torsdag 4 juli 2019

Enkelt om stenåldern

Vind lever i (det som nu är) norra Sverige på stenåldern. Om Vind sägs det att han räddades som ettåring av en enorm älg, och han har alltid en vacker liten älg som han mamma snidat av sten med sig var han än går. Och även om Vind aldrig själv sett älgen så har han ofta en känsla av att någon tittar på honom när han är ute i skogen.
Vind bor ensam med sin mormor Muna efter att hans mamma dött ett år tidigare i hosta och feber. Nu är Muna också sjuk och Vind vet att det enda som kan bota henne är läkblad. Men byns lager av läkblad håller på att ta slut och byäldsten vill inte slösa hur mycket som helst av den värdefulla örten på en gammal kvinna.
Det går rykten om att en annan stam har bosatt sig på andra sidan sjön. Kanske har de läkblad! Kylan har kommit tidigt denna vinter och isen har redan börjat lägga sig. Men än är isen för tunn för att gå på. I alla fall för de vuxna männen. Vind har inte tid att vänta. Han föreslår att han som är liten och lätt ska ta sig över sjön och försöka byta till sig läkblad mot lite av den röda stenen som stammen använder till redskap och som hans mamma var så duktig att snida i. Snart är han på väg, och mycket riktigt håller isen ända tills han är nästan framme... I ett desperat försök att ta sig upp ur vaken sliter Vind av sig ryggsäcken med stenen och hans bytesvara försvinner ner i det mörka vattnet. Hur ska det gå?


Innan månen går upp är den först boken om Älgpojken och baksidestexten antyder att det ska bli en hel serie. Det är alltid välkommet med historisk skönlitteratur, som kan levandegöra olika epoker och perioder i vår historia. Boken är Hcg-klassad, men både kort och lättläst så den kan absolut fungera även i lågstadiet när klasserna läser forntiden.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar