Sol får veta av sin pappas ,som arbetar i hamnen, att det stryker omkring en alldeles vit räv där. Efter många dagars spaning och stort tålamod lyckas Sol etablera lite kontakt med den vilsekomna fjällräven genom att locka med mat. Sol känner sig, precis som räven, vilsen och ensam i den stora staden. Han mobbas hårt i skolan och har inga egentliga vänner. Sol längtar till mormor och morfar i Alaska där de bodde från början och vill bara tillbaka. Till slut övertalar han pappan att resa dit och med på färden är även fjällräven. På plats får räven tillbaka sin frihet och det nu på en plats som är den rätta. Platsen är även rätt för Sol och han vill stanna. Sol upplever också att han kommer närmre sin döda mamma genom mormors berättelser om henne. Mamman som var konstnär skulpterade bland annat en vacker fjällräv.
Det känns platt nu när jag försöker återge handlingen i berättelsen men så är den inte alls. trots det enkla språket förmedlar den väldigt mycket. Det är inte bara en söt djurberättelse utan även en berättelse om ens rötter och att finnas i ett sammanhang, att tillhöra. Jag får nästan en känsla av att historien grundar sig i en muntlig berättelse, den har must och märg och ett stänk av mystik. Läs och njut av ord och bild!
