Boken är uppbyggd kring olika nätfenomen som kan innebära problem, som fejkade konton, kedjebrev, dåliga hemligheter, foto och film. I varje kapitel illustreras det Maria skriver av brev eller samtal hon fått från/haft med olika barn och unga efter att de lyssnat på hennes föreläsningar, samt de svar hon gett till dem.
Boken har ett lättillgängligt språk och även om jag stör mig på att all text lutar lite så är layouten i övrigt snygg. Varje kapitel har till exempel sin egen färg.
Det här är en viktig bok. Den lägger skulden där skulden hör hemma, inte hos den som blir utsatt för kränkningar utan hos den som utsätter andra för kränkningar, oavsett om det är en kompis som gör ett prank som inte går hem, en vuxen som lurar till sig nakenbilder från ett barn eller en anonym främling som kommenterar med hat och hot.
Någon som boken poängterar gång på gång är vikten av att berätta för en "viktig vuxen" så snart man känner sig utsatt för kränkningar, och att den vuxne inte behöver vara en förälder utan någon som man litar på.