Vad man kan göra av ett upphittat papper

På temat Återvinning-se vad barnen på Olympiaskolan skapat av upphittat papper!

Den nya Isabel - ett kärleksdrama i litet format!

Jag har hittat och läst en novell utgiven av det lilla nystartade förlaget Collings förlag. Det var efter tips på Tonårsboken som jag hittade novellen som heter Den nya Isabel och den är skriven för ungefär hundra år sedan av Katherine Mansfield.

Historien utspelar sig under några sommardagar i England. William arbetar i London på veckorna och nu är han på väg hem till sin vackra fru Isabel och deras två pojkar över helgen. William märker att han och Isabel är på väg att glida ifrån varandra. Isabel har fått nya vänner och nya intressen och William känner sig dum, utanför och rädd för att hon ska lämna honom. Ett klassiskt kärleksdrama!

Den nya Isabel är en välskriven novell på drygt 20 små sidor som öppnar upp för många frågor om livet, relationer, framtid och dåtid. Vad kommer att hända med Isabel och William? Hur kommer det att sluta? Språket är vackert och poetiskt och miljöskildringarna är så bra beskrivna att man lätt kan se hela miljön framför sig.

Den nya Isabel är utgiven som en liten, liten bok på endast ca 20 sidor, lätt att läsa, lätt att bära med sig. Perfekt som novell för vuxna och tonåringar som snabbt vill läsa något riktigt bra. Förlaget satsar också stort på e-boksförsäljning och jag tror jag ska satsa på att ladda hem nästa bok (novell) som jag väljer från Collings förlag. Jag ser nämligen fram emot att läsa fler noveller från Collins!

Jag är Zlatan Ibrahimovic

Nu har jag plöjt igenom alla 417 sidorna i Zlatans biografi, skriven av journalisten David Lagercrantz. Det glömmer man snabbt eftersom boken är utformad som om det är Zlatan som berättar direkt till läsaren.
Jag är inte det minsta intresserad av fotboll men ville läsa boken av ren nyfikenhet och för att den fått och får många framförallt killar att läsa.
Emellanåt blir jag riktigt fängslad av en eller annan klackning, tackling eller kryssning fram mot motståndarmålet. Den största behållningen för mig blir ändå hans skildring av hur han hela livet, bildligt och bokstavligt, slagits för att få höra till. Känslan av att alltid känna sig annorlunda och fel. Att det kvittar hur mycket du kämpar och hur duktig du är, du blir ändå aldrig helt accepterad. Men även hur han emellanåt aktivt väljer att stå utanför.
Jag kan inte låta bli att jämföra med Jonas Hassen Khemiris senaste (vuxen)bok, Jag ringer mina bröder. Där är också utanförskapet ett centralt tema. Trots att, som i Jonas fall, vara en hyllad författare och erkänt skicklig att dribbla med ord finns ändå utanförskapet där. En känsla som vi nog alla kan känna igen oss i från olika situationer.
Men för att återgå till Zlatans biografi drabbas jag också starkt av när han berättar om första gången hans pappa kom och tittade på en match. En pappa som fått vårdnaden om sin son men som inte orkar vara förälder. Mycket alkohol, passivitet och avsaknad av pengar. Inget engagemang i Zlatan som drev vind för våg och oftast möttes av ett tomt kylskåp. Han tog sig själv till träning och matcher, aldrig någon vuxen som kom och tittade eller stöttade. Men sen plötsligt en dag satt hans pappa där på läktaren, då när Zlatan redan var etablerad och berömd. Att pappan satt där blev mycket större än all framgång,något som alla föräldrar skulle läsa och ta till sig. Samtidigt är det också en tänkvärd nutidsskildring av Sverige, ett alltmer segregerat Sverige.

Det är bra att den här boken finns i en lättläst utgåva bearbetad av Mats Wänblad. Alla mäktar inte med originalet.
Fler bör läsa denna framgångssaga för att kunna samtala om boken med unga läsare.
I reklamen för boken sägs att för första gången får vi veta sanningen. Nåja, en friserad sanning sedd med Zlatans ögon.

En sån där vidrig bok där mamman dör

Rubys mamma är död. Men hon vill absolut inte att hennes liv ska vara som en sån där vidrig bok där mamman dör, tjejen tvingas flytta hem till sin pappa som hon aldrig har träffat, som hon inte vill träffa och som inte bryr sig om henne ett dugg. Eller för att citera Ruby exakt:
"och tjejen måste flytta
till sin försumliga pappa
och han visar sig vara
en alkoholiserad heroinist
som misshandlar henne brutalt
och utnyttjar henne sexuellt
så att hon blir
en bulimist yxmördare."
Ändå sitter hon där på planet, på väg 500 mil bort från sin älskade moster Duffy, sin bästa vän Lizzy och sin pojkvän Ray, till en pappa som är filmstjärna och som övergav hennes mamma redan innan Ruby föddes. En svikare. En idiot.

Ruby har inte bestämt sig för att hata honom. Det behövs liksom inte. Ruby älskade sin mamma och mamman kom aldrig över att Whip (vilket töntigt namn!!!) lämnade henne, och det finns alltså inte på kartan att Ruby ska falla för hans charm, hans förmögenhet som kan köpa henne allt hon pekar på, hans förmåga att säga precis vad hon tänker, hans envisa försök att ta igen alla förlorade år och vara PAPPA.

Det är kanske ingen sensationell intrig, det är rätt förutsebart, men språket, stilen gör det helt underbart. Kapitlen är korta, koncisa, som prosalyrik och Sones lyckas få sagt så mycket med bara några få ord. Och kapitelrubriker som är liksom spot on. Till exempel:

"För dövdumma öron

Jag vill absolut inte
att de andra på Lakewood ska veta
vem min pappa är.

Det borde inte vara alltför svårt att ordna,
eftersom han heter Logan i efternamn
och jag heter Milliken.

Så jag
säger till Whip
att jag vill gå själv till skolan.

Men då säger han:
'Åh, men det är inget besvär.
Jag kör dig så gärna'.

och slår upp dörren
till den mest otroliga Ford Thunderbird -57
lackerad i titta-på-mig-grönt.

På nummerplåten står det: RUBYZPAPPA"

Jag älskar't!

Boksamtal

Att jobba på skolbibliotek innebär att ägna mycket tid åt hyllstädning, återlämning, påminnelseutskrifter, bokuppsättning, bokuppsättning, bokuppsättning. Ibland känns det som att alla samtal med lärare och elever handlar om försenade och försvunna böcker.

Men plötsligt händer det!
Idag har jag valt ut och pratat läsgruppsböcker med en specialpedagog, pratat nedladdande böcker med en annan pedagog, pratat högläsningsböcker med en klasslärare, pratat språkutveckling, pratat lästema, pratat om allt det som är roligt med mitt jobb, istället för det där nödvändiga onda.

Skräp!

På Olympiaskolan fortsätter arbetet med Dungen och mofflorna. Idag tittade vi på det skräp vi hjälpt mofflorna(invånarna i Dungen) att samla upp. Vad skulle man kunna göra av det här? Kanske en vattenpistol eller getingsamlare av en PET flaska. En leksak av en gammal mobiltelefon, present av en upphittad tröja och en ljuslykta av en glasburk. Och varför inte en fin grön groda av ett pappersark upphittat i Dungen.

Alla Hjärtans Dag

Bookheart by MarissaPewPew

Jag brukar försöka göra det lite Alla Hjärtans Dag - fint, i alla fall i något av de tre skolbibliotek jag arbetar i. Det brukar bli svårt att hinna i alla tre...

I år har jag plockat fram fullt med ungdomsböcker med KÄRLEK och ROMANTIK i på Tolvåkerskolan. Välkomna in och låna!

Besvikelsen

Idag på morgonen kom det in en flicka (från 6-års) på biblioteket när jag satt vid mitt skrivbord och jobbade.

- Jobbar du här?
- Ja, det gör jag.
- Är det kul att jobba på bibliotek?
- Jo, för det mesta är det kul.
- Har du skrivit alla böckerna här inne?
- Nej, det har jag inte. Det är en massa olika personer som skrivit böckerna, säger jag och visar några som jag har på skrivbordet. Den här har en tjej som heter Frida Nilsson skrivit. Och den här har Martin Widmark skrivit. Och sen är det en massa andra...
- Har du inte skrivit en enda bok!? Förfäran i rösten.

Jag var ju tvungen att erkänna att jag faktiskt inte skrivit en enda av böckerna på biblioteket. Då gick hon.

Med buller och bång

Med buller och bång kom en stolt fjärdeklass in i biblioteket och skapade en utställning om Vikingatid. Klassen har arbetat med Vikingatiden under en längre tid. De har besökt "Vikingatider" i Löddeköpinge. Huttrande i den kalla vinden fick de mycket inspiration och kunskap med sig hem. Arbetet fortsatte i klassrummet.
Som en redovisning skrev de SMS på vikingasätt. Dvs. de ristade in runor på träpinnar. De målade vikingabyar på plakat. Inte minst tillverkade de vikingaskepp. Det är några av deras fina skepp ni ser här överst.

Vikingatiden är ett tacksamt tema att plocka ihop skönlitteratur till. Det finns många böcker som utspelar sig under den här epoken. Men de flesta skildringarna följer ett givet mönster. Byn där de bor blir överfallen och plundrad. Eller så åker vikingar iväg på plundringståg. Frågar man eleverna tror de, efter att ha läst några vikingaskildringar, att det var vad som hände i stort sett varje vecka under den här tiden. Lite motvilligt kan de (kanske) gå med på att författarna valt just det här temat för spänningens skull.
Visst det var en orolig tid men jag är övertygad om att det fanns ett oändligt antal vardagar som mer handlade om att laga hus, skaffa mat och ta hand om sina odlingar.
Undantag finns naturligtvis bland böckerna, Britt Engdal har en annorlunda vinkling i sina skildringar från den här tiden liksom Anita Larsdotter i boken Disa på Birka.




Senast utkommen är Martin Widmarks serie om Halvdan. Den skiljer sig också från mängden. Första delen, Hövdingens bägare, är en burlesk skildring.Främlingens grav, del två, blir en spännande berättelse på gränsen till deckare. Den tredje delen ,Vargens hjärta, är en riktig rysare för den unga läsaren. Här gäller det att rädda en kär vän från att bli offrad under ett blot.
En mycket läsvärd serie som fort blivit populär bland eleverna.

Fotbollsfantasi

Igår var jag med på ett föräldramöte på Rinnebäck och pratade om högläsning. Då passade jag på att tipsa om några bra och roliga högläsningsböcker. Ett av mina tips var för de inbitna fotbollsfantasterna. Lilla Landslaget av Erik Linjeman (Kan det vara ett taget namn?). Boken handlar om de två syskonen Gustav och Märta som flyttar till en ny stad. Där ber de genast om att få vara med i fotbollslaget. Men tränaren har favoriter och tillsammans med några i laget bryter de sig ur och startar ett eget fotbollslag.

Såväl namn som bilder flörtar vilt med den vakna läsaren som förväntas känna igen tränare och spelare från landslagen. även om jag inte är någon fotbollsfantast hade jag ganska kul när jag läste.

En sekund i taget

Tänk dig att alla dör runt omkring dig, det går snabbt och plötsligt är det bara du kvar. Din familj är borta, dina vänner, alla i skolan och alla du brukar se varje dag. Bara du kvar!

Det är vad som händer Hedvig i boken En sekund i taget (skriven av Sofia Nordin). Hedvig försökte hjälpa mamma, pappa och lillebror Ludvig som blev sjuka, hon sprang runt med vatten och medicin. Hon ringde 112 men där var bara upptaget, sedan svarade ingen och plötsligt var de döda alla tre. I chock rusar Hedvig ut från lägenheten där hennes döda familj ligger. Hon söker skydd i skogen, bort från de döda, bort från smittan.

Nu kommer alla tankarna… Var ska hon bli av? Hur ska hon överleva? OM hon lyckas överleva, ska hon då leva helt ensam i 70-80 år till? Hedvig bestämmer sig för att inte tänka på allt det jobbiga och ofattbara. Hon bestämmer sig bara för att överleva.


Jag flyr, springer nerför trapporna fast det inte finns någon som skulle kunna jaga mig. Det finns faktiskt ingen. Alla är döda. Mamma är död. Pappa är död. Min lillebror Ludvig är död. Och förmodligen alla andra också. Elekriciteten är borta och det är så mörkt i trapphuset att jag inte ser var jag sätter fötterna, men jag springer ändå, bort. Stegen ekar mellan väggarna. (första raderna i första kapitlet i boken)

LÄS En sekund i taget av Sofia Nordin!

Packa ner ett bibliotek

Att packa ner ett bibliotek tar sin tid.
Just nu befinner sig hela Skönadalsskolans bibliotek nedpackat i lådor. Hyllorna som har stått i biblioteket i drygt trettio år börjar bågna, vackla och trilskas på alla möjliga sätt. Dags för ny inredning med andra ord.
Det är naturligtvis helt fantastiskt att få möjlighet att planera och inreda med nya fräscha hyllor. Men det är också fruktansvärt tungt, tidsslukande och dammigt.
Det är inte utan att jag känner mig som en riktigt stor dammråtta hela jag.
MEN snart kan jag glassa omkring bland allt det nya och fina.

Förr eller senare exploderar jag

Under förra året var det många som läste, tyckte om och recenserade The Fault in Our Stars, en bok skriven av John Green. Nu är boken översatt till svenska och jag har läst den!

Hazel Graze är 16 år och lever med en obotlig cancer. Hon vet att hon, inom kort, kommer att dö i sjukdomen. Egentligen lever hon redan nu på ”övertid” hon var mycket nära döden redan för två år sedan. Hazel slutade skolan för tre år sedan, nu tvingas hon gå på behandlingar på sjukhuset och umgås med sin mamma dagarna igenom. Hon orkar inte träffa sina gamla kompisar från skolan speciellt mycket.

På en stödgruppsträff för svårt cancersjuka tonåringar träffar hon så på Augustus Waters – en utstuderat nonchalant men otroligt snygg och karismatisk kille! Augustus är inte bara snygg han är både fantastisk och speciell och han och Hazel får en omedelbar kontakt och känsla för varandra. Augustus är också cancersjuk och boken blir mycket speciell på grund av att ungdomarna tvingas leva för dagen och i nuet eftersom de inte vet hur länge till de kommer att få leva. Hazel och Augustus blir förälskade - våldsamt och smärtsamt förälskade i varandra. Hazel kämpar emot till en början, hon tycker inte det är någon idé när hon är så sjuk. Men till slut kan hon inte motstå Augustus och sina starka känslor för honom.

Hazel och Augustus, Augustus och Hazel, de umgås, njuter av livet och är förälskade TROTS svåra cancerbehandlingar, syrgastuber och amputerade ben. Deras intelligenta och drivna dialog och tankarna om livet, döden och hela existensen är bokens stora behållning, det är också det som blir kvar och inte lämnar en när sista sidan är utläst.

Förr eller senare exploderar jag är en mycket speciell bok, det är en outhärdligt sorglig bok men en mycket bra bok för äldre ungdomar och för vuxna. Det finns många som redan lovprisat boken och jag kan inte annat än att stämma in i hyllningskörerna!!!

Mysrysigt

Jag har läst en del härligt mysiga spökberättelser på sista tiden. Och även om ljuset sakta men säkert kämpar sig tillbaka så finns det fortfarande gott om mörka eftermiddagar och kvällar kvar att ägna åt rysligheter.

Glasbarnen av Kristina Ohlsson utspelar sig i skånska Åhus. När Billies pappa dör bestämmer sig hennes mamma för att flytta tillbaka till Åhus där hon bodde som barn. De behöver en nystart, säger mamma. Billie tycker inte det någon vidare bra idé, speciellt inte när hon får se huset som mamma tänker köpa. Direkt hon kommer in i den gamla träbyggnaden känner Billie att huset inte vill ha dem där. Och det verkar definitivt vara något skumt med mannen som visar dem huset. Mamma slår bort det, och menar att det bara är för att Billie inte vill flytta som hon inbillar sig saker. Direkt de flyttar in börjar det hända märkliga saker. Den blå färgen på fasaden börjar falla bort och avslöja att huset en gång varit gult. Billie får hotfulla medddelanden på gamla barnteckningar som hon hittat i sitt rum. Det knackar på fönstren på nätterna och taklampan i vardagsrummet vajar fram och tillbaka. Billie tycker det är allt obehagligare att bo i huset och när en gammal kvinna kommer fram till henne på biblioteket och säger att de måste flytta så snart som möjligt innan något allvarligt händer blir hon riktigt rädd. Tillsammans med sin kompis Alladin bestämmer hon sig för att försöka ta reda på vad som döljer sig i husets historia.

Jesper Tillberg har skrivit en annorlunda rysare, De svarta svanarnas natt. Framsidan ser klassisk ut. Ett ensamt hus på en hed, i rödtonat oroligt ljus, och brutna bokstäver. Den handlar om Jonas som är 13 år. Hans mamma har lämnat familjen och flyttat till en ny man i norrland och pappan är rätt knäckt över det. Nu har pappan ärt ett hus på Fårö och bestämmer sig för att åka dit på sommarlovet och försöka rusta upp det. I släptåg har han Jonas och Jonas storasyster Jenny. Ingen av dem har några större förhoppningar på det här lovet. Det visar sig att huset är i så uselt skick att de inte kan sova där överhuvudtaget, och istället tältar de i trädgården medan renoveringen pågår. Jenny försvinner varje dag iväg med sin nyfunne pojkvän och Jonas börjar utforska området på egen hand. Han kommer till ett märkligt hus, med grindar, murar och varningsskyltar, och där möter han än märklig gammal man som han börjar prata med. Stämningen är hela tiden lite kuslig, men det är först när huset är färdigt och pappan börjar gräva för att bygga ett nytt utedass som det verkligen blir spökigt. Jonas tycker att det är något skumt med grupen där borta i skogsbrynet, det ligger som en dimma över marken, en dimma som följer efter dem in i huset. Och på nätterna händer saker som varken han eller Jenny kan förklara med några naturliga orsaker.

Nästa bok är kanske inte så rysig, men jag har läst den och vill tipsa... Rädda honom av Camilla Lagerqvist. Jag har inte läst något av henne tidigare och blev nyfiken eftersom jag tyckte att framsidesbilden och baksidestexten passade så otroligt dåligt ihop. Det tycker jag för övrigt fortfarande. Tawni är förkrossad sedan hennes älskade morfar plötsligt dött. Tawnis mamma bestämmer sig för att skicka iväg henne till farmor och farfar i England. Tawni har aldrig varit där förut, det brukar alltid vara de som kommer till Sverige. Några dagar före resan börjar hon få konstiga, lite otäcka SMS, "Bara du kan rädda honom!" står det. Hon kan inte se vem de är ifrån och hon förstår verkligen inte vem de gäller. Vem är det som ska räddas? På tåget från flygplatsen till byn där farföräldrarna bor får Tawni ytterligare ett meddelande. När hon kommer tillbaka från toaletten är det imma på rutan och i imman har någon skrivit "Du kan rädda honom!". På svenska. På ett tåg i England. Tawni fattar ingenting. Farmor driver ett café och här träffar Tawni Harriet som har en te- och magibutik på andra sidan torget. Harriet verkar ganska underlig och hon tar med Tawni till en minnessten som restes över de som drunknade i en förfärlig olycka utanför byn för 80 år sedan. Precis vid stenen finns en häxring, en perfekt cirkel med svampar, och när Tawni ställer sig i cirkeln snurrar plötsligt allt till, hon blir yr och svimmar nästan av. När hon vaknar är Harriet, stenen och den asfalterade vägen borta. Folk är klädda i märkliga kläder och de tittar ganska snett på hennes jeansshorts och gympaskor. Sakta börjar det går upp för Tawni att hon har rest i tiden.