiskt och det visar sig att möjligheten att återskapa magin finns, men allt hänger på Zélie själv och att hon kan lita på en förrymd prinsessa. Tiden är dessutom förfärligt knapp... Del två kommer ut på engelska senare i höst, den heter Children of Virtue and Vengeance och tanken är att det ska bli en tredje, avslutande, del också.


 

Gräns av John Ajvide Lindqvist

Tina jobbar i tullen Kapellskärs hamn. Hon har ett fantastisk näsa och kan lukta sig till det mesta, och utöver det en väldigt säker känsla för när människor har något att dölja.
Hon är som klippt och skuren för sitt yrke, och ibland ber andra myndigheter om hennes hjälp.
En dag stiger en man i land från färjan. Hon kan känna hans doft redan innan hon ser honom. Hon vet instinktivt att han döljer något. Frågan är vad, för Tina hittar inget olagligt bland hans tillhörigheter.
Hon och hennes kollegor är tvungna att släppa honom, men Tina kan inte släppa det.
När samma man en tid senare går igenom tullen på nytt är Tina fast besluten om att kunna avslöja vad det är han döljer. 
Gräns är en väldigt spännande och gripande berättelse om sökande, att finna sig själv och om acceptans.
Den har även filmatiserats, men med ett manus som skiljer sig något från boken.
Både boken och filmen är mycket bra. Den är lämplig från ca årskurs åtta.

"Min bästa novell." John Ajvide Lindqvist



tisdag 15 oktober 2019

Fyra noveller om förintelsen

Andra världskriget och förintelsen är återkommande aktuell i litteraturen. Det kommer nya barn- och ungdomsböcker med jämna mellanrum i ämnet. På Tolvåkerskolan läses Camilla Lagerqvists böcker ( i serien Svarta rosorna) en hel del. Även John Boynes böcker, Pojken i randig pyjamas och Pojken på bergets topp lånas mycket.

Novellix har nyligen gett ut en box med fyra korta noveller som alla handlar om förintelsen. På boxen kan man läsa följande rader:  Nu, närmare 75 år efter det att kriget tagit slut och det sista lägret befriats, står vi inför faktum: De som genomlevde Förintelsen, de sista ögonvittnena, är på väg bort. Samtidigt ser vi hur processer och ideologier som ledde fram till denna katastrof ökar i samhället, hur den sprids genom Europa med förnyad kraft.

Jag har läst de fyra novellerna. De är alla mycket välskrivna och berör mig mycket. Speciellt tagen blir jag av novellen En vårmorgon skriven av den polska författaren Ida Flink. Novellen handlar om en judisk familj med man, hustru och ett barn. De är på väg till tågstationen eftersom alla judar är tvingade att gå dit denna vårmorgon. De ska iväg med tåget. Vart vet de inte, men föräldrarna förstår allvaret. Det är en mycket vacker vårmorgon, fåglarna sjunger och morgonljuset är ljuvligt. Samtidigt vandrar den lilla familjen iväg mot avgrunden...

Dessa noveller passar äldre tonåringar och vuxna.


måndag 14 oktober 2019

Sjörövarhöst

Mörkret sänker sig, regnet piskar och vinden viner runt knuten. Hösten är här och inbjuder till kurande inomhus under varma filtar. Och tredje boken om den föräldralösa flickan Stella passar perfekt att läsa under tiden. Skorstensjul kom som adventskalenderbok 2015, och Maria skrev om den på bloggen då. Jag minns att jag älskade historien om Stella och skorstensbarnen som lever obemärkta och bortglömda av alla uppe bland takkupor och prång på Stockholms tak. Det var en spännande, mystisk berättelse, perfekt för den magiska tiden fram till jul. För två år sedan kom Älvsommar och jag var väldigt peppad, men inser nu att jag aldrig läste den. Ingen bloggade heller om den. Och nu har då tredje delen Sjörövarhöst kommit.
Stella bor kvar hos Miriam som äger en antikaffär i Gamla stan. Här bor också Issa, som liksom Stella kom från barnhemmet i den första boken. En kväll bankar det på dörren nere i butiken och Stella smyger ner för att kolla vem det är som kommer så sent. Miriam tar emot en gammal sjökista från en man med träben, och hon betalar mycket pengar för den. Den känns på något sätt hemlig och när Miriam och Issa gått till sängs smyger Stella ner för att ta sig en titt. Hon hittar en ring med en kompass på, och sätter den på sitt finger, och en gammal loggbok. Boken hinner hon bara bläddra i innan hon hör att någon håller på att bryta sig in i butiken. Stella lägger tillbaka boken och stänger kistan innan  hon gömmer sig under ett bord med en duk som hänger ner och döljer henne. Hon hör hur någon kommer in i butiken och tar kistan med sig. Någon med träben.

Varför säljer man något bara för att samma natt stjäla tillbaka det? Vem är egentligen ensamseglaren, vars kista det egentligen är? Vad är det för hemligheter som döljer sig i loggboken? Vad är Månvandraren?
Och varför kan Stella inte ta av sig kompassringen, hur mycket hon än försöker?
Sjörövarhöst är full av mystik, spökskepp och legender. Men också av Stellas eviga undran vem hon egentligen är. Vem lämnade henne till barnhemmet och varför? Finns hennes föräldrar kvar där ute någonstans? Vet ensamseglaren något om vem hon är?
Precis som i de tidigare böckerna illustreras varje kapitel av en helsidesbild av Lina Bodén. Hon har en förmåga att få bilderna tydliga och uttrycksfulla, trots att de egentligen är ganska oskarpa. Som man kan förvänta sig går färgskalan i mörkblått, lila, svart, grått. Så att läsaren riktigt omsluts av höstmörkret.


söndag 13 oktober 2019

Fantastiska illustrationer av Maria Nilsson Thore

Jag har naturligtvis sett Saltkråkan både två och fem gånger, men jag har faktiskt aldrig läst böckerna. Och de skrevs ju också först för TV. Nu har första bilderboken om Saltkråkan kommit och liksom många andra av Astrid Lindgrens bilderböcker är det ett kapitel från de befintliga böckerna som brutits ut och fått en ny inramning. Tidigare bilderböcker har illustrerats av till exempel Ilon Wikland och Marit Törnkvist - den senare hade en hel utställning på Astrid Lindgrens Näs när vi var där i somras - men nu har stafettpinnen gått vidare till underbara Maria Nilsson Thore. Hon har skrivit och illustrerat älskade böcker som Petras prick, Bus och Frö på varsin ö, småbarnsböckerna om förskolan ärtan, Treo, Enis och en till, Konstiga djur och många fler. Jag kan förresten tipsa om hennes Instagramkonto (jagjobbar) där hon ibland lägger upp små filmsnuttar på när bilderna växer fram. Så fina.

Den första bilderboken om Saltkråkan handlar om när Pelle råkar skaffa sig ett eget djur, en kanin närmare bestämt. Pelle och Tjorven ger sig iväg till bonden efter mjölk, men den lilla promenaden tar en oväntad vändning när de först får följa med kofärjan till grannön och sedan därifrån ror helt själva vidare till en annan ö, där de tack vare Tjorvens förslagenhet får köpa en kaninunge för bara en enda krona. Allt hade varit gott och väl om inte åskan dragit in just som de ska ro hemåt igen, för det enda i hela världen som kan skrämma Tjorven är just åska.
Berättelsen är ju vad den är, Astrid är vår starkast lysande stjärna på barnbokshimlen, men vi kan hennes berättelser. Det är för bilderna man ska köpa/låna den här boken … Bilderna är helt enkelt fantastiska. Lugna, milda vattenfärger. Hav och himmel som kommer till liv. Vi "vet" hur Tjorven, Malin och farbror Melker ser ut, men Maria Nilsson Thore har inte fastnat i det tänket utan ger dem sin egen prägel. Jag älskar det.
Boken är ju lång för att vara en bilderbok, med mycket text på varje uppslag, men med de här bilderna så gör det ingenting. Både jag och barnen jag läste för kunde titta länge på dem.

torsdag 10 oktober 2019

Bokmässan 2019, del 2




Även jag har varit på bokmässan i Göteborg. Jag fick mycket inspiration och kunskaper med mig därifrån som vanligt. Här ska jag berätta om några höjdpunkter.

Jag var på seminariet "Den här gången ska allt bli annorlunda!" med de tre författarna Siri Spont, Sandra Beijer och Jenny Jägerfeld. De har alla tre nyligen kommit med ungdomsböcker som var och en för sig handlar om identitetssökande och om önskan att vara någon annan eller att bo på någon annan plats. Ämnen som kom upp under seminariet var:

- önskan att bli någon annan. Många ungdomar tycker att de blir inplacerade i en given roll. När de blir lite äldre vill många gå utanför denna bilden av sig själv som omgivningen har. Det kan vara svårt att känna att man utvecklas när man tillbringar lång tid omgiven av samma personer. Ibland tar man ett aktivt kliv bort från sitt gamla umgänge till något nytt. Det är inte alltid att det nya känns rätt heller.

- Det är svårt att vara ungdom. Man vill mycket, kanske flytta, byta kompisar eller bara bli modigare. Samtidigt har man ingen bestämmanderätt vad det gäller var man ska bo eller vilken skola man ska gå i.

- Högstadiet är en svår period för många. Man måste vara "helt rätt" annars blir man lätt utanför och känner sig annorlunda. Vem tillåts bestämma vad som är helt rätt?

I alla tre böckerna finns det med personer som känner sig nöjda. Både med sig själva och med platsen de bor och lever på. De vill inte vara några andra. De är jordnära och vanliga och tillåts också att vara det. Dessa personer blir alla viktiga för huvudpersonerna i böckerna.

Många känner igen sig i att inte riktigt veta vem man är eller hur man ska vara, speciellt under tonåren. Kanske kan det hjälpa att läsa någon av seminariets tre böckerna. Jag tror också att dessa böcker kan passa mycket bra att ha i bokcirklar/läsgrupper på högstadiet.

Böckerna som seminariet handlade om är Mellan oss av Sandra Beijer, Är det nu allt börjar av Siri Spont och Mitt storslagna liv av Jenny Jägerfeld.

Linda Spolen föreläser på bokmässan 2019
Jag deltog i flera seminarium kopplade till MIK (ett av årets teman på bokmässan). MIK betyder Medie- och informationskunnighet. Citaten nedan fick jag från två olika föreläsningar.  Jag tycker de säger så mycket om vår tid och vad vi behöver tänka på när vi arbetar med MIK i skolan.

“Vi lever i en värld där allt går snabbare och tanken långsammare. Det är så viktigt att eleverna har erfarenhet och källtillit” (Thomas Nygren, Bokmässan 2019). Det är en nödvändighet att de källkritiska förmågorna automatiseras hos våra elever. Vi ska lära dem att reflexmässigt vara källkritiska och informationsmedvetna.

“Vi ska inte låta google vara källkritiska åt oss. Vi måste lära eleverna källkritik, sökteknik och sökkritik” (Linda Spolén, Bokmässan 2019). Om vi inte själva är källkritiska och söksmarta kommer google att vara det åt oss. Vill vi verkligen att google ska göra jobbet?




Ett monterbesök hos UR.se resulterade i att jag hittade till en bra, rolig och smart serie om naturvetenskap kopplat till källkritik. Serien heter Kolla myten och det är epidemiologen och vetenskapsjournalisten Emma Frans som ligger bakom serien. Titta på den! Den är sevärd och passar för elever i åldrarna 12-16 år.


En glad Ola Lindholm
Som vanligt lyssnade jag på flera författare som pratade om sina nya böcker. Bland annat lyssnade vi på när Ola Lindholm pratade om sin alldeles nya serie Kung Pow. Det har hittills kommit ut två delar i serien som handlar om Mästare Ju, Sam och datageniet Aicha som tillsammans kastar sig ut i olika actionäventyr. Böckerna är bra och de lånas flitigt, speciellt av mellanstadiekillarna.










onsdag 9 oktober 2019

Presentation skolbiblioteksverksamhet och Bibliotek i Världsklass

I måndags kväll var Maria och Ninni och presenterade skolbiblioteksverksamheten och Skolbibliotek i världsklass för Utbildningsnämnden. Så roligt att få presentera sin verksamhet för dem som har det övergripande ansvaret! Genom presentationen fick de en inblick i hur vi arbetar ute på skolorna, vad vårt teamarbete innebär och vilka otroliga fördelar det ger och att det skapar nyfikenhet ute i landets skolbiblioteksvärld. Vi presenterade även kriterierna för att få utmärkelsen Skolbibliotek i världsklass och pratade om att även om det satsats på skolbiblioteken så är förutsättningarna olika inom kommunens skolor på grund av olika stor tjänstetillsättning. Några skolor har haft möjlighet att satsa på att öka tjänsten i skolbiblioteket, vissa inte. Önskemål för att kunna få fler skolbibliotek i världsklass är att de små skolorna har minst 50% bibliotekarie i skolbiblioteket. Vi fick många kloka frågor både under och efter presentationen och en av dem som var med 2004 och tog beslutet om att det skulle finnas utbildade bibliotekarier på skolbiblioteken sa att det var roligt att se så bra det blivit! Sådan feedback är härlig att få!

                                                               

                                                                               

tisdag 8 oktober 2019

En spännande bladvändare

Camilla Lagerqvist är en av mina favoritförfattare. Hon skriver spännande böcker om olika människoöden under 1900-talet. "Pojken i graven" är hennes senaste bok och redan på första sidan var jag fast och kunde inte sluta läsa.


"Pojken i graven" handlar om ett syskonpar som heter Malin och Bosse. De bor på en gård och i en stuga intill bor deras mormor. Om nätterna promenerar mormor iväg och kommer tillbaka jordig. Syskonen är nyfikna på vart hon går och bestämmer sig för att följa efter. Det visar sig att hon går till kyrkogården, till sin familjegrav. Mormor säger till Malin och Bosse att hon vill veta om han är där i graven. Syskonen vet inte vem mormor menar och tror att hon yrar. Men det visar sig att mormor hade en pojke som hette Lukas och nu vill hon ta reda på om han verkligen finns i den nergrävda kistan. Malin och Bosse hjälper till att gräva efter kistan och när de tillsammans öppnar den, finns där bara tegelstenar … Varför finns inte Lukas i den nergrävda kistan? Malin och Bosse måste ta reda på vad som hänt honom. Kommer de att få svar?


"Pojken i graven" är en läsvärd bok från cirka tio år.



Barn och ungas medievanor

Statens medieråd publicerade nyligen sin rapport om barn och ungas medieanvändning, "Ungar och medier 2019". Det är mycket intressant läsning, då du får inblick i hur mycket tid de olika åldersgrupperna lägger på olika medier. En del behandlar ungas användning och tillit till nyhetsmedier och här finns en del att arbeta med, inte minst då det visade sig att socioekonomiska och demografiska förutsättningar gör stor skillnad.

Det som är ledsamt, men inte helt oväntat, är att läsningen av fysiska böcker får stryka på foten till förmån för andra aktiviteter.
I åldersgruppen 9-12 år uppger 22 %  att de läser varje dag (31% 2012, 26% 2017) och 6% uppger att de  lyssnar på ljudbok.
I åldersgruppen 12-16 år är läsningen ännu lägre, bara 11 % uppger att de läser varje dag
(20% 2012, 11% 2017) och 3 % uppger att de lyssnar på ljudbok.

Detta innebär enligt rapporten inte att barn och unga inte läser, men de läser andra texter än tryckta böcker. 

Läs gärna rapporten i sin helhet, du kan ladda ner den genom att klicka på länken Ungar och medier 2019


måndag 7 oktober 2019

Jag heter Astrid!

"Astrid, alltid Astrid! är en kapitelbok skriven av Charlotta Lannebo och illustrerad av Maria Nilsson Thore. Den handlar om Astrid som är åtta år och bor tillsammans med sin mamma, pappa och tre syskon i ett gult kedjehus på Ladugårdsvägen 8. Hon är kortast i klassen men inom sig känner sig Astrid storslagen. Astrid heter egentligen Eva men efter att hennes mamma berättat om sin mammas mormor som hette Astrid, bestämmer sig Eva för att byta namn.



Astrid är yngst i syskonskaran och känner sig ganska orättvist behandlad. Bland det värsta Astrid vet är att gå på fritids. Hon tycker heller inte om att bli avbruten när hon gör saker som till exempel när hon syr en väska på fritids och plötsligt måste dela symaskin med Adam eller när hon har tänkarstund.



Det är en händelserik bok och vi får bland annat följa med Astrid och hennes familj till fjällen, vara med när Astrid och Julle sätter igång brandlarmet och när Astrid ska sova över hos kompisen Maryam.



En kapitelbok från cirka sju år om orättvisa, familj, ilska och behov av att få vara själv.




Bokmässan 2019

Bokmässan är en av årets höjdpunkter för mig! Två dagar som är fullspäckade av seminarium och möten med författare och experter i olika ämnen. Intrycken är många och varje år föds det idéer som jag testar i skolbiblioteket. Och alla böcker! Så härligt att få chansen att bläddra i nya titlar och se layout, textsnitt mm  Jag gör alla inköp via Adlibris webbsida där jag inte kan känna och titta i böckerna, så  i Bokmässans förlagsmontrar kan jag frossa i den upplevelsen!

Nedan följer ett axplock av vad jag hann med under årets Bokmässa.

Jag började med ett seminarium om Allmän och lika läsrätt med en panel bestående av Jenny Edvardsson, lärare i svenska på Wendesgymnasiet, Cilla Dahlén, skolbibliotekarie, Maria Samuelsson, förstelärare i svenska. I samtalet kom det bland annat fram att för de som är ovilliga läsare kan igenkänning vara en ingång till läsning. En annan klokskap som framfördes var att läsning i skolan ofta kopplas samman med prestation, inte lust. Där har vi lite att arbeta med kände jag. Andra tänkvärda saker var att läsläxan kanske kan få vara den bok en redan läser, då blir det inte ett lika stort motstånd och ytterligare ett måste och sist men inte minst att bli respekterad för det sätt en läser på oavsett om det är med ögonen eller öronen.

,


Nästa programpunkt handlade om läscoaching. Maria Björsell har skrivit en hel bok om detta och det behövs idag när läsningen minskar i alla åldrar. Förr så gick läsandet upp när ungdomarna blir vuxna, nu gör det inte det längre.
Vad beror då den minskade läsningen på? Maria tror att mycket beror på att
läsläxor och högläsningen försvinner i 10 årsåldern. Då släpps barnen fria, och förväntas klara det själva. Då dippar läsningen trots att de möts av mer och mer text. Vi behöver fortsätta coacha dem!

                                   

Jag lyssnade även på Pamela Schultz Nybacka som pratade om Värdet av skolbiblioteket. Pamela var i Kävlinge och intervjuade oss skolbibliotekarier om vårt arbetssätt i team som är tämligen unikt.  Hon är väldigt förtjust i vårt arbetssätt och det tycker jag är väldigt roligt! Rapporten var ett underlag till Nationella biblioteksstrategin som publicerades i våras. 

,

Efter ytterligare några intressanta seminarier så avslutades dagen med Sara Lövestam och Sagor om grammatik. Jag visste inte att grammatik kunde vara så roligt! Vi fick bland annat höra berättelsen om den strandsatta prepositionen och sagan om språkflätan. Hon berättade också om sina tidigare böcker, som jag genast blev väldigt sugen på att läsa. 


 Även fredagen var oerhört innehållsrik med många fina scenprogram i förlagens montrar, bland annat så pratade Maria Heimer med Ann Pihlgren om högläsning i förskoleklass. Högläsningen är viktig för språkutvecklingen i och med att när du läser högt så kan du läsa en bok som är snäppet svårare än vad barnet själv kan läsa. Då får barnet en högre abstraktionsnivå, nya uttryck och mer komplexa meningar. I boken bjuder hon på tips vad en bör tänka på när en väljer bok och planerar högläsningen.


Så många nya intryck och kloka saker som följer med hem. Jag längtar redan till nästa år!








fredag 4 oktober 2019

Kanelbullens dag

Idag är det Kanelbullens dag och bulldoften ligger tjock över landet! Vill du inte baka kan du sticka en kanelbulle istället 🙂 I boken Stickcafé får du beskrivning, och recept, på kanelbullar och många andra smaskiga kakor. Lycka till!


onsdag 2 oktober 2019

Alice i Stratford

Det har kommit en ny bok i Åsa Storcks serie På plats i tiden. Den här gången får vi följa med till William Shakespeares England.
På 1500-talet fick flickor inte lära sig läsa och det tycker Alice är orättvist. Hennes tvillingbror Adam gillar inte skolan, han tycker det är svårt och har svårt för att komma ihåg det han läser. Alice brukar hjälpa honom att öva in utantilläxorna.
Alice och Adam bor, sedan föräldrarna dog i pesten, hos sin moster Emma i byn Stratford. Emma älskar teater och säger att om hon var man skulle hon åka till London och ta jobb som skådespelare, men nu som kvinna får hon istället vara kokerska. Det är inte helt okomplicerat att bryta normer i en liten by på landet. Mrs Carter, en kvinna i byn, har spionerat och sett både Emmas charader och att Alice kan skriva och läsa, och hon är inte nöjd. Hon börjar sprida ut rykten om att Emma inte är lämplig för att ta hand om barnen. Det vore mycket bättre om Alice och Adam kom och bodde hos henne där de kan jobba ordentligt och inte gå och dra, säger hon.
En dag ska Adam spela i en skolpjäs, men han är så orolig över att glömma sina repliker. Han ber Alice komma och göra hans roll, om hon stoppar in håret i en mössa och tar på sig hans kläder så är det ingen som kommer se någon skillnad på dem. Ingen utom möjligtvis den skarpögda Mrs Carter. Som tur är står det en väldigt speciell gäst längst bak i publiken, som har makten att avstyra Mrs Carters planer.


Jag gillar de här korta böckerna som ger mig ett litet titthål in i olika historiska epoker och platser. Det är kul att alla utspelar sig på olika ställen i världen. De tidigare har varit i Lund på 1100-talet, i Kina på 1500-talet, Galapagosöarna på 1700-talet och så nu denna i England. Jag hoppas att hon skriver någon från Inkariket, kanske slaveriet i sydstaterna i nuvarande USA, romartiden, apartheid i Sydafrika … Det finns så många spännande tider och händelser att välja bland.
Alla Hegas böcker har en läsnyckel på förlagets webbplats. Den finns tyvärr inte än till Alice i Stratford, men håll koll på webbplatsen så dyker den säkert upp snart.

tisdag 1 oktober 2019

Spännande om världsomspännande nätverk och AI

Jag har precis sträckläst ”Wildcard”, den spännande fortsättningen på ”Warcross” av Marie Lu. Böckerna handlar om en inte för avlägsen framtid där ett ungt datageni skapat en fantastisk virtuell värld som ligger som ett lager ovanpå den verkliga världen. Kronan på verket är spelet Warcross. Huvudpersonen Emika lever i samhällets botten och försörjer sig som prisjägare när hon får chansen att hacka spelet. Spelets skapare Hideo Tanaka är Emikas stora idol och förebild så det är omöjligt att motstå. Under tiden Emika arbetar med att hacka sig in i spelet så kommer hon mycket nära Hideo, och deras relation får henne att fundera på om hon kanske ska strunta i alltsammans. Men allt är inte så bra som det verkar och snart blandar sig Zero, en närapå osynlig spelare, sig in i spelet. Nu börjar Emika inse att utmaningen kan komma att kostar mer än hon tänkt sig.

Marie Lu är en riktigt skicklig författare vars berättelser har karismatiska huvudpersoner, ett bra driv och spännande handling som gör att åtminstone jag sträckläser dem. Läs gärna serierna Legend och Den unga eliten också.


The Martian, Ensam på Mars av Andy Weir

Människan är en pionjär. Vi erövrade först haven sedan luften och därefter rymden. Rymden är spännande. Den lockar och är intressant. Samtidigt som den lockar så är det bara att inse att den är kall, ogästvänlig och att vi inte är så väl utrustade för att överleva där ute på egen hand.

The Martian handlar om Mark Watney som av misstag lämnas kvar på Mars. En expedition som måste avslutas på grund av en sandstorm. Besättningen bildar en mänsklig kedja och kämpar sig hand i hand mot rymdskeppet. Plötsligt slungas Mark iväg, efter att ha träffats av ett föremål, och de övriga är övertygade om att han dött. Allt sker så fort. På grund av stormen har de inget annat val än att lyfta.
När Mark kvicknar till efter stormen så inser han att han är ensam kvar på Mars.
Nu måste han göra allt han kan för att överleva på den röda ogästvänliga planeten. Målet är att kunna återvända hem.
Jag har både läst boken och sett filmen och blev inte besviken på någon av dem. Den är så otroligt spännande!

onsdag 25 september 2019

Orkidépojken av Helena Dahlgren

Något pockar och lockar i skogsbrynet. Något som drar....

När bästisarna Hanna och Zeb tar studenten så är det meningen att livet ska börja. De ska bara sommarjobba på kyrkogården först ,sen kan de åka till London.
De jobbar, festar, tittar på den gamla serien Twin Peaks(som jag blev väldigt sugen på att se igen), och läser Orkidépojkens blogg. Den är märklig och Hanna är helt uppslukad av den. Hon kollar med täta mellanrum om det skrivits något nytt. 
Handlingen utspelar sig i Tyresö. Så länge någon kan minnas så har det viskats om en närvaro ute i Tyresös skogar. Det är inget konstigt med det. Men sen börjar det hända saker- en hund försvinner och därefter en före detta skolkompis, Lina. Lina är tjejen som alla vill vara men som ingen känner.
Vad är det som händer i skogen? 

Detta är en mörk och läskig historia, lämplig från ca årskurs åtta och uppåt. Den handlar om ensamhet, gemenskap och om ondska.
Gillar du skräck så är den perfekt en kväll nu under hösten, när vinden piskar och viner kring husknuten. Kanske bor du i närheten av skogsbrynet? 

tisdag 24 september 2019

Vad är en bror?

En historia om identitet och om att söka sin rötter - kan det funka i en bilderbok för 3-6-åringar? Jodå, det tycker jag absolut. Och den mycket trötta 5-åringen (som inte var upplagd för någon djupare analys) svarade på frågan vad hon gillade bäst med boken: "Allting …" Och jag är nog böjd att hålla med. Det är en fin historia, bilderna är underbart naivistiska och dessutom är det intressant att läsa något från Taiwan.
Den brandgula hästen bor i en stor stad, han har bott där länge och har i flera år letat efter sin försvunne bror. Det enda han har kvar är ett halvt fotografi som har varit med dem båda, fast där brodern är bortriven.
En dag ser han att alla människor sitter i parken med varsin tidning och han tänker att han naturligtvis ska annonsera efter sin bror. Annonsera efter någon som har den andra halvan av fotot. Han vet inte hur brodern ser ut, men eftersom han själv är brandgul annonserar han efter någon som är brandgul. Och som har ett havt foto. Han får svar av ett brandgult hus. Men deras foton passar inte ihop. Då kommer hästen på att han ju är snabb - kanske är hans bror det också. Så annonserar han efter någon som är brandgul, snabb och har ett halvt foto. Han får svar av en bil. Han kommer på fler saker som skulle kunna vara lika mellan honom och hans bror, men ingen som svarar är hans bror.
Istället får han en vän. En kaffefärgad häst. De kan prata om allt, och det är som att de alltid har känt varandra.
Den kaffefärgade hästen letar också efter en för länge sedan försvunnen bror. Vilket sammanträffande! Den brandgula hästens hjärta blir alldeles vilt av hopp när den kaffefärgade hästen plockar fram ett trasigt fotografi. Men när de lägger bilderna bredvid varandra passar de inte ihop. Den brandgula hästen blir förtvivlad. Som tur är vet den kaffefärgade hästen råd - och ser till att fotona passar ihop. Kanske finns det ingen poäng med att båda två ska söka förgäves efter varsin bror när de har hittat varandra och kan ha varandra både till vän och bror. 
När jag hade skrivit såhär långt började jag googla på titeln för att se vad andra skrivit om boken och möttes väldigt förvånande av rubriken "Tinderproblematik i bilderboksvärld" på en webbplats knuten till förlaget. Tinder var nog det sista jag tänkte på när jag läste boken. Jag tänkte mer flyktingar som söker efter sin familj, men kanske kan få andra viktiga nära relationer i väntan på, eller istället för, en familj som dröjer eller aldrig kommer. Jag tänkte på fosterfamiljer som blir den trygga punkten för utsatta barn och unga, när de egna föräldrarna inte förmår. Jag tänkte på gemenskap mellan riktigt nära vänner, oavsett ålder, där utseende och bakgrund inte spelar så stor roll eftersom man ändå kan dela erfarenheter.
Men det är väl det här som är det fina med böcker. Författaren kan ha sin tanke och förlaget sin. Men jag är ändå helt och fullkomligt fri att tolka boken precis som jag vill. Och det gör jag.

måndag 23 september 2019

Gretas historia

En blir inte profet i sitt eget land sägs det och ett tecken på det är kanske att den enda bok jag hittat om Greta Thunberg som riktar sig mot unga läsare är skriven av Valentina Camerini med titeln ”Gretas historia:Ingen är för liten för att göra något stort”.

Boken är lättillgänglig och den beskriver på ett rakt och enkelt sätt Gretas resa från tiden då hon började bekymra sig om klimatet till den maktfaktor (jag upplever att) hon har blivit. En sak som jag tog till mig är att Gretas fokus är att sätta klimatet på agendan, inte komma med lösningar på hur det ska ske. Det får makthavarna göra. Så klokt! 
En informativ bok utan pekpinnar, men det finns förslag på vad du kan göra på egen hand för att hjälpa och minska din påverkan på klimatet. Sist i boken finns också en ordlista.



Blir du mer nyfiken på Greta kan du läsa boken "Scener ur hjärtat" som är skriven av
Greta Thunberg, Svante Thunberg, Malena Ernman och Beata Ernman.
Vill du läsa mer om klimatet så skrev Maria om Rädda Revet här och det finns även en antologi som riktar sig till barn och ungdomar som heter "Vad håller ni på med? En antologi om klimatet" skriven av bland annat Elisabeth Östnäs.

Högläsning på fritids



På Söderparks fritids läser personalen många böcker högt för barnen. Härligt! Så fort de läst ut en bok så skriver pedagogerna ut en bild på bokens framsida och sätter upp i kapprummet. På så sätt så påminns barnen om alla böcker som de läst och föräldrar som hämtar sina barn kan följa med i vilka böcker som läses.

Personalen började sätta upp bokframsidor tidigt i våras och det räcker inte längre med en vägg för alla bilder, utan nu finns det bokframsidor på två väggar. Så fint!

Högläsning på fritids är ett sätt att locka barn till läsning. Genom att högläsa och samtala om det man läser och om bilder i böckerna väcker man intresse för läsningen. Man bidrar också till att ge barnen ett större ordförråd och förståelse för ord och miljöer de inte tidigare stött på. Här finns en bra artikel om att läsa för fritidsbarn.


torsdag 19 september 2019

Husets hjärta slår!

Att packa upp nya böcker slutar aldrig att locka mig. Vad är det som dyker upp den här gången? Vilka kommer funka bra, och bli utlånade direkt, och vilka kommer stå orörda på hyllan? Det kvittar att det är jag själv som klickat iväg beställningen, när böckerna väl kommer beter jag mig som ett barn på julafton … Eller kanske inte riktigt, men jag blir alltid överraskad. Jaha, beställde jag den?! Oj, var den så tjock/tunn? Hoppsan, det var ju inte direkt ett säljande omslag. Eller tvärt om: Den här kommer att gå bra! och såklart: Åh, den här vill jag läsa! Och den! Och denna!


Idag packade jag upp en ny bok av Mårten Melin. Med tanke på hans produktivitet så är det i sig ingen ovanlighet, men den här fastnade jag lite extra för. Omslaget mörkt och hotfullt i svartvitt med titeln, spretig och oroväckande, i blodrött. Redan vi skrivbordet bläddrade jag genom boken o
ch kollade lite på bilderna av Mattias Olsson. Ruskiga, olycksbådande och väldigt mörka. Snacka om läspepp. Men jag var tvungen att vänta tills jag kom hem innan jag hade möjlighet att läsa själva boken.
Signe och Ninni tvingas ta skydd från ett oväder i ett gammalt ödehus. Trädgården är övervuxen och huset förfallet, men ett fönster på övervåningen står öppet så de antar att någon ändå bor där. Det smattrande regnet och åskan som dundrar överröstar deras knackningar men när de testar att öppna visar sig dörren vara olåst. De går in. Ingen människa syns till, men ett ljus brinner i en ljusstake i hallen och de hör ljud från övervåningen. Signe försöker hitta förklaringar till allt som är märkligt, som att inga skor eller jackor hänger i hallen, och att ingen svarar när de ropar, men Ninni verkar inte helt övertygad. De går upp för trappan för att ge sig till känna för husets ägare, men plötsligt blir båda två så otroligt trötta. Det är som att all kraft rinner av dem. Och först nu berättar Ninni för Signe att det alltid gått historier om det här huset - att människor som gått in i det aldrig har kunnat ta sig ut. Plötsligt inser Signe att det är huset som gör ljud, huset lever och det tänker inte släppa dem ifrån sig. 
Det är en snabbläst historia, bara 90 sidor och gott om illustrationer. Bilderna går i svart ända fram tills hjärtat kommer in och effekten med de röda detaljerna är slående. Bilderna visar oftast framförallt vad texten redan beskriver, men då och då får vi se mer, ett utropstecken eller kanske en fråga som inte framkommer i texten. Till exempel skulle sista bilden kunna tolkas som att slutet inte innebär den lättnad som texten antyder …
 

Pärlor och patroner- 60 historiska kvinnoporträtt av Loka Kanarp

Jag hittade denna bok när jag botaniserade runt i hyllorna på Korsbacka. Jag gillade både omslaget och titeln och började bläddra.Det slutade med att jag lånade boken och läste den. Precis som titeln avslöjar så handlar den om kvinnor, och varje porträtt har ett eget uppslag.
En får lära om både mer eller mindre mindre kända kvinnor, och roliga fakta om dessa.
Här ovan kan du t ex se uppslaget om Greta Garbo. Hon var en världsberömd filmstjärna och korad till "Världens vackrast kvinna".
Detta uppslag handlar om en liten flicka som växt upp i vildmarken. När hon hittades så kunde hon inte prata och ingen visste var hon kom ifrån. De skickade en hund på henne, men den slog hon ihjäl med sin träklubba!

Boken är full av intressanta fakta presenterade med fina bilder.

Välkommen in och låna den!



tisdag 17 september 2019

De sista barnen på jorden

När jag såg omslaget till "De sista barnen på jorden" av Max Brallier så tänkte jag att denna boken kommer nog många att gilla. Zombier och monster går otroligt bra i mitt bibliotek och här är en bok med båda elementen i. Min tanke är nog korrekt, jag ställde ut boken i går eftermiddag och i morse blev den utlånad.

Storyn är att Jack Sullivan, en helt vanlig 13åring, är helt ensam kvar i staden efter en monsterapokalyps. Hans fosterföräldrar for västerut när de första monstren kom, utan en tanke på honom, tillsammans med de flesta andra i staden. Många av de som blev kvar har fövandlats till zombier, eller blivit monstermat. Han bor i en trädkoja och kartlägger monster genom att fotografera dem. Han tänker på sig själv som superhjälte och hanterar situationen genom att lägga upp allt som ett datorspel med olika uppdrag. Hans största uppdrag är att komma tillbaka till skolan där han såg tjejen han gillar sista gången innan monstren kom och rädda henne. En av hans käraste ägodelar är en walkie-talkie som gör att han kan kommunicera med sin bästa vän, dessvärre är den trasig. När han ger sig ut på en expedition för att fixa walkie-talkien så stöter han på ett gigantiskt monster Blarg, som verkar ha spetsat in sig på att jaga just honom. Nu börjar det bli mer än vad han klarar av, trots sin barrikaderad trädkoja. Då visar det sig att han inte är den enda barnet som överlevt!
Del två heter "De sista barnen på jorden och zombieparaden".

Det är luftig text och mycket bilder så jag tror att denna serien kommer att attrahera de som läser Andy Griffiths serie om trädkojan och även de som gillat kapten kalsong.

Första avsnittet har just släppts på Netflix, vilket kanske kan ge böckerna en extra skjuts.

  

måndag 16 september 2019

Känslosamtal

Jag och kuratorn Veronica är inne på vårt tredje år med känslosamtal nu, tror jag. Vi träffar årskurs 2 i mindre grupper och pratar om känslor utifrån några olika böcker. Vi gick ut ganska ambitiöst första året och hade tre olika texter, men har sedan bantat ner det till två. Både vi och barnen ska orka också.
Vid första tillfället läser vi Ester Arg och Daisy Galej, om två vänner och grannar som verkligen är varandras motsatser. Allt gör Ester irriterad, arg och sur. Om varmvattnet tar slut, hon tappar ett ägg på golvet eller de ställer in melodikrysset. Hon vet inte egentligen varför hon reagerar så starkt, det bara blir så. Daisy blir istället glad av nästan allt. Om solen skiner, tussilagorna har slagit ut eller hon ser ett stjärnfall. Hon vet inte heller varför hon har så lätt för att bli glad, det bara blir så. Klart att det kan bli lite komplicerat ibland när man är så olika, men vänner är de ju ändå.
Och när jag/Veronica läst boken pratar vi om vilka känslor som finns i den. Mest ilska och glädje såklart, men även lite skam. Är du mest en Ester eller en Daisy? Vad gör dig arg? Vad gör dig glad? Var sitter de här känslorna? Vad händer om du möter någon som är riktigt arg eller riktigt glad - kan du (råka) adoptera deras känsla? Hur kan det kännas när man blivit riktigt arg på någon, kanske så att man sårat den personen?
Efter att ha träffat några klasser kan jag konstatera att syskon och föräldrar lockar fram Ester hos väldigt många barn. Många föräldrar är stressade och upplevs som orättvisa (har hört det några gånger här hemma också) och syskon, oavsett om de är äldre eller yngre, är en pest … Daisy finns i fritidsaktiviteter och hobbys, ganska ofta i TV- eller datorspel och med kompisar.
I onsdags träffade vi tvåorna på Lackalänga och på torsdag ska vi träffa dem igen. Det blir spännande att höra vad de har att säga om Sagan om den lilla farbrorn. Då kommer vi mer in på sorg, vänskap och mobbing. Den är en riktigt älsklingsbok från min egen barndom och med de nya färgbilderna är den ännu mer fantastisk. Själva berättelsen är tidlös. Alla kan relatera till att känna sig rädd eller utanför, och kan förstå farbrorns längtan efter någon som verkligen vill vara med honom.

Två nya diktböcker

Jag har fått två nya diktböcker till biblioteket. Det är Min längtan kvar av Mårten Melin och Min syster är ett spöke och andra dikter av Lena Sjöberg

Båda böckerna innehåller underbara dikter, för alla men kanske främst för barn och ungdomar.

Min längtan kvar handlar om kärlek  - tappad och hittad som det står på omslaget. Mårten Melin är en mästare på att med få ord beskriva stora känslor.

Lyssna bara här:

Jag trycker mobilen mot hjärtat
dina sms håller kylan borta

eller

Jag har inget mer att säga dig
orden bara fal     ler
                                   i
                                         sär
         


Lena Sjöbergs dikter är rimmade, med ett fantastiskt poetiskt språk. Det handlar om stora och starka känslor, det handlar om rädsla, saknad, ilska och oro. Det handlar också om stark kärlek. Läs högt och lyssna på dessa rader:

När du stod strax intill
blev jag pirrig och varm
och ändå
- jag nuddade bara din arm.

Var det kärlek som kändes
ett kort ögonblick?
När kroppen en stöt
av en annan kropp fick.

fredag 13 september 2019

Klimatförändringar - Vad händer i världen och vad kan vi göra?

Christina Wahldén har skrivit en bok om klimatförändringar för 9-12-åringar. Den heter "Expedition rädda revet" och utspelar sig på andra sidan jordklotet, i Australien. Huvudpersonen heter Alice. Hennes mamma är marinbiolog och forskar om hur den globala uppvärmningen påverkar sköldpaddorna när de ska lägga ägg. Mamman har en ny resa planerad och när mormor blir inlagd på sjukhus, finns det ingen som kan ta hand om Alice. Alice får helt enkelt följa med till Australien.
     Det är en lång resa och efter flera mellanlandningar landar på en ö som heter Lady Elliot Island utanför Australiens östra kust. Meg som forskar om mantor möter upp dem. Hon ska ta hand om Alice under tiden som hennes mamma jobbar. På ön får Alice uppleva mycket, till exempel tidvatten och djurlivet. En dag dyker hon tillsammans med Meg, trots att hon är rädd för djupt vatten. Hon får också lära sig mycket om hur klimatförändringarna påverkar djurlivet. Alice börjar fundera över vad hon kan göra för att vara rädd om vår miljö. Har du funderat över vad du gör och vad du kan göra för att värna om vår miljö?
      Det här är en bladvändare, det var svårt att lägga boken ifrån sig. Boken är intressant och väcker många tankar om vad vi tillsammans kan göra för att stoppa den globala uppvärmningen.