Väktarens lärling

Min son och jag har en del gemensamma bokfavoriter, där det finns en serie, som intar en särställning  och det är  Väktarens lärling serien , skriven av Joseph Delaney.
Igår medan regnet öste ned, satt vi och pratade om böckerna och varför de egentligen är så bra.

Väktarens lärling serien är sk dark fantasy, fantasy med inslag av skräck eller och som utspelar sig i en mörk atmosfär.

Johannes lyssnade först på Väktarenserien som ljudbok, med Jakob Ekstrand som inläsare.
-Då var jag 11 år( 19 nu) och jag blev otroligt fångad av historien. Sedan läste jag de åtta böckerna i serien och även den fristående boken "I, Grimalkin".

-Vad är det som gör att de här böckerna lyfter och gör att man kan läsa om dem flera gånger och att man även som vuxen kan läsa dem med behållning. ( Själv är jag inne på min tredje gång nu)

Handlingen är i korthet att Tom Ward, den sjunde sonen till en sjunde son, lämnar sin familj för att börja sin lära hos traktens Väktare, en man som har till uppgift att vakta och skydda trakten mot mörkrets  makter. Häxor, boggartar, gastar, spöken och mycket annat.

J -Böckernas miljöbeskrivning är otroligt bra, det utspelar sig i ett 1600-1700 tals England, med mörka regniga, kalla och stormpiskade hedar och bergslandskap.Kanske inte helt olikt författarens eget Lancashire, där han bor mitt i "boggartland". (boggartar, varelser i engelsk folklore, som mestadels är onda och med enorma krafter, finns även goda boggartar, som t ex tar hand om ett hushåll)
Delaney har byggt upp en hel värld , som ändå har samröre med den verkliga världen , bl.a. finns en  stark religionskritik, som bygger på historiska händelser med häxförföljelser, inkvisition osv.  Ett genidrag i berättelsen, säger Johannes är att Delaney inte begränsar historien till den tid berättelsen utspelas i, utan också är noga med att bygga upp ett före och efter. T ex finns berättelsen om "de små folken", som levt innan Väktarens tid och hela deras mytologi. Det gör historien rikare och mer intressant.

Väktaren har i sin ungdom börjat utbilda sig till präst, men hoppat av eftersom han inte kan tro på allt kyrkan säger. Istället blir han Väktare och hamnar då i utkanten av samhället. Många "vanliga" människor vill inte ha något samröre med Väktarna, eftersom de då skulle tvingas möta de mörka krafter, som det är Väktarens uppgift att skydda dem ifrån. Så, när Tom blir Väktarens lärling , blir också hans plats i samhället i utkanten.

Karaktärerna i böckerna är mångfacetterade. Inget är riktigt vad det tycks vara från början. Den tuffe och karaktärsfaste Väktaren själv,  visar sig också ha sina svagheter ( se Väktarens hemlighet), vilka dock inte skall avslöjas här

I utkanten finns också Alice, en flicka med spetsiga skor( akta dig för flickor med spetsiga skor, säger Väktaren) , de är nämligen häxor.

Men Alice, som är lika gammal, som Tom, tretton år, och Tom blir vänner, bundsförvanter och många gånger har Alice den kunskap som behövs för att hjälpa Tom mot de mörka och skrämmande varelser han får ta itu med. Väktaren vill bryta vänskapen mellan Alice och Tom, eftersom hon är en häxa(dock en "god" häxa) eller? Om Alice är en häxa med goda krafter( inte bara) finns också motsatsen i berättelsen, riktigt skrämmande "blod och ben" häxor, som livnär sig på främst små barns ben och blod. Dessa häxor kan man inte oskadliggöra genom att döda dem, utan de måste fjättras upp och ned i jorden, under stora stenblock och många järnbalkar.


Handlingen i böckerna utvecklas genom serien, så att i början verkar ondskan småskaligt, den dyker upp här och där, för att i de senare böckerna utvecklas till ett krig mot en världsomfattande ondska. Vill du ha en spännande, mörk och rik läsupplevelse-Läs Väktaren serien.

Djur i den svenska naturen

Det har nu gått några veckor sedan mitt senaste inlägg. Jag har inte tagit mig igenom bokhögen som jag laddat upp med inför sommaren, men har läst en hel del som från början inte var planerat. Bland annat så har jag fördjupat mig i Vilda djurboken favoritdjur i svensk natur av Martin Emtenäs. Känner du till honom?
Han har tidigare jobbat som programledare för SVTs Mitt i naturen. Ett av hans avsnitt finns i SVTs Öppet arkiv. I det besöker han Lummelundagrottan som är ett naturreservat på Gotland. Klicka här om du vill se programmet. Nu tillbaka till hans bok!

I boken får vi läsa om 25 olika djur som ingår i den svenska faunan. Vi får möta brunbjörn, knölsvan, varg, fjällräv, korp och berguv för att nämna några av mina favoriter. Visste du att varje landskap Sverige har ett djur som representant? Näst längst bak i boken finns en karta över Sverige och där kan du läsa om vilket djur som representerar respektive landskap, samt hur det djuret mår i dagsläget. Det vill säga om djurets stam är stark eller utrotningshotad och var i Sverige du kan stöta på djuret.
Längst bak i boken finns en frågequiz med 25 kluriga frågor. Klarar du den utan att ha läst igenom boken så är du mycket kunnig om de svenska djuren!

Boken är skriven för de yngre läsarna men jag tycker att den vänder sig hela läsarkretsen oavsett ålder. Den är vackert illustrerad av Per Gustavsson, Cecilia Heikkilä och Joanna Hellgren.

Har du inte bekantat dig med boken så är mitt tips att göra det. Den är väldigt fin.

Första världskriget i Flandern

Jag och familjen har varit på semester i Belgien, där det på många håll uppmärksammas att det är hundra år sedan kriget pågick. Fronten gick från Atlantkusten genom hela Belgien ända ner till Schweiziska gränsen. Längs den forna fronten finns många minnesmärken, kyrkogårdar och skyttegravar kvar. Bilderna på museet "In Flandern Fields" visar den totala ödeläggelse som kriget innebar, i princip all skog skövlades eller sprängdes, hus , kyrkor och medeltida byggnader jämnades med marken och slagfälten blev till lervälling. Kriget längs fronten utspelades till stor del i ett stort system av skyttegravar, "Trenches", och det har skrivits oändligt mycket böcker om livet på västfronten.

I museets shop hittade jag en hel del böcker som vänder sig till barn och ungdomar, varav en känd författare gjorde sig påmind!

Efter kriget så var Belgarna snabba på att bygga upp sina städer och byar igen, livet fortsatte och på 1930-talet så var mycket återställt, men  sen kom nästa krig...

I en klass för sig

Lee har lyckats övertala sina föräldrar om att få söka till den kända och prestigefyllda internatskolan Ault. Hon kommer dit på stipendium och när Lee väl har börjat på skolan börjar hon fråga sig själv om det egentligen var en så bra idé att flytta dit. Lee känner sig annorlunda men inte unik utan mer utanför. De flesta av eleverna som går på skolan tillhör en annan samhällsklass än vad Lee och hennes familj gör. Många känner varandra väl och mycket av elevernas relationer pågår "under ytan", där oskrivna regler och inarbetade traditioner råder.

Lee försöker passa in, försöker få kompisar och försöker trivas. Månaderna går och vi får vara med om Lees utveckling och reflektioner över sig själv. För Curtis Sittenfelds roman I en klass för sig är en riktigt klassisk utvecklingsroman om den svåra tiden i de sena tonåren när man vill vara inne men inte vara mainstream, när man vill vara unik men inte annorlunda, när man man vill vara kompis med rätt personer men är livrädd för att utelämna sig själv.

Det befriande med boken är att denna tonårstid på internatskolan inte romantiseras som den tyvärr görs i alltför många böcker. Ångesten, ensamheten men också glimtar av njutning, nöjdhet och skratt kommer fram. Och det är ju just så som tonårstiden är för de allra flesta oavsett om man går på den fina internatskolan Aunt eller om man går på ett vanligt högstadiem eller gymnasium i Sverige.

I en klass för sig håller hög klass som läsupplevelse för de äldre ungdomarna.

Game of Thrones

Så är den då här igen. Game of Thrones! Enligt TIME magazine den största och mest populära TV-serien i världen. Förra säsongen tittade ca 23 miljoner människor enbart i USA på varje avsnitt. Den 16 juli körde säsong 7 igång och nu har vi, inbitna GoT-fans sju härliga avsnitt att se fram emot denna sommaren. Det kommer att släppas ytterligare sex avsnitt, lite oklart när och sedan är det definitivt slut!

Vad är det då som gör serien så otroligt populär? Det har redan skrivits mycket om detta och fler analyser lär komma. Själv fastnade jag för de intressanta karaktärerna och karaktärsbeskrivningarna. Genom de sex säsongerna har vi fått möta och följa ett antal personer och huvudpersoner. Vi kan aldrig riktigt veta hur och vad personens nästa steg ska bli. Serien är oförutsägbar vilket är en av framgångsfaktorerna. Plötsligt dör en huvudkaraktär som man tror ska finnas kvar till slutet. Det är intressant att följa människorna i serien kanske framförallt kvinnorna. Game of Thrones vimlar av starka kvinnor som tillåts ta stor plats - Hurra!! Vi är många som hoppas att hela denna fantastiska TV-serie avslutas med att en kvinna (min förhoppning är Daenerys Targaryen) bestiger järntronen. Men som sagt serien är oförutsägbar och antagligen får vi se ett helt annat slut än det förväntade.

Bakom hela denna framgångssaga finns det en bokserie. Utan George R.R Martins böcker som börjar med Game of Thrones (Kampen om järntronen) så hade inte serien kommit till. Serien och böckerna följs åt till en början men efter några säsonger har manusförfattarna till TV-serien delvis gått ifrån den ursprungliga handlingen och kreativt skapat något nytt inom ramen för bokserien.

Det från serien redan bevingade uttrycket "Winter is coming" kommer vi att få leva med i modern tid. Så även den klimatförändring som ligger till grund både för det svåra och hårda klimatet som människorna i Game of Thrones tvingas leva med och som vi i den "riktiga" världen nu dagligen ser spår av. Uttrycket "Winter is coming" har vi även allt som oftast hört i samband med att västvärldens politiska utveckling har beskrivits det senaste året.

Kanske kommer vintern först (kanske är den redan här...) men må sedan de goda krafterna (och de starka kvinnorna) ta över!

Ulf Stark och Åskan

Som Emelie skrev om i ett tidigare inlägg har Ulf Stark gått ur tiden. Jag tror att alla har sin favorit bland hans rika utgivning. Det märks ju även här på bubbel där vi återkommit till honom och hans författarskap ett flertal gånger.

I SVT:s öppet arkiv finns flera inslag och filmatiserade böcker att grotta ner sig i. 

I min sommarhög av barn- och ungdomsböcker fanns naturligtvis en av hans böcker, nämligen Åskan. Om det är hans sista är väl för tidigt att slå fast. Förhoppningsvis finns ett eller kanske flera färdigskrivna alster som kommer att ges ut postumt.

Nåväl Åskan är en underbar bok på många sätt. Den har fantastiska bilder av Marcus-Gunnar Pettersson som vi sett illustrera Saltos bilderböcker och Vi letar skatt av Jesper Lundqvist. I Åskan har han ett nytt uttryckssätt som är SÅ lyckat. Framsidan är genial, den fångar verkligen Åskan och bokens handling.

Än en gång möter vi Ulf som barn - så skickligt att kunna variera och förnya denna barndomsskildring gång på gång - tillsammans med kompisen Bernt. Ulf beter sig verkligen illa när han vid familjens middagsbord avslöjar en pinsam egenhet som Bernt har. Ulfs storebror för detta vidare till ingen mindre än mobbaren Bosse. Det här kommer att ödelägga Bernts framtid i skolan och i byn och det ödelägger definitivt pojkarnas vänskap.

Ulf är desperat, han vill verkligen ha tillbaka sin kompis och då kan en bli modig eller är det dumdristig han är när han närmar sig Åskan. En fruktad granne som barnen byggt upp en verklig skräckbild av. I deras berättelser äter han nästan små pojkar, i vart fall vrider han nacken av dem. Här bygger Ulf skickligt upp berättelsen så att läsaren känner sig klok och tidigt begriper att den fruktade grannen inte är alls är som ryktet säger.

Som om detta inte var nog är det kris hemma hos Ulf också. Hans mammas andningshål, som hon besökte varje söndag, har ödelagts i en storm och de annars så vackra melodierna hon brukat spela på pianot är utbytta mot tunga sorgliga stycken. Så har hon frenetiskt börjat städa och då vet vi ju alla hur illa ställt det är!

Ulf lyckas i sitt uppsåt och med Åskans stora hjälp, som han själv har stort intresse i, löser sig det mesta.

Ännu en underbar Ulf Stark bok som innehåller stort djup och en god portion med humor. Att läsa högt och för sig själv på kammaren.

Må åskan mullra ordentligt så att vi blir något lindrade i saknaden efter Ulf!

Myriader av myror

Myrstackarna är skriven av Anna Hansson och illustrerad av Maria Andersson Keusseyan. Först vill jag säga att jag gillar omslaget väldigt mycket. Min läslust väcks gärna av ett riktigt bra omslag till en bok och det tycker jag att Myrstackarna har. Boken är sedan alldeles fylld av härliga teckningar av myror.

Myrstackarna är rolig läsning! Texten är lättläst och humoristisk. Jag lär mig massor om myror och deras liv, långt där nere på marken. De är små, de är många och de är sjukt intressanta! Visste du till exempel att myror fångar in och håller sig med bladlöss som boskap, för att få tag på bladlusbajs som anses vara en delikatess bland myror? Eller att de planerar sina boenden när de bygger så att de ska bli energisnåla, vända åt söder? Det är mer än vad vi människor ofta tänker på när vi bygger hus. Smarta kryp!

Myrstackarna är en del i en ny serie av böcker som heter Intresseklubben FAKTA. Jag ser fram emot att läsa fler delar i serien, för den här var riktigt bra.

Jag har även läst en bilderbok som heter Myran, text av Bisse Falk och bild av Henning Trollbäck. Den handlar om en myra som hittat en liten bladlus. Regnet börjar falla och myran kämpar och kämpar för att få med sig bladlusen hem till stacken. Över stock och över sten. Väl hemma jublar myrfamiljen. Nu ska det bli fest, på bladluskiss! Boken har fina illustrationer och berättar om hur myrornas hemliga liv. Här finns massor av fakta invävt i berättelsen.

Bladlusbajs eller bladluskiss, ett lite mer aptitligt namn för myrornas delikatess och bladlössens utsöndringar eller sekret är: “honungsdagg”. Vackert! Min fantasi börjar vandra och jag börjar fundera över vilka dikter och formuleringar en diktsamling skriven av en myra skulle kunna innehålla. Honungsdagg, honungsdagg… jag kan tänka mig en och annan dikt om just honungsdagg.

Nu väntar jag bara på en bok om bladlöss, för nu har min nyfikenhet väckts. Jag kan inte låta bli att undra över hur bladlusen uppfattar allt detta. Vilken slags relation har myrorna och bladlössen? Jag vill veta mer! Under tiden går vi här hemma ut på myrinspektion.