Idde och HAJEN av Ellen Ekman

 Idde har velat ha en katt så länge, så länge att tillslut sa mamma JA! Men, inte för att hon tyckte det var en jättebra idé, mer för att Idde skulle sluta tjaataaa! Idde vet till exempel att katter har 32 tänder för hon har läst en massa faktaböcker i längtan och väntan på en katt. Allt är nu förberett med matskålar, godis, leksaker och rullar med klisterpapper (för att få bort hår från mammas kläder). 

När de ska titta efter en katt på katthemmet, ett hem för katter som ingen ville ha, kommer de en timme förtidigt eftersom Idde inte vill att någon annan hinner före...

Inne på Katthemmet får Idde träffa Balthazar, Sir Mixalot och Gråben de har alla en historia som vi får ta del av. Snart hamnar Idde i ett rum utan katt, är det tomt? Idde böjer sig ner och kikar in i ett litet katthus längst in i rummet, där tittar ett par gula ögon fram. Här bor Hajen säger tanten på Katthemmet. Tanten säger att Hajen inte kommer att komma fram. Men Idde vill gå närmre, hon är nyfiken på katten inne i mörkret...

Spännande och vackert om kattöden och att hitta en vän att tycka om och ta hand om. Jag älskar Ekmans skarpa iakttagelser och illustrationer av verkligheten. 

Två bilderböcker av Baek Henna, årets ALMA pristagare.

 Magiska godiskulor och En fe på badhuset är två bilderböcker av årets ALMA pristagare Baek Henna, från Sydkorea. 

Två mycket speciella böcker, med fantastiska och annorlunda bilder. Jag fick tips om dem, genom att lyssna på förlaget Tranan/Trastens bokpresentation, på BTJ s förlagsdag, nyligen. De har specialiserat sig på översatt skönlitteratur från hela världen.

I Beak Hannas bildvärld kan allting hända. Barnets fantasi om att hitta en vän uppfylls här. I båda böckerna är de två huvudpersonerna ganska ensamma barn. I Magiska godiskulor är pojken/huvudpersonen ensam på skolgården och spelar kula. Det går bra att spela kula själv, men jag skulle behöva några nya kulor, konstaterar han. Men det är inga vanliga kulor pojken köpt, det är godiskulor.

När han äter dem börjar han höra vad både saker-soffan och levande varelser tänker. Hunden säger att han vill bli av med sitt halsband och sedan "leker och leker de i timmar". Pappa kommer äntligen hem, men en hel sida i boken fylls av hans tjat. Pojken blir ledsen, ligger i sängen och vill vara olydig, äter godis när han gått och lagt sig. Vem är det som tänker "jag älskar dig, jag älskar dig, jag älskar dig" Det är ju pappa. 

Till slut finns bara en genomskinlig kula kvar. När han äter den förstår han att någon väntar på honom därute.

I En fe på badhuset går flickan Dukji, med sin mamma till det gamla badhuset. Mamma badar för sig själv och Dukji håller till i kallvattenbassängen och leker. Om hon inte klagar när mamma borstar henne hårt på ryggen, köper mamma en drickyoghurt till henne efteråt. Plötsligt är hon inte ensam i bassängen längre. En gammal gumma tittar upp hur vattnet. Hon är en fe som tappat sina vingar. Var inte rädd, säger hon och berättar en saga för Dukji.

Baek Hannas bilder är en blandning av leranimationer och bildmontage. Helt unika, spännande och underbara!

Av Baek Hanna finns även Molnbullar på svenska. Som Emmi tidigare skrivit om här.

Beställningarna börjar trilla in

Nu börjar de första beställningarna trilla in här på Skönadalskolan. Både Tussen och jag dök ned i lådan för att se vilka böcker som hade kommit. Det var glädjande besked för hästtokiga, fantasyälskarna och de som vill läsa om fotbollsspelare på engelska.

Tussen tog tag i Pappas långa ben av Nadine Brun-Cosme där en pappa ska lämna av sin son på förskolan men det är trubbel med bilen. Sonen undrar hur pappa ska kunna hämta honom, tänk om bilen inte startar? Pappa kommer sedan på flera spännande och roliga sätt han kan hämta sin son. Men tänk om de inte heller funkar?

Jag själv fastnade för dessa två:

"Bara fem minuter till" säger pappa. Han tror inte att fem minuter är lång tid. Men han har fel. Fem minuter är länge.

Pappa har så dålig koll på tiden. En timme är inte alls lång tid när man leker och tio minuter är lång tid om man är hungrig. En fantastisk bilderbok om hur små barn kan uppfatta tiden helt annorlunda från en vuxen men också om relationen mellan en ensamstående pappa och hans barn. 

                                              

Är poesi och rim om fisar något som saknats i ditt liv? Då kan du vara lugn, Fisens liv är här. Roliga dikter om olika fisars liv skrivna av Malin Klingenberg med grafiska illustrationer av Sanna Mander. 

Pruttar som lever om natten har tråkigt 

så några får för sig att göra något bråkigt

att krascha en dröm med en lukt av kloak

att avbryta sömnen med buller och brak

                                                    

BILDERböcker

Jag köper inte in speciellt många nya bilderböcker till mina skolor, av den enkla anledningen att pengarna alltid tar slut ändå och att bilderbokslånandet är relativt begränsat. Visst lånar förskoleklassens elever och lärare en del och ibland kommer grupper av barn från de närmaste förskolorna, men det är ändå en ganska liten del av de totala utlånen.
Men när vi med ojämna mellanrum får böcker av kulturrådet via folkbiblioteket, så brukar jag hålla ett litet öga på bilderböckerna och norpa åt mig några stycken för att på så sätt ändå utöka och förnya beståndet.
Nu senast fick jag tre stycken och dessa har jag just läst. Jag hade tänkt testläsa dem på mina barn innan jag skrev om dem, men den ena ungen har snöat in på hästböckerna om Märta och för den andra är det bara kapitelböcker som gäller just nu. Igår läste vi ut första berättelsen om superhjälten Lisa, i Handbok för superhjältar.

Det var framförallt två av de tre jag fastnade för, och kanske båda var mest för bildernas skull. Vargen, ankan & musen är illustrerad av Jon Klassen som även skrivit och illustrerat de underbara hatt-böckerna Jag vill ha min hatt och Det är inte min hatt som vår tidigare medarbetare Magdalena skrev om här på bloggen för länge sedan. Väldigt mycket i Jon Klassens bilder ligger i miner, blickar, och i skillnaden mellan vad texten säger och bilden visar. I Vargen, ankan & musen är bilden mer ett rakt komplement och inte på samma sätt en motsats till texten, men känslan, stämningen, blickarna finns där fortfarande.

Boken handlar om musen som träffar på en varg i skogen. Vargen slukar musen hel och hållen, men när hen kommer ner i magen visar det sig att där redan bor en anka. Ankan har duk på bordet och marmelad till frukostbrödet och ser ut att ha det ganska mysigt. När hen berättar att det faktiskt är bättre i magen än utanför - eftersom hen inte längre behöver vara rädd för att bli uppäten av vargen - så inser musen att det skulle kunna bli riktigt bra. Musen bestämmer sig för att stanna. Men när de firar med dans mår vargen inte alls bra, han gnäller och åmar sig och ankan och musen kommer med goda råd inifrån magen. "Ät en rejäl bit god ost. Och ett krus vin. Och några bivaxljus." Fast frågan är om det gör vargens liv så mycket bättre. Men musen och ankan får en riktig fest!

Den andra boken handlar om den lilla tjocka ponnyn Rosabel. Hon är minst av alla hästarna i stallet och hon kan inte hoppa över ett enda av hindren på ridbanan. De andra skrattar åt henne när hon försöker, och misslyckas. Men på nätterna, och ibland även dagtid, så drömmer Rosabel att hon är någon annan. Att hon är den som alla vill följa efter, den alla vill vara eller vara med, att hennes man är fin och blank och att prinsessan ska vilja rida på henne. Rosabel frågar sin mamma varför hon heter Rosabel, när hon inte ör rosa. Hon kanske inte ens gillar rosa!

Men så dyker det upp ett konstigt djur vid ridhuset. Rosabel vet inte vad det är för något och det kanske inte har så stor betydelse. Djuret tar med Rosabel ut från stallet, bort mot skogen, iväg från alla stroppiga storhästar som tycker att de är så mycket mer värda än hon. Det känns skönt att vara fri, att skena över en äng, dricka vatten ur ett vattenfall och sedan upptäcka att det inte bara är mamma Margret som letar efter henne, efter Rosabel, på stallbacken och i hagarna. Oroligt ficklampsljus dansar runt hela stallområdet.

Även här är som sagt bilderna en stor del av upplevelsen. De är mestadels ganska mörka med ett och annat ljust, ofta rosa, uppslag. Den lilla tjocka ("Det är du inte alls. Du är bara lite mullig. Och stark. Som en ponny ska vara." säger mamman) ponnyn, de uttrycksfulla ögonen och minerna. Och budskapet att du faktiskt inte behöver se ut eller vara som alla andra för att du ska vara viktig. Det är en fin bok.

Jag tror att jag behåller den hemma lite till så kanske jag kan locka åtminstone Märtaläsaren att testa en annan bok någon kväll.

Bilderboksbonanza

Jag har under semestern läsfrossat i en del bilderböcker. Jag tänkte därför dela med mig av några av mina bilderboksfavoriter just nu. Det finns nog något slags tema i det hela som handlar om vi och oss, här och nu, livet, jaget och hela universum!

Bilderböcker på vers

Det är roligt att läsa högt på vers eller rim tycker jag. Fantasin sätts i spinn och en kan börja fundera på egna rim och spännande ord. Att läsa högt på vers och rim känns lite som ett mellanting mellan att sjunga och tala. Texten kan nästan också bli som en ny sång som går att tonsätta eller sjunga när andan faller på. Jag tycker också att formatet för bilderböcker är så passande för rim och ramsor på något vis, med illustrationer till texten och även längden på böckerna. Här kommer därför en del böcker som jag läst på sista tiden som är på rim och vers!

Tio vilda hästar till toppen

Text: Grethe Rottböll

Bild: Lisen Adbåge

Boken handlar om en tävling där tio vilda hästar ska ta sig upp till toppen av ett berg. Den som kommer först vinner. Hästarna får själva välja fritt vilket färdsätt de ska ta för att nå målet först. De väljer mellan att åka bil, cykel, tåg, helikopter, bergsklättring bland annat. Berättelsen tar fart och när startskottet går tas läsaren med på en hejdundrande färd på vers på väg mot toppen. Genom boken råkar hästarna ut för många olika svårigheter och strapatser på vägen upp på berget och slutet bjuder på en riktig överraskning.

Det är underbart kul att få lära känna hästarna genom boken. Handlingen är spännande och det är ofta dråpligt roligt. Allt kan hända! Illustrationerna är fantastiskt vackra med bilder som täcker hela sidorna från kant till kant i klara färger. Det jag gillar mest är hur varje häst har sin egen personlighet och hur olika de alla ser ut med olika färger och mönster. Här finns bland andra den lilafärgade Dandy med vita stjärnor på kroppen, Lord som har glasögon och Minus som är iskallt ljusblå. Varje häst har ett helt uppslag var och alla är huvudpersoner. I början av boken presenteras alla hästarna med namn och ett bildporträtt. Det är kul att kunna gå tillbaka och titta på porträtten och se att: -Jaha! Det var hen som var där på den bilden!

Det finns fler böcker om de tio vilda hästarna: Tio vilda hästar : en räknesaga samt Hästfesten : tio vilda hästar hittar hem.

Livet på en pinne

Text och bild: Maria Nilsson Thore

I Livet på en pinne startar berättelsen i ett ägg som håller på att kläckas. Huvudpersonen, som befinner sig i ägget, funderar över vad hen kommer att bli efter kläckningen. Många tankar snurrar i det lilla ägget. Kommer hen att bli fågel eller fisk, ha fjädrar eller fjäll, bli omtyckt, kunna flyga eller gå? Genom boken får läsaren fortsätta följa tankarna som det lilla livet som finns i ägget har. Här finns många frågor som funderas över, här finns oro och ängslan om vad som komma skall och här finns förhoppningar, drömmar och önskningar om vad livet utanför ägget ska bära med sig. Här finns så mycket att fundera över och diskutera även för läsarna!

Allt det här kan jag

Text: Grethe Rottböll

Bild: Bettina Johansson

Den här boken handlar om ett barns betraktelser av omvärlden och sig själv.  Huvudpersonen, som är ett “jag”, tittar ut på den stora världen, tolkar omvärlden från sitt eget personliga perspektiv och relaterar till sig själv och hur hen är.  Bokens “jag” kikar runt i närområdet på andra djur, undersöker hur de lever och vad de kan. Hur gör de andra och hur gör jag frågar sig huvudpersonen genom boken på finaste rim. Barnet ser att alla är olika och alla kan olika saker. Alla kan vara bra på sina egna vis. Det finns så stora tankar i den här boken och jag tycker det är så fint och varsamt skrivet och illustrerat om bokens “jag”.

Mitt bland stjärnor

Text: Lotta Olsson

Bild: Olof Landström

I den här boken tas läsaren med på en rymdfärd utan dess like, ut i universum och tillbaka igen med hjälp av versens vackra form. Först är allt enormt och ofattbart. Vi befinner oss i universum, någonstans i rymden.

Första sidan rymmer enbart vers, på en blank sida utan någon illustration. Där finns inget. Bara tanken på hela universum och allt i det kan ju faktiskt kännas så. Det är för stort! Och vad fanns innan universum? Men så… nästa sida tar oss vidare. Jo, det finns ju faktiskt något där. Ett blått klot, Jorden svävar runt.

Boken tar oss med genom Big Bang, skapelsen och evolutionen beskrivs, livet kommer krälande upp ur havet för att så småningom ta alla dess former och utveckla sina olika sätt att leva på. Vidare genom boken beskrivs hur vi alla lever i våra egna världar, hur vi betraktar världen på olika sätt och att det kan vara svårt att se bortom det omkring oss som vi är medvetna om. Men så föds ett liv och världen vidgas. Allt är nytt och mänskligheten och livet beskrivs, våra förmågor att känna, tänka och kommunicera. Men också att vi vet en del, men inte allt och att vi upplever världen olika.

Den här boken fick det att knottras på armarna när jag läste: evolutionen beskrivs på vers! Inte bara det, det finns så fantastiskt många stora tankar i denna bok! Jag kan inte låta bli att förundras och rysa, var gång jag läser boken, om livet, universum och allting.

Men det är en annan bok att läsa!